Jävla skitsystem!

Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen

Livsnödvändig info, max 1000 tecken

Publicerad 21 februari 2011 | Inga kommentarer ännu

”My patient needs prostate surgery. He is an extremely complicated patient … After our physical exam, I sit down to write a detailed evaluation, because I want the surgeons and anesthesiologists to fully understand the complexity of his situation.

I’m midway into a sentence about kidney function when the computer abruptly halts.

I panic for a moment, fearful that the computer has frozen and that I’ve lost all my work — something that happens all too frequently. But I soon realize that this is not the case. Instead, I’ve come up against a word limit.

It turns out that in our electronic medical record system there is a 1,000-character maximum in the “assessment” field. The computer will not permit me to say anything more about my patient.”

Det är läkaren Danielle Ofri som skriver så, i New York Times (The Doctor vs. the Computer, 30 dec 2010).

Klagomålen på vårdens journalsystem är massiva, inte bara i Sverige, utan även i USA. Det kan man utläsa inte minst av de över hundra kommentarerna till artikeln.

Att ett fält är låst till 1000 tecken (mindre än hälften av denna bloggpost!) är kanske en lätt åtgärdad designmiss. Men det finns också andra, djupare problem, konstaterar Danielle Ofri. Ett vanligt resonemang idag går ut på att det är bra om läkaren kan se alla uppgifter i hela historien bakåt:

”Nobody, for example, leafs through a chart anymore, strolling back in time to see what has happened to the patient over many years. In the computer, all visits look the same from the outside, so it is impossible to tell which were thorough visits with extensive evaluation and which were only brief visits for medication refills. In practice, most doctors end up opening only the last two or three visits; everything before that is effectively consigned to the electronic dust heap.

Most importantly, the electronic medical record affects how we think. The system encourages fragmented documentation, with different aspects of a patient’s condition secreted in unconnected fields, so it’s much harder to keep a global synthesis of the patient in mind.” (min fetsil)

Ett tema i ”Jävla skitsystem!” är att mer information inte nödvändigtvis gör det enklare att fatta beslut, eller ens leder till bättre beslut. För mycket information kan i stället göra det svårare att hitta det som är relevant (avsnittet Informationsfetischismen). Att det är svårt att hålla helheten i minnet vittnar också tandläkaren Gabriella om, i bokens kapitel om Usla gränsnitt och dålig interaktion.

Kommentarer

Skriv en kommentar





  • Köp boken

  • Kontakt

    Jonas Söderström
    Jonas Söderström
    Tel: 0760-47 58 47
    Mejl: jonas@kornet.nu
  • Om boken

    “Jävla skitsystem!” är den första boken på svenska – och så vitt känt i världen - som tar upp problemen med dåliga datasystem ur ett konsekvent arbetsmiljöperspektiv. Usla datasystem gör oss frusterade, arga, stressade på jobbet. Ändå är det vanligt att användarna tar på sig skulden - och inte ser att det egentligen är de usla systemen som behöver förändras. Den här boken hjälper dig att känna igen hur datasystemen stressar - och hur vi kan försöka börja ta tillbaka kontrollen.
  • Prenumerera