Fredagsläsning: ”How we got rid of time reports”
Publicerad 1 februari 2013 | 5 kommentarer
Rolig fredagsläsning – för att återknyta till temat om teori x och teori y:
Henrik Kniberg om How we got rid of time reports. Att ta bort tidrapporterna ökade produktkvaliteten och nöjdheten hos medarbetarna. (Man måste ladda ner pdf:en, men den är mycket läsvärd.)
Me: ”We will no longer be delivering time reports”
HR: ”But you have to. That is the routine”
Me: ”The routine is being changed. I just talked to Mr CEO” (OK, a bit deceptive, I admit)
HR: ”How will we know how much salary to pay people?”
Me: ”You have everybody’s employment contracts. Just pay their normal monthly salary.”
HR: ”What about overtime?”
Me: ”There won’t be much of that any more. When there is, I’ll let you know. Assume 40 hours per week in the meantime.”
HR: ”But we don’t want to change our routines, can’t you just keep doing the time reports?”
Me: ”I can have them auto-generated with 40 hours per week, and auto-emailed to you exactly on time every week. Would you like that?”
HR: ”Well, that feels rather silly.”
Många förbättringsprocesser av lean-karaktär fokuserar på att eliminera waste. Ett sätt att göra det är att införa kontroller och styrning. Kniberg visar att i deras fall var det styrningen och kontrollen som faktiskt innebar waste.
Henrik Kniberg är också mannen bakom boken Scrum and XP from the trenches.
Kommentarer
5 kommentarer to “Fredagsläsning: ”How we got rid of time reports””
Skriv en kommentar
1 februari 2013 @ 11:33
Jättekul. Tidrapporter är ett gissel. Men i organisationer som säljer tid till kunder antar jag att det är ett måste.
Har du hört om några intressanta lösningar på att få till det på ett roligt och effektivt sätt?
/ Mårten
1 februari 2013 @ 12:09
Mårten: det minst plågsamma jag har hört talas om är notepad. Varje gång man känner att man har något att rapportera, trycker man F5. Vips stoppas en tidsstämpel in på en ny rad, och man är fri att skriva vad man vill.
1 februari 2013 @ 15:49
Mårten, jag vet inte om du hann läsa pdf:en. Vad Henriks konsultföretag gjorde var att debitera kunderna på den tid som avtalats i kontrakten (t ex 100 timmar). Tidrapporterna användes i praktiken enbart för att hålla koll på de anställdas övertid. Man avskaffade övertidsbegreppet, och behövde därmed inte tidrapporterna.
Folk fick förtroende att se att de inte jobbade för mycket , och så la man några andra metoder på att se till att det inte skedde.
I nästan alla organisationer gör dock folk på egen hand sånt som t ex Rasmus föreslår ovan. Många använder helt enkelt kalendern för att kolla vad man gjort. Men sen måste man då, mer eller mindre konstruerat och lögnaktigt, föra över data till det ”officiella” systemet.
Sen finns det några tidrapporteringssystem som inte suger fett – Harvest är ganska ok, faktiskt.
Men en helt annan approach, även för konsulter, är ju att sälja och debitera utifrån värde – inte utifrån nedlagd tid. Svårare att förhandla fram, men inte omöjligt.
7 februari 2013 @ 22:24
När jag säljer min tid så säljer jag på dagstaxa snarare än timtaxa. Avrundar upp eller ner till halvdagsnivå.
Varje dag i tunnelbanan på väg hem från kund uppdaterar jag min ”konsultjournal”, dvs skriver en eller två meningar om vad jag sysslat med idag. Delvis för min egen skull – det är ett bra sätt tömma hjärnan, och nästa gång jag kommer tillbaks till kunden kan jag läsa det för att snabbt komma in i matchen igen.
Journalen är ett delat google doc, så kunden har tillgång hela tiden. Behöver aldrig ”skicka in” rapporten. Detta uppfyller samma behov som en tidrapport, men på ett mer effektivt och användbart sätt.
Många tror att timmrapporting är ofrånkomligt om man är konsult. Men jag är konsult och har inte fyllt i någon timmrapport på minst 7 år :o)
9 februari 2013 @ 13:32
Tack Henrik! :)