Skolans digitalisering: Ingen hejd på ökad dokumentation och strulande teknik
Publicerad 2 januari 2022 | 3 kommentarer
”De digitala verktygen binder ris åt egen rygg, snarare än underlättar lärares vardag”, konstaterar Lärarförbundets nya undersökning Dokumentationsbördan.
– Lärarna behöver protestera. Och förstå att det inte är fel på dem. Ett system som inte hjälper dem är inte ett bra system. Vi måste sluta använda dåliga system, skicka tillbaka dem till leverantören, säger läraren och digitala debattören Karin Nygårds. till Läraren (Lärare tvingas dokumentera dubbelt: ”Vi måste protestera”, 9 dec 2021)
Redan 2014 konstaterade forskaren Carola Aili att digitalt strul saboterade tusentals undervisningstillfällen (Dålig skol-it sabbade mer än 540 undervisningstillfällen – på tre dagar (21 okt 2014).
En ny rapport från 2020 visar att varannan lärare lider av it-relaterade motgångar oftare än varannan lektion. Värst är det på högstadiet: Så mycket som en tredjedel av högstadielärarna säger att de flesta eller alla lektioner störs av att tekniken brister.
Och det påverkar arbetsmiljön. Fyra av tio säger att det digitala strulet stör studieron vid hälften av lektionerna eller mer.Teknikstrul stör hälften av alla lektioner – så drabbas lärare (Läraren, 5 mars 2020).
Trots att lärare larmat i åratal blir det alltså inte bättre.
– När man börjar en lektion så inleder vi ofta med att få elevernas teknik att fungera, berättade musikläraren Michael Larsson för Skolvärlden, tre år efter Carola Ailis rapport.
– Man hjälper till med inloggningar, uppdatera appar och lösenord. Det brukar ta minst fem–tio minuter av varje lektion, men ibland väldigt mycket mer. Jag vet vissa lärare som har varit och hjälpt i ett klassrum så har det tagit 45 minuter för att gå runt och hjälpa till. Det tar nästan hela lektionstiden. (Teknikstrul fortsätter sluka lärarnas lektionstid, Skolvärlden 24 jan 2017).
Kommentarer
3 kommentarer to “Skolans digitalisering: Ingen hejd på ökad dokumentation och strulande teknik”
Skriv en kommentar
3 januari 2022 @ 15:08
Jag skrev en bloggpost och en snutt på facebook och klagade på att SJ numera kräver att man är uppkopplad för att få köpa en tågbiljett, plus en liten hänvisning till den här bloggen – och jag har aldrig nånsin fått så många gilla och så många delningar. Frågan är tydligen het.
Bloggposten ser ut så här: https://gemensam.wordpress.com/2021/10/22/ytterligare-en-privatlosning-som-lamnar-manga-utanfor/
5 januari 2022 @ 13:01
Ah! Intressant. Tack Jan!
:)
24 januari 2022 @ 19:39
Apropå det: När kommer någon att ta itu med bankID-skojet? Som tvingar mig att köpa en smartphone för att köpa på internet? Som om det inte skulle räcka med dator?
Smartphone är en stressfaktor för att
– den är för liten för mina stora klumpiga fingrar
– den har pekskärm, vilket alltid gör all hantering oexakt, dvs man råkar peka fel och så händer en massa oberäkneligt
– alla funktioner är dolda – vilket förstås hänger ihop med litenheten – vilket innebär att man måste leta efter dem, det räcker inte med att dra ner rullgardiner som på en vanlig datorskärm.
Faktum är att av alla jag känner i min pensionärsgeneration som har en smartphone vet minst hälften inte hur den ska användas. De kan prata i den och skicka sms, betydligt färre kan gå ut på internet, och ännu färre använda appar som t.ex. bankID.
Det finns bankID att ladda ner till dator, men de kan inte användas att betala sånt man köper på datorn. Då måste man använda smartphone.
Borde man inte dra igång något mot detta ofog? Jag skrev till vår nye digitaliseringsminister om saken, men har givetvis inte fått något svar, inte ens ett artighetssvar från nån sekreterare.
Bankvärlden borde sannerligen ha så mycket pengar att den kan utveckla en funktion som är kundvänligare än den dom har valt. Men hur ska man tvinga dem?