Om

”Förbannade jävla skitsystem!!”
Så har förmodligen så gott som alla svenskar svurit. Över tidrapporteringssystem som man inte förstår sig på, över ekonomisystem som krånglar, över register och journalsystem som hela tiden verkar äta upp just den tid som de skulle spara åt oss.

Boken ”Jävla skitsystem!” kom först ut 2010. Hösten 2015 kom en kraftigt utvidgad och uppdaterad andra upplaga. Den senaste uplagan, 2022, har ett nytt förord (och bättre papper!).

”Jävla skitsystem!” är den första boken på svenska om den nya digitala arbetsmiljön. Dess första upplaga blev Sveriges mest sålda print-on-demand-bok någonsin, alla kategorier.

Boken visar hur det idag är människan som tvingas anpassa sig efter maskinerna – i stället för tvärtom.
Följden är ökad stress och psykisk ohälsa för alla som måste ta sig an ständigt nya krångligheter. Och som alltför lätt själva tar på sig skulden – att de inte är ”datormogna”, att de är för gamla, inte hänger med.

Boken lär dig att känna igen vad det är som stressar dig på jobbet. I boken analyserar jag åtta olika områden, där den digitala arbetsmiljön brister. Jag ger förslag på vad vi kan göra åt det.

Du kan beställa boken från Adlibris, från Bokus, eller köpa den i bokhandeln.

Vem ska läsa ”Jävla skitsystem!”?

Boken är i första hand skriven för dig som använder datorer i jobbet, och för dig som är arbetsmiljöombud.

I andra hand riktar den sig till dig som beställer eller planerar nya datasystem: du är vd, styrelsemedlem, verksamhetschef, it-chef eller politiker.

I tredje hand är boken skriven för dig som själv arbetar med att skapa nya datasystem – som utvecklare, projektledare eller kanske systemarkitekt. Jag hoppas att den ska ge dig en större förståelse för hur miljön ser ut för en ”vanlig” användare.

Om Jonas Söderström

2023 placerade Dagens Samhälle Jonas Söderström på listan över Digi-Sveriges mäktigaste.
Han har arbetat med användbarhet i digitala system och med internet som konsult sedan mitten av 1990-talet, med uppdrag för ett stort antal företagskoncerner, organisationer och myndigheter. Han har kallats ”den svensk som kommer närmast begreppet webbanvändbarhetsguru”. Hans titel är numera oftast ”ux-strateg”.
Våren 2012 utsågs han av till en av medlemmarna i den svenska regeringens särskilda arbetsgrupp för ökad användbarhet och tillgänglighet på det digitala området. 2015 tilldelades hans Sveriges tvärvetenskapliga intresseförening för människa-datorinteraktions (Stimdis) stora pris. Han föreläser ofta om digital arbetsmiljö, inte minst i fackliga sammanhang.

Han har också gett ut boken ”Inte så jävla krångligt! Praktisk handbok i att skriva för digitala medier” (2018). Han var också en av Sveriges första bloggare och startade bloggen Blind Höna redan 2001. (Foto: Sara Söderström)

”Jag har arbetat med att få fram mer användbara digitala system och webbsajter i snart tjugofem år. Men det här är inte en bok skriven av en teknikhatare eller neo-luddit .
Jag har alltid varit det som marknadsförare kallar ’early adopter’, en som tar till sig nyheter snabbt. Min första dator skaffade jag någon gång i början av åttiotalet. Det var innan Bill Gates hade börjat kränga operativsystemet MS-DOS; det snygga operativsystemet på min dubbeldiskett-dator hette CP/M. Jag har alltid varit en av de första att använda nya tjänster när de dyker upp: från att ha varit en av Sveriges första bloggare, till att vara den förste med iPad.
Jag gillar teknik. Jag gillar gps-mottagaren med sjökort i kajaken, digitalkameran, nätet, e-post – allt som gör det möjligt för mig att göra de saker som annars hade varit omöjliga eller svåra.

Men typiskt för all teknik som jag gillar och använder är att den låter mig styra och välja. Det är jag som kan gå ut på nätet och kolla busstider i Tyskland och till och med boka resan och skriva ut biljetten själv. Det är jag som bearbetar mina bilder i datorn tills de blir precis som jag vill ha dem. Det är jag som kan välja att hemifrån köksbordet kommunicera med människor, ibland på andra sidan jordklotet, i text, ljud eller rörlig bild.

Bra system, bra teknik, ger oss användare kontroll. De är snygga, roliga att använda, gärna intuitiva eller i alla fall klara och begripliga. De bästa systemen ger oss flera sätt att göra en uppgift, så vi kan välja det sätt som passar oss bäst.
Många av de system som vi tvingas använda i arbetslivet kännetecknas istället av motsatsen. De bestämmer vad du ska göra – inte tvärtom. De kontrollerar och styr ditt sätt att arbeta – inte tvärtom. De är ofta svårbegripliga, oöverskådliga och fula. Resultatet är att många människor drabbas av en ökande olust – och i slutändan ohälsa.”