Win-win: Nöjda användare ger bra affärer
Publicerad 31 augusti 2010 | 2 kommentarer
Revolutionsromantik är förstås lite kittlande. Men jag måste understryka, att jag inte är ute efter en konfrontation.
Om it-systemen är verkligt användbara för användarna, så ger det också bättre verksamhet och bättre affärer för organisationen eller företaget. Så enkelt är det: en win-win-situation.
Det vi har i ”skitsystem”-fallen är lose-lose-situationer. Användarna mår dåligt, och systemen levererar inte de resultat och effekter som var avsikten.
– Men hallå där! ”Inte konfrontation”? Varför säger du i så fall att du vill starta ett uppror?
– Ja… Jo, för att jag, liksom många som arbetar med användbarhet, är lite desperata. Vi har försökt i många år att få någon ändring. Vi kunde akademiskt analysera problemen och visa på lösningar – men det hjälpte inte. Mina kollegor på inUse har förtjänstfullt försökt peka på att det gäller att sträva efter effekter. Men inte heller det har riktigt lyckats.
– Därför hoppas jag alltså nu att användarna ska öka trycket och kräva bättre datasystem. Men då måste de alltså förstå att de har rätt att ställa sådana krav.
Men jag vidhåller att det vi kan uppnå är en win-win-lösning. Nöjda användare ger bra resultat. Frustrerade användare ger dåliga effekter. Så enkelt är det.
Kommentarer
2 kommentarer to “Win-win: Nöjda användare ger bra affärer”
Skriv en kommentar
31 augusti 2010 @ 12:32
Det handlar om företagsorganisation och kundkontakt. Kogvetare och ev. psykologer måste vara med i början av framtagningsprocessen av produkt, de måste delta i definitionsarbetet på så sätt att de är djupt delaktiga i utvecklingsarbetet som måste ske under slutanvändares överinseende. Jag är ingen Agile-fanatiker, men jag tror att Agile och UML-baserade utvecklingsprocesser åtminstone tillhandahåller den slutanvändarkontakt som borde vara legio i systemutveckling – detta i kontrast mot att sitta på sitt rum och jobba mot spec. Dessutom bör kogvetare och ev psykologer vara involverade i nästan hela kedjan, möjligen undantagen nätverksarkitektur och algoritmik, men bara möjligen.
31 augusti 2010 @ 16:16
hmm, det ska vara riktiga användare med från före början och hela vägen. Då kan det bli rätt. Sätt mormor Agda eller orderregistreraren vid pappersprotypen, wireframen, protoypen och hela vägen efter en grundlig intervju. Och tänk på dom hela vägen, närvarande eller i ”empatiska scenarion” som Don Morman skriver om. Vilken metod man använder spelar mindre roll om man låter användare och interaktions designprinciper styra. Kogs och psyks är bra det med, eller bättre än inget, men de är ingen garanti för att Agda ska gilla läget eller klara av att använda den färdiga ”produkten”.