”Det är i alla fall bättre än häst och vagn”
Publicerad 22 mars 2011 | 12 kommentarer
Jag har läst igenom ett flertal utvärderingar av e-journalsystem. Läkare och sjukvårdspersonal har väldigt många klagomål: svårt med överblick, otillförlitligt, onödigt komplicerat, tar mycket tid. Det som slår mig är att när utvärderingarna redovisas dyker följande formulering alltid upp: ”Det är i alla fall ingen som vill gå tillbaka till pappersjournaler.”
Det här kan man kommentera på flera sätt. Min första reaktion är egentligen att skrika: HUR HAR DE MAGE?!? ATT DE INTE SKÄMS!!
Vi är minst 30 år in i datorrevolutionen, när datorer började flytta ut ur datahallarna och kunna användas ute i organistioner. Det är tjuofem år sedan Apple revolutionerade marknaden med användbara, snygga gränssnitt för datorer. Det är också 25 år sedan datoriserade journaler började utvecklas. Vi är femton år in i webbrevolutionen. Vi har sedan mer än ett årtionde vant oss vid system och program som hjälper oss i vardagen och i arbetet; Varför ska e-journalerna komma undan med att mätas mot papper?!?! Om Volvos kunder klagar på att bilen funkar dåligt, skulle de nöja sig med att höra ”men det är i alla fall bättre än häst och vagn”?!
Många av it-systemen är gravt undermåligt utformade. Inte i jämförelse med papper, utan med hur bra system ser ut idag, och har sett ut det senaste decenniet. Det är sämre än Word, sämre än Photoshop, sämre än Apple Mail, sämre än Dropbox, sämre än Writeboard, sämre än hitta.se, sämre än Instagram, sämre än Weightbot, sämre än Basecamp, sämre än WordPress …
Hur länge ska tillverkarna av usla system komma undan med att det är bättre än papper? De borde skämmas!
Kommentarer
12 kommentarer to “”Det är i alla fall bättre än häst och vagn””
Skriv en kommentar
22 mars 2011 @ 16:31
Skäms!
22 mars 2011 @ 16:56
Fast, ibland är papper bra och har många egenskaper som en digital lösning inte har. Och det är väl här, i infångandet av krav som vi ofta fallerar. Vi lyckas inte fånga allt det som papperet faktiskt används till, kommer ihåg ett exempel som drogs på kogvet-utbildningen och handlade om ett akutmottagning. Där lades journalerna i olika högar beroende på om de var på väg ut/in/brådskande/eller-vad-det-nu-var, dessa högar fungerade som signaler till hela personalen om hur beläggningen såg ut och vad som behövde göras och i vilken takt. Det är här vi behöver en lösning som inte bara stödjer en enskild person i sitt arbete, utan hela gruppen. Och det är ofta här som vi IxD-are brister i omfånget av vad vi ska göra, vi ser till en teknisk lösning som ska rymmas på en skärm för en person (jag skriver ofta, inte alltid).
Så, lyfter vi blicken och tittar på hela akutmottagningen och ser alla intressenter där och hur deras arbetsprocesser ser ut i helhet (inte bara journalhantering dvs) så kanske vi kan bygga något som kan faktiskt kan stödja verksamheten i sitt arbete.
22 mars 2011 @ 17:13
Jag har arbetat i svensk sjukvård i rätt många år nu och slås fortfarande med häpnad över hur usla informationssystemen är. Så blir det när ekonomi får styra ensamt. Det har skett en upphandling en gång i tiden, där billigaste acceptabla lösning vann. Nu är det för dyrt att byta. De som tillverkar systemen har inga incitament för att förbättra läget—de har redan sin kassako.
Alla lagar om upphandling, som skall skydda våra skattepengar, gör att vi får nöja oss med svensk medelmåtta.
22 mars 2011 @ 21:09
Jag har precis hamnat i ett projekt som ska leverera just en IT-lösning till vården. Det första som slog mig var att företaget i princip helt saknade användbarhetstänkande. Det andra som slog mig var att detta sannolikt berodde på att även kunden – sjukvården – gjorde det.
Det offentliga styrs visserligen av den stela formen för upphandlingar, men det stora problemet ligger i att de är otroligt dåliga på att köpa in användbara system. För det första innehåller kravspecifikationerna inte ett ord om användbarhet, och dessutom är delaktigheten i projektet, där man skulle kunna påverka systemen så att de stödjer verksamheten bättre, minimal. Resultatet blir en leverantör som gör sin tolkning av kontraktet och levererar det och endast det.
Offentliga upphandlingar ses ofta som ett problem, men jag tror inte att de behöver vara det. Däremot behöver kraven skifta från att beskriva den färdiga lösningen som efterfrågas, till att beskriva processen för att nå en bra färdig lösning, och man måste lära sig att formulera användbarhet som krav. Det behövs aktivare relationer mellan användare, beställare och leverantör. Enkelt sagt: som man frågar får man svar. Där ligger i alla fall en del av problemet.
22 mars 2011 @ 22:27
Det stämmer som Peppe säger: när vi diskuterar UX, IT och informationsdesign på en professionell nivå kan vi konstatera att information på papper har många goda egenskaper, som går förlorade i elektroniska system. Jag har antytt det på några ställen i boken: hur överblick är enklare, hur enkelt man ser skillnad på en tjock journal eller en tunn – på skärmen ser alla lika ut, t ex.
I kommentarer till artiklar om ejournaler kan man dessutom ofta hitta kommentarer som ”idag var våra system nere, vi blev tvungna att att använda papper och penna, och jäklar vad fort det gick!”
Men i en diskussion i samhället idag, med beslutsfattare eller it-chefer … är det hopplöst att försöka argumentera kring det. Det finns ett sådant starkt meme idag att papper=dåligt och digitalt=bra, att det är mycket svårt att bryta igenom. Det kräver en ordentlig argumentation, något som det inte finns tid för i de flesta fora.
Därför har jag valt att huvudsakligen argumentera efter den andra linjen: de elektroniska systemen är undermåliga jämfört med de flesta andra it-system vi ser.
Fast, förresten: det finns en sak till man kan säga om papper … fast det kommer i en egen post.
22 mars 2011 @ 22:58
Jag har jobbat som utvecklare av ett av de mer omtyckta journalsystemen (Profdoc TakeCare), och en av nycklarna till det systemets framgång är att Profdoc Care bryr sig minst lika mycket som sjukvården om att systemet ska vara användbart.
Många gånger sa vi nej till förändringar i systemet som kunden ville betala för, men som vi ansåg skulle försämra användbarheten. Utvecklingsprojekt faktureras inte förrän användarna är nöjda och har godkänt resultatet, även om de är till fast pris.
Trots systemets popularitet hos användarna har det sedan starten motarbetats av de högt uppsatta. Profdoc Care och TakeCare har inte varit politiskt korrekta, och det kanske hade sett annorlunda ut om företaget hade spelat det politiska spelet lika skickligt som Cambio.
Vad jag vill säga är att användbarhet inte räcker. Cambio får kritik vart det än dyker upp, ändå har de lyckats teckna avtal med sju landsting. Förhoppningsvis försvinner företaget så småningom, men jag är tveksam. De levererar precis det makthavarna vill ha (och makthavarna bryr sig inte så mycket om användarna).
22 mars 2011 @ 23:10
Det förtjänar att påpekas att ProfDoc är det första vårdstödjande system certifierats med avseende på användarvänlighet, av Usersaward:
Se http://j.mp/h3PFZb
22 mars 2011 @ 23:12
[…] tanke på argumentet att dagens journal- och patientadministrativa system ”i alla fall är bättre än papper”, är det kanske viktigt att också påpeka att de i många fall är så oanvändbara eller […]
4 april 2011 @ 9:02
[…] ”Det är i alla fall bättre än häst och vagn” Jonas Söderström ryter till mot alla bortförklaringar. […]
7 april 2011 @ 5:30
[…] med häst och vagn. I Denver, där årets Information Architecture Summit hölls. Kategori: […]
10 april 2011 @ 9:53
[…] av företräde eller veto när det gäller information, när, var och hur den ska släppas. Kanske häst och vagn var bättre […]
2 oktober 2012 @ 16:14
Hej
Journalsystem kan absolut förbättras. Men snälla, snälla, jämför dem inte med helt ojämförbara program! Jämför dem med andra administrativa system där användarna skall läsa och skriva tusentals termer, ibland strukturerat, ibland fritt, alltid med konstant förändrade förutsättningar.
Om vi nu skall prata om transportmedel:
Att jämföra journalsystem med Dropbox är som att jämföra en trehjuling med en flygplan. Åtminstone när det gäller komplexiteten på informationen som användargränssnittet skall förmedla.