Hur man gör användarstudier på riktigt
Publicerad 10 februari 2013 | 6 kommentarer
Tänk dig nu tillbaka till tiden för fasta telefoner (om du aldrig sett en, kolla bilden här nedan). Hur lång bör egentligen sladden mellan luren och apparaten vara? Och hur tar man reda på det?
Sladden innehöll koppartråd, som var ganska dyrt. Precis hur kort kan man göra den, om den fortfarande ska vara användbar? Och hur tar man reda på det?
Der var uppgiften för John E. Karlin, chef och grundare av telefonbolaget Bells avdelning för ”human factors” (idag skulle vi säga”användbarhet” eller ”människa-maskin-interaktion” eller ”user experience”).
Hur gör man? Karlin och han team valde slumpmässigt ut femtio anställda i Bells kontorskomplex. Under en period av flera veckor gick de nattetid in på kollegornas tjänsterum, skruvade sönder telefonerna och kapade en liten bit av sladden i taget, var tredje dag. Sedan höll de koll på när de ovetande försöksobjekten började klaga på att deras att telefonen plötsligt blivit svår att använda. Det visade sig att 30 centimeter kunde kapas, utan att någon användare märkte att något hänt. Resultat: stor besparing för företaget.
(En användare, en matematiker, märkte aldrig att sladden kortades, inte ens när den bara var en decimeter och det knappt gick att lägga tillbaka luren på telefonen. När någon ringde la han luren på skrivbordet och böjde ner huvudet till den. När Karlin till slut frågade honom om han inte tyckte det var något konstigt med telefonen, hävdade han att närå, den funkade fint.)
Karlin designade också om snurrskivan på telefonerna. Under lång tid hade siffran placerats inne i det hål. där man stoppade fingret för att slå numret. Det gjorde den svårläst. Karlin flyttade siffran ut ur snurrskivan, till ytterkanten, där den kunde skrivas ut tydligare. Märkligt nog visade studier sedan att det tog längre tid för människor att slå numret, trots att man förväntat sig det motsatta.
Nya studier visade, att det var svårare att träffa hålet där man skulle stoppa fingret när det var tomt och blankt, än när siffran fanns där. Karlin löste det: han satte en liten prick inuti hålen i snurrskivan.
Man, framför allt, Karlin utforskade hur knappsatsen borde se ut när knapptelefonerna introducerades på sextiotalet. Hans resultat lever vi än idag med, på mobiltelefonerna. Karlins studier visade att den var bäst för människor. (En annan, tidig variant hade till exempel två rader med knappar, 1-5 i övre raden och 6-0 i undre.)
John E Karlin dog 28 januari, i en ålder av 94 år. Det mest här ovanför och lite till kan man läsa i New York Times dödsruna: John E. Karlin, Who Led the Way to All-Digit Dialing, Dies at 94 (NY Times, 8 feb 2012).
Relaterat: En helt annan, passionerad, berättelse om gamla telefoner är Paul Fords essä Rotary Dial (21 aug 2012).
Bild: Rotary phone in Ti Couz av Clemson/flickr under cc-licens.
Kommentarer
6 kommentarer to “Hur man gör användarstudier på riktigt”
Skriv en kommentar
11 februari 2013 @ 8:10
Fint inlägg. Men då måste jag också flika in med att knappsatsen på mobilen har en översta rad med 1-2-3 och sedan de andra siffrorna fallande. Som du säger så tog Karlin fram denna telefonstandard.
När datorerna kom som utvecklade man ett numeriskt tangentbord, men som numrerades
7 8 9
4 5 6
1 2 3,
alltså precis tvärtom. Det blev den nya ”datorstandarden”. Detta gör att ett nummer som slås på telefonen blir helt annorlunda om man ringer ut från datorn (med hjälp av Skype). Titta på dosan till din portkod- är det en dator eller telefon? Titta på siffrorn på din smarta surfplatta med inbyggd telefon- är det en dator eller en telefon?!
11 februari 2013 @ 8:46
Det stämmer. Tangentbord med 7 8 9 på översta raden fanns dock redan innan datorerna, på mekaniska räknemaskiner. Karlin kom ändå fram till att alternativet med 1 2 3 överst gav färre felringningar för de flesta. Frågan diskuteras rätt mycket i kommentarerna till artikeln: jag har kopierat av en del här:
”One theory for why it is easier for most people (not accountants) to dial with 1-2-3 at the top is that the number 1 was at the top of the old rotary phones, so it was intuitive for most people to expect it to be at the top of the keypad.”
”The telephone arrangement is the natural design for English. We read left to right, top to bottom. It takes time and effort to master a 10-key calculator, almost none to master a phone.”
”The arrangement on the numerical keypads of calculators and computers follows that of maps and the charts used in science and engineering; origin at the lower left with the first coordinate indicating how far to move horizontally to the right and the second indicating how far to move vertically upward.”
(En annan förklaring till räknemaskinslayouten är Benfords lag, som säger att i naturliga set av data – som siffror i en bokföring t ex – är siffran 1 vanligare än 2, som är vanligare än 3, osv. Med 1 2 3 nederst skymmer inte handen de andra siffrorna; man kan vila handloven mot bordet och behöver bara sträcka fingrarna längst för de mest ovanliga siffrorna.)
”The order of numbers on the keypad was reversed because it was feared that people who used calculators heavily (accountants, bookkeepers) would ’dial’ so quickly their calls might overwhelm the switches.”
Men det är som du säger – nu har vi keypads överallt, på kodlås för dörrar, mikrovågsugnar(!) … Jag höll på att bli av med mitt kreditkort i en kiosk i Danmark häromåret: slog mitt nummer rutinmässigt och fick fel, slog igen, fick fel, och innan jag slog en tredje gång kollade jag – på deras kreditkortsmaskin var knappsatsen av räknemaskins-typen!
Jag skulle tro att telefon-layouten kommer att dominera och så småningom ta över även datorernas keypads. Den gamla räknemaskinslayouten blir nog ett tillbehör som man kan köpa. Eller med ett touch-tangentbord som på paddor kunde man ju få ställa in själv i vilken ordning man vill ha det?
Min bank-app, slutligen, har ett 4×4-nät av knappar där siffrorna slumpmässigt sprids ut vid varje inloggning. Den varianten kommer vi nog att få se även på portkoder och liknande mer och mer.
11 februari 2013 @ 10:07
Jag tror också att vi tänker oss telefonnummer mer i en följd där vi sen letar efter siffrorna så som dem kommer om vi räknar upp dem 1,2,3 osv. Och då börjar vi uppifrån vänster.
Tal ser vi nog inte inte på samma sätt. Talen återkommer inte som ett telefonnummer gör och vi behöver inte memorera dem på samma sätt.
Sen gör tangentbordens layout gör att man får 0 123 närmast handen, nummerföljden blir på så vis logisk.
Samt att räknemaskinsflödet är snabbare att skriva tex, 7500+1200=, med de vanligaste närmast handen enligt Benfords lag som du skriver.
11 februari 2013 @ 11:47
Superintressant text! Även din spaning Jakob. Fast den ”nya datorstandarden” är väl sprungen ur den gamla räknemaskins-kulturen?
Typ sä här: http://2.bp.blogspot.com/_DWKmbw_r9Lc/STfI1svSxrI/AAAAAAAAEgg/a1fCQyqIlac/s1600/addo-x2000.jpg
11 februari 2013 @ 14:41
Riktigt intressant artikel!
11 februari 2013 @ 14:59
[…] Hur man gör användarstudier på riktigt [javlaskitsystem.se] poäng | Postat februari 11 av Erik Starck […]