Krångliga IT-system kostar ännu mer än Unionens uppskattning

Publicerad 22 september 2012 | Inga kommentarer ännu

Dåligt fungerande it-system ger en kostnad på 8,6 miljarder kronor per år i Sverige. Det uppskattar Unionen i sin färska rapport om tjänstemännens IT-miljö 2012. Bättre fungerande IT skulle alltså radikalt kunna stärka företagens konkurrenskraft och effektivitet.

Men den uppskattningen är med god sannolikhet alldeles för låg.

Unionen har låtit över tvåtusen tjänstemän uppskatta hur mycket tid de skulle spara, om systemen fungerade felfritt eller precis som önskat. De flesta svarar mellan 10 minuter och en halvtimme om dagen, men många säger att de kunde spara ännu mer – mellan en och två timmar per dag.

I rapporten har man sedan helt enkelt multiplicerat genomsnittstiden (25 minuter) med antalet arbetande och en medianlön. Resultatet blir slöseri för 8,6 miljarder kronor. I en tidigare rapport från vårdsektorn har man på samma sätt summerat de uppskattade tidsförlusterna bland läkare, sjuksköterskorna, undersköterskor med flera, och kommit fram till en försiktig uppskattning på 5 miljarder.

Men båda siffrorna är sannolikt rejäla underskattningar. Det enkla skälet till detta är att arbetet i moderna företag hänger ihop.

När en röntgensköterska förlorar 35 minuter per dag på att brottas med it-systemet, betyder det sannolikt att en eller flera läkare också får vänta upp till 35 minuter på de röntgenbilder de skulle fått. Vilket i sin tur innebär förseningar hos t ex läkarsekreterarna, och kanske i sin tur i ännu fler följande led.

Kanske slår inte hela förseningen igenom i alla led. Läkaren kan kanske göra något annat produktivt medan hon väntar på röntgenbilden. Å andra sidan kan bortslösad tid faktiskt också multipliceras, om det t ex är ett helt operationsteam som måste vänta. Men låt oss försiktigt anta att tidsslöseri i ett led innebär förseningar på halva tiden i ett följande led.

Det betyder att krångliga system hos tjänstemän snarare kan slösa bort upp till 13 miljarder kronor per år. Förlusterna i vården kan vara ytterligare drygt 7 miljarder.

Om det borde vara just 50% mer, eller kanske 35% eller 66%, vet jag förstås inte. Men principen gäller ändå, menar jag. Förlusterna är med stor säkerhet betydligt högre än den enkla summeringen av kostnaden för varje individ.

Men till arbetsprocessen hör faktiskt också slutkunderna. Till exempel kan man lägga till tidsförlusten hos de patienter, som får sitta i väntrummet medan röntgensköterskan brottas med systemet. (En uppskattning utifrån ett verkligt fall kan du läsa här: Armbrott ger korn på miljonslöseri, inuseful 6 juli 2007. Samma fenomen finns naturligtvis också utanför vården.)

Men är uppskattningarna av förluster rimliga, eller överdrivna, eller kanske i underkant? Mer om det i kommande bloggpost.

Läs också: hur utloggningen slösade bort tio minuter för mig och läkaren, 10 juni 2012.

Kommentarer