Datadyrkan ger arbetsmiljöbelastning

Publicerad 3 maj 2021 | Inga kommentarer ännu

”Det samlas in data bara för att det går”.

Organisationsforskarna Mats Alvesson, David Ebbevi och Anna Essén skriver på DN Debatt om den ständigt ökade fixeringen vid insamlingen av kvantitativa data.

”Mycket resurser läggs till exempel på att få fram enorma mängder data om våra skolor … Uppenbarligen medförde all insamlad och kommunicerad data ingen insikt om kvaliteten på skolorna hos åtskilliga av de närmast ansvariga.
Det lustiga är att ingen aktör verkar se det som sitt jobb att faktiskt använda datan, till exempel om tecken på övernyttjande av särskilda mediciner, eller bry sig om huruvida någon annan gör det.
Detta resulterar i ett dyrt maskineri som inte gör någon väsentlig skillnad.”
”Till stora kostnader samlas data in som aldrig används” (DN, 2 maj 2021)

”Fina och dyra system sysselsätter en massa folk”, skriver forskarna. För att vara exakt sysselsätter de en stor skara it-utvecklare, konsulter, projektledare, supportpersonal etc.

De flesta som ska hantera dessa system har emellertid redan en ”sysselsättning”: de är lärare, läkare, sjuksköterskor, poliser. Det de valde som yrke. För dem är den överdrivna datainsamlingen en kraftig belastning, och något de helst skulle vilja slippa.

Vetskapen om att data inte används till något nyttigt gör naturligtvis också att de ibland löser dessa ”onödiga och oskäliga arbetsuppgifter” (som de kallas i arbetsmiljöforskningen) på enklaste sätt: man hittar på.
Jag intervjuade en sjuksköterska på en akutmottagning som var tvungen att noggrant katalogisera det elskrot hon slängde. Hur gör du, frågade jag? ”Jag ljuger”, svarade hon. ”jag står omgiven av människor som skriker av smärta. Inte tänker jag lägga tid på att räkna exakt hur många AA-batterier jag slängt.”

”Viktigt är att ifrågasätta och ibland lägga ned system” skriver forskarna – ett krav som jag talat om i ett decennium. Vi behöver yrkesrollen avvecklare lika mycket som utvecklare.

Några starka punkter från forskarnas summering:

”1) Systemägare och projektledare kan designa nya system och uppföljningar iterativt (stegvis) med kritisk blick på tillämpning och effektivitet. Ordentliga genomlysningar av vad olika informationssystem, organ och arrangemang faktiskt bidrar till är centralt.

2) Finansiärer kan inkludera krav på översyn av system. Separata projekt kan ge pengar till rensnings­initiativ eftersom det också kostar att välja bort och avsluta.

3) Ledningsgrupper kan ha roterande roller där någon åtar sig att vara djävulens advokat. Vid varje ny idé om att samla och tillgängliggöra data bör ledningsgrupper säkerställa att det finns en användare och användningssituation i åtanke.”

Kommentarer