Inga besparingar, och få goda effekter av e-journaler
Publicerad 17 januari 2013 | 4 kommentarer
Att införa e-journaler ger inte några ekonomiska besparingar. Förhoppningarna att de skulle ge större effektivitet och bättre vård har knappast heller infriats, enligt en ny studie av RAND Corporation som redovisas i New York Times. (In Second Look, Few Savings From Digital Health Records, 10 jan 2013).
För sju år sedan publicerade RAND en studie som utlovade stora besparingar och fördelar av elektroniska journaler. Den rapporten utlovade stora fördelar – och hade betalats av några av de största tillverkarna av e-journaler, som General Electric och Cerner.
Rapporten anses ha drivit på försäljningen i hög grad. Barack Obama gjorde ökad användning av e-journaler till en fråga i sin presidentkampanj. 2009 började USA ge stora subventioner till sjukhus som införde e-journaler. Enligt rapporten skulle de kunna spara in uppåt 500 miljarder kronor per år åt den amerikanska vården.
Men de påstådda besparingarna var överdrivna, säger RAND i den nya rapporten – som, till skillnad från den tidigare, inte bekostats av tillverkarna av e-journaler.
Kostnaderna verkar snarare öka av e-journaler. Och till exempel Cerners omsättning har tredubblats sedan 2005.
Den nya studien är inte unik. En undersökning av 4000 sjukhus som gjordes av Harvard University redan 2009 gav i princip samma resultat.
– Sjukhusen har inte sparat ett öre på datorisering, konstaterade huvudförfattaren David Himmelstein då. (Datoriserade journalsystem kostar mer än de smakar. ITivården, 23 nov 2009)
Att digitala journaler inte ger goda effekter beror på att systemen är dåliga och svåranvända, hävdar RANDs nya studie (What It Will Take To Achieve The As-Yet-Unfulfilled Promises Of Health Information Technology, abstract. Health Affairs, vol 32 no 1.)
I en annan artikel i NY Times hävdas att ”men e-journaler skulle kunna samköras och man kan hitta ovanliga samvarierande biverkningar” (Mining Electronic Records for Revealing Health Data, 14 jan 2012). Det är tydligt att det är branschens nya linje, när tidigare argument har visat sig grundlösa eller tveksamma. Men det finns många problem med sådana påståenden. Frågan är naturligtvis återigen, om sådana tänkbara fördelar motiverar kostnaderna med att ha ett dyrare, mer integritets-osäkert, och mycket mer arbetskrävande system för att bokföra varje nageltrång, heshet, vagel, fiskekrok i örat och skada på knäskål grund av svingad piñata-klubba.
Kommentarer
4 kommentarer to “Inga besparingar, och få goda effekter av e-journaler”
Skriv en kommentar
27 januari 2013 @ 13:14
Har inte läst rapporten men känner spontant att eventuellt ouppnådda effekter beror på användande och kultur. Som vanligt?
5 februari 2013 @ 17:38
Jag arbetar på en klinik, jag vill inte säga vilken. Vårt journalsystem är egentligen inte dåligt, det är faktiskt ganska bra. Men problemet är att alla dokumenterar in absurdum. T ex kräver ”beställarna” att vi gör vissa separata journalanteckningar som alla upplever som meningslösa och därmed inte innehåller någon vettig information. Även andra journaluppgifter är lika obligatoriska som irrelevanta för vården av patienten. Allt detta medför att journalen fylls av meningslös information som är obligatorisk samtidigt som viktig information inte förs in pga tidsbrist och orkbrist. Journalsystemet är därmed knökfullt av information som jag som läkare fullkomligt struntar i samtidigt som informationen som jag behöver inte finns med.
6 februari 2013 @ 22:12
Jakob: Jag känner igen beskrivningen och håller helt med dig.
Journalsystemen har lastats på fler och fler syften – inte bara läkarens anteckningar, utan även t ex data som har med it-säkerhet och juridik att göra.
Det är också därför jag är skeptiskt till att också använda journalerna för direkt patientkontakt/insyn, över nätet. Det blir ytterligare ett syfte och en funktion som systemen ska kunna hantera, vilket kommer att göra dem än mer komplicerade.
Om systemen vore bättre strukturerade – och till exempel hade en vettig sökfunktion – skulle de nog kunna hantera mängden med redundant och trivial information bättre.
Men ännu bättre vore om man kunde tänka om vad gäller innehåll och vad journalerna ska vara till.
11 april 2013 @ 21:44
[…] Jonas Söderström, (författare till boken Jävla skitsystem) […]