Svag konkurrens bland e-journalsystem är ett problem
Publicerad 16 april 2013 | 7 kommentarer
E-journalsystem utmärker sig inte för god användbarhet. En utredning från bland annat Vårdförbundet om ehälsosystemens dåliga användbarhet presenteras i dagarna.
Just nu arbetar socialdepartementet på en handlingsplan som ska öka pressen på landsting och kommuner att förbättra sina it-lösningar, berättar Vårdfokus. Vårdförbundet och övriga förbund ska nu försöka påverka socialdepartementet att på ett tydligt sätt få med kravet på användarvänlighet i handlingsplanen.
Förhoppningsvis kan man ställa hårdare krav på leverantörerna. Men egentligen borde det ju inte behövas – marknaden borde väl driva fram bättre system, och driva bort de dåliga?
Tyvärr är läget i Sverige att vi har en oligopol-artad marknad för e-journalsystem, med få aktörer och därför svag konkurrens. Det är en stor skillnad mot till exempel USA.
Bilderna här nedan kommer inte från Vårdförbundets utredning, utan har sammanställts av mig.
I USA har de fem största journalsystemen bara 46 % av marknaden:
Även om man bara tar hänsyn till system för större enheter (inte privatpraktiker), så har de fem största systemen fortfarande bara 65 % av marknaden:
I Sverige, däremot, har de fem största systemen 91 % av marknaden. Tre system stod för 73% av marknaden:
(Se större bilder genom att klicka på dem.)
De amerikanska uppgifterna är från branschorganisationen American EHR Partners 2011, de svenska uppgifterna från 2012. Möjligen har PMO fått en större marknadsandel i Sverige idag, eftersom Region Skåne nu byter till det – med bedrövliga resultat. (Stackars skåningar 12 april 2013).,
Bilderna visar väldigt tydligt, att konkurrensen mellan systemen är mycket hårdare på den amerikanska marknaden än på den svenska. På samma marknadsandel som fem leverantörer har i Sverige – drygt 90 % – finns det alltså 15-20 i USA. Det borde vara ett incitament för att skapa bättre system. Omvänt ger svag konkurrens i Sverige en långsammare utveckling och sämre system.
Av de amerikanska systemen är det ett – Epic – som nu försöker etablera sig på den svenska marknaden. Epic brukar lägga sig högt när amerikanska läkare bedömer användbarhet hos systemen. Det behöver inte betyda att den är lysande: även de amerikanska systemen kännetecknas generellt av dålig användbarhet.
Men det är utan tvivel välkommet med ytterligare konkurrens mot de få, stora leverantörer som dominerar marknaden idag.
Så hur ska man kunna öka användbarheten på e-journalmarknaden? Kan staten verkligen göra det? Kan man göra det utan att öka konkurrensen?
Kommentarer
7 kommentarer to “Svag konkurrens bland e-journalsystem är ett problem”
Skriv en kommentar
16 april 2013 @ 16:36
Jag är övertygad om att användarvänlighet är ett krav som finns med i upphandlingar. Utvärderingen av användarvänlighet i upphandlingen kan man garanterat förbättra för det är nog där det misslyckas.
Sedan är det ju tidskrävande att byta system. Du skall göra en offentlig upphandling. Ta fram krav, utvärdera och besluta. Sedan är det inte ovanligt att någon leverantör överklagar vilket tar tid. Sedan när det är klart skall det tas i drift i en stor organisation. avtalen sedan är tecknade på ett antal år med möjlighet till förlängning.
Det gör att förändringar inte kommer att gå snabbt. Befintliga aktörer kommer behålla sitt grepp på marknaden. Nya aktörer har svårt att komma in. i upphandlingar har man ofta också krav på att det skall vara fungerande system som finns i drift hos någon kund. Ett förståeligt krav men det stänger samtidigt ute nya aktörer som skulle kunna förnya.
Offentlig upphandling skulle säkerställa konkurrensen men har i vissa fall som här istället lett till att ett fåtal företag dominerar marknaden.
Den svenska marknaden kanske är för liten för att det skall uppstå en bra konkurrens.
17 april 2013 @ 11:32
Jag kan bara instämma!
Jag är läkare men arbetar numera med journalsystem i mitt företag ProReNata (se länk). Upprinnelsen till företaget och vårt system ProReNata Journal är just att de befintliga systemen tar så lite hänsyn till användare och arbetsflöden.
Jag hade uppskattat mer konkurrens på användbarhetsomårdet från jättarna, men det verkar inte som att de är särskilt intresserade av de aspekterna, antagligen för att det ges för lite vikt i upphandlingarna.
17 april 2013 @ 13:31
Användbarhet kommer av att jobba nära användare med utvecklingen av system. Sverige har tyvärr hamnat i en situation där personer utan insikt om systemens användning fattar beslut som därtill aktivt hämmar konkurrensen.
Både Stockholm och Skåne har fattat beslut som effektivt stänger marknaden för övriga aktörer än den de valt att samarbeta med.
I Danmark och Norge har man istället lagt krutet på att etablera standards för att kunna utväxla medicinsk information (Remiss, Journal och Epikris, lab-resultat, bilddiagnostiska resultat, fakturor mm) vilket lägger en god grund både för kontroll, effektivitet och en väl fungerande konkurrens.
Istället för att genomföra misslyckade upphandlingar där ett system skall passa alla (se senaste debatten kring katastrofen i Skåne) vore det kanske bra om Sverige på ett nationellt plan anammade en standard för utväxling av information och då kanske efter ett format som redan finns. Norge och Danmark har det redan värt att titta på ?
17 april 2013 @ 20:13
Tack Krister, Jens och Gustaf för kommentarerna!
20 april 2013 @ 21:01
Nja, jag blir lite fundersam när jag läser kommentarerna från er alla.
Över 90% av dagens lite större affärer tas av EPiC i USA 2012-13. Inte så stor konkurrens med andra ord, sedan finns det en legacy som gör att konkurrensen ser större ut än den är.
Meddelande hantering är ett föråldrat sätt att sköta samverkan i medicinska vård system och konkurrensen är om möjligt ännu mindre i Danmark, Norge och Finland trots standardiserade meddelanden.
Ser vi tillbaka så har alla system som finns på den svenska marknaden idag startat som Jens nu gör – mindre grupp som nära kund (sjukvården) utvecklar ett system som sedan succesivt implementeras hos olika huvudmän.
I VGR som troligen har den sämsta it miljön för vården har man haft många olika system som gör delar av informationshanteringen med måttlig integration eller ingen alls vilket leder till uttalde problem för användarna. I USA så går man ifrån att integrera olika system för det fungerar sämre och kostar i slutändan mycket pengar.
Ett av problemen dock är att utbytes takten för vård itsystem i Sverige är för långsam som Jonas påpekat i CS.
9 augusti 2013 @ 14:49
Det är svårt att byta från en leverantör till en annan och samtidigt få med sig journaluppgifterna till det nya systemet. En rejäl inlåsningseffekt till leverantör alltså.
Om man hade en mer standardiserad informationsstruktur (delad mellan olika system) skulle det förmodligen gå lättare att byta leverantör. Att få ordning på detta är sannolikt nödvändigt för att slippa dubbeldokumentation.
Tack och lov så kan man notera ett ökat intresse för gemensamma informationsstrukturer från flera håll både nationellt och internationellt, så det kanske finns hopp för framtiden. (Håll ett öga på CIMI nu och i framtiden http://blogs.gartner.com/wes_rishel/2011/12/13/at-last-data-molecules-cimi/ )
Jag och mina medförfattare har i artikeln http://www.biomedcentral.com/1472-6947/13/57 klurat en del kring hur man rent tekniskt skulle kunna möjliggöra konkurrensen _inom_ enskilda installationer hos vårdgivare. T.ex. genom att bryta isär lagring och gränssnitt så att man kan låta olika GUI-leverantörer konkurrera om t.ex. gränssnitt för olika målgrupper av användare. (Diskuterar gärna mer i lämpligt forum senare om du blir nyfiken.)
8 oktober 2022 @ 10:39
Detta blogginlägg är från 2013 och fram till nu 2022, så har inget förbättras. Idag på SVT var det ett reportage om att Region Skåne ska införa ett dåligt system som redan kostat 2 miljarder utan att ha använts. I många andra län används Cosmic som är uselt och har blivit sämre jämfört när jag använde det 2013. Jag räknar med att trenden mot mer administration och mindre vård inom svenska vården kommer att fortsätta. Man bygger in skenande kostnader, längre köer, sämre arbetsmiljöer och flykt av kompetent personal. Lycka till Sverige!