Jävla skitsystem!

Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen

Algoritmiska anställningar stressar med osäkerhet

Publicerad 30 juni 2018 | 3 kommentarer

This is all I’ve ever wanted. Why am I so unhappy?”

Ett kanske (skenbart) lite udda digitalt arbetsmiljöproblem. Unga youtubers – videobloggare som livnär sig på intäkter från YouTube – håller på att bränna ut sig en masse (YouTube’s top creators are burning out and breaking down en masse, Polygon, 1 juni 2018).

Orsaken är YouTubes hemliga, ständigt uppdaterade ranknings-algoritmer, som utan förvarning skickar dem upp eller ner på topplistan över vad som rekommenderas för tittarna. Ändringarna kan ”de-monetisera” deras kanaler så deras intäkter plötsligt försvinner. För att försvara sina positioner måste de jobba mer och mer, lägga upp fler och fler klipp, samt försöka gissa vad som belönas av kanalen. Och många av dessa ofta mycket unga superstjärnor har nu förklarat att de inte klarar av pressen av att inte veta säkert vad som ger utdelning.

Algoritmiskt styrda anställningar är verklighet för många ”vanliga” jobb redan nu, och allt fler av oss kommer att drabbas av dem, konstaterar James Bridle i Guardian (17 jun 2018):

It would be easy to scoff at these young celebrities, were it not for the fact that their experience is merely the most charismatic example of the kind of algorithmic employment under which many others already labour. The characteristics, after all, are the same:

  • Long hours without holidays, benefits, or institutional support, and
  • The pressure to work at the pace of the machine in a system whose goals and mechanisms are unclear and ever-changing, and to which its subjects have no appeal.

Ett exempel på mer ”vanliga jobb” med exakt dessa karaktäristika är budbilschaufför för Amazon.

En av de YouTubers som citeras i artikeln i Polygon är svenske PewDiePie: ”It’s really frustrating to be a creator on YouTube because we don’t really know what’s going on.”
youtubers orkar inte med osäkerheten
Arbetsmiljövetenskapen har ett begrepp för den typen av belastning: kontrollförlust – att inte kontrollera sin arbetssituation. Det är sedan länge en välkänd och stark faktor bakom stress och frustration, och därmed en starkt bidragande orsak till ohälsa.

Dagens digitala arbetsmiljö har inneburit kontrollförluster av helt nya slag: från att bli blockerad i arbetet några minuter ”medan systemet uppgraderas”, till algoritmisk styrning av hela anställningen. Kom ihåg att definitionen på digital arbetsmiljö är ”alla förhållanden i arbetslivet där man styrs av eller interagerar med digitala system.”

Kommentarer

3 kommentarer to “Algoritmiska anställningar stressar med osäkerhet”

  1. Simon
    5 juli 2018 @ 10:49

    Men hur mycket är det egentligen själva det algoritmiska som är det ”negativa” här?

    Algoritmerna skulle ju kunna användas till effektiv resursfördelning och att se till att de anställdas rättigheter respekterades i stället för till det här utsugeriet.

    Algoritmerna gör ju att ”arbetsgivaren” kan gömma sig på ett besvärande sätt inför arbetstagaren, och på det sättet är det ju algoritmens fel, men annars är det väl girigheten som man ska beklaga?

  2. Jonas Söderström
    5 juli 2018 @ 14:59

    Det är en intressant tanke Simon. Jag tror att Cathy O’Neil var inne på något liknande.

    Finns det en ”god” algoritmisk lösning som skulle tillfredsställa alla? Eller skulle det i många fall ändå finnas intressekonflikter, om inte mellan arbetare och giriga arbetsköpare så mellan olika grupper av arbetare?

    Frågan är ju om man då likafullt skulle uppleva kontrollförlust?

    Jag tror att det vi idag pratar om som OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö – kan vara under starkt hot från algoritmer. För om man tittar på hur OSA definieras, så är det precis de här delarna – tempo, schema, arbetsbelastning, handlingutrymme, kommunikation etc – som algoritmerna styr.

    Så hur ska man förhandla med en algoritm? Det kan man förstås inte. Så man måste förhandla med dem som styr och vöjer algoritmerna.

    Problemet verkar vara att de inte heller förstår hur algoritmerna verkar …

  3. Simon
    5 juli 2018 @ 19:59

    Skulle gärna fortsätta den här diskussionen i någon form…

Skriv en kommentar





  • Köp boken

  • Kontakt

    Jonas Söderström
    Jonas Söderström
    Tel: 0760-47 58 47
    Mejl: jonas@kornet.nu
    Twitter: @jonas_blind_hen
  • Om boken

    “Jävla skitsystem!” är den första boken på svenska – och så vitt känt i världen - som tar upp problemen med dåliga datasystem ur ett konsekvent arbetsmiljöperspektiv. Usla datasystem gör oss frusterade, arga, stressade på jobbet. Ändå är det vanligt att användarna tar på sig skulden - och inte ser att det egentligen är de usla systemen som behöver förändras. Den här boken hjälper dig att känna igen hur datasystemen stressar - och hur vi kan försöka börja ta tillbaka kontrollen.
  • Prenumerera