IT-driven administration tynger lärarnas arbetsmiljö
Publicerad 29 februari 2012 | 1 kommentar
Flera artiklar den senaste tiden visar hur en IT-driven – och överdriven – administration, med ofta undermåliga verktyg, tynger lärarnas arbetsmiljö.
Hård press ger lärare sömnproblem skriver SvD (12 feb 2012):
– Jag drömmer att jag sitter och skriver omdömen och vaknar många gånger under natten, säger hon.
I arbetet med att begära ett ingripande från Arbetsmiljöverket har Elisabeth Ericson noterat alla uppgifter hon har utöver lektionerna. Hon pekar på sin datorskärm: mentorskap, elevdokumentation, mejlkommunikation, institutionsansvar, ämnesansvar, rastvakthållning, konferenser.
En rad lärare instämmer:
”Nu ska allt dokumenteras och bedömas. Så var det inte när jag började jobba 1995. Vi har ett datasystem för alla Stockholmsskolor som är otroligt tidskrävande.”
”Det krävs ohyggligt mycket mer pappersexercis på alla nivåer.”
”All den dokumentation som har lagts på oss tar mycket mer tid än vad man någonsin har. Man kan jobba dygnet runt om man vill, det skapar en enorm stress.”
I Helsingborg har Helsingborgs Dagblad granskat ett av de system kommunen lanserat i skolan i en öppen blogg. Det är skakande läsning. Mer om det i nästa inlägg: Massivt missnöje med skolsystem
Om Byråkrati 2.0 i Studio Bronx
Publicerad 28 februari 2012 | 1 kommentar
Maskinerna skulle göra oss fria, göra jobbet åt oss. Men … i allt fler yrken får vi i stället mer och mer administration. Lärare, läkare, högskola, hemtjänst ropar desperat: vi kvävs! Vad beror det på?
Det pratade jag om i Studio Bronx i fredags. Det går att se här; huvuddelen är en kvart lång, sen blir det lite diskussion efteråt.
Ett par länkar till sånt som jag citerar i programmet:
- Debattartikeln Styrsystem utan styrsel, UNT 27 nov 2011
- Parkinson’s lag, Economist 19 nov 1955
- First, let’s fire all the managers, Harvard Business Review, dec 2011.
Studio Bronx är en livesänd talkshow om webben och allt digitalt, som produceras av Falkevik & Danehav.
Kyparen och skärmen – reaktionerna
Publicerad 27 februari 2012 | 3 kommentarer
Lite onödigt lång post kanske, men jag kan inte låta bli. Inlägget om hovmästaren som använde filtpennan på skärmen, översatt till engelska, gick i fredags upp som en raket på topp 5 på den internationella sajten HackerNews. Plötsligt rusade antalet besökare på bloggen från drygt hundra till över 20 000.
Roligast är att inlägget satte igång så många kommentarer och bra diskussioner. Fler än 80 kommentarer hos HackerNews. En rysk översättning av inlägget har en diskussionstråd med hittills 159 kommentarer
(I en berättar för övrigt signaturen ”Stardust kid” att ”På planetariet hos oss i Donetsk använder man MS Paint som bokningssystem. Till varje föreställning öppnar man ett särskilt förberett blad, och med färgburks-verktyget ”häller” man röd färg i de stolar som sålts. På kvällen printar man ut bladet och ger till ledningen”.)
Och det kom fler tweets än jag kan räkna, också med många bra kommentarer :). Här är bara en liten del av dem (samlade via Storify):
Visuell information i vården: workshop i Göteborg
Publicerad 23 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
Visuell information, klok presenterad, fylld med kontext, kan göra skillnad i vården. ”Data” – till exempel en dump av din patientjournal – kommer inte att göra det. Det kunde vi konstatera efter att ha djupintervjuat mer än 40 personer inom vården, både vårdtagare och vårdgivare. Jag skrev om det i höstas (Recept för bättre vård: vad patienterna egentligen vill veta, 31 okt 2011).
Idag är jag med på en workshop i visualisering inom eHälsa hos VGR. Det ska bli mycket spännande. Skissblocket är med och pennorna vässade. Förhoppningsvis ska vi kunna prestera något intressant konceptartat.
Vad ska jag prata om i Studio Bronx på fredag?
Publicerad 21 februari 2012 | 1 kommentar
På fredag (24 februari) är jag inbjuden till Falkevik och Danehavs web-sända after work-talkshow i Studio Bronx.
Jag ska hålla ett litet ”webinar” på en kvart så där. Men vad ska jag prata om?
Jag tänkte ta hjälp av dig. Jag har tre idéer. Du får välja!
Den första är Byråkrati 2.0.. Allt fler – inte bara läkare, lärare, sjuksköterskor, högskola – konstaterar att ”vi får bara fler och fler administrativa uppgifter, vi hinner inte med våra riktiga jobb”! Det är rapport- och uppföljningssystem och register av allehanda slag som kan matas med uppgifter. Vad är det som driver utvecklingen? Jag har en ny teori.
Den andra tangerar ett område som också är aktuellt: elektroniska patientjournaler. Men egentligen handlar det om hur feedback är viktigare än information, och att presentation är viktigare än data.
En tredje idé är att prata om arbetslivets nya fluga: processtyrningen, och dess baksidor, och vikten av kommunikation och empowerment.
För att rösta på något av förslagen, gå till omröstningssidan hos Studio Bronx! (Och du får chansen att vinna en t-shirt …)
Sändningen går 17.30 på fredag 24 feb. Tills dess kan du se förra veckans talkshow, med Måns Adler från Bambuser.
Hur är detta möjligt?
Publicerad 19 februari 2012 | 6 kommentarer
Det här är rätt fantastiskt. På väggen på en vårdinrättning på Gotland hitade Linda Eklund dessa två så gott som identiska, nästan helt omärkta manöverpanelerna:
”Den ena är larmsystemet för patienterna, den andra är radion. Hur lätt är det inte att trycka på fel knapp och därmed få fel information? En röd 4 på displayen kan innebära att det larmar på sal 4, eller att är det är kanal P4. Hur ska man veta? Eller att man vid ett nödläge tror man larmat när man egentligen bara slagit av radion?”
Läs hela Systemfel av Linda Eklund på Vårdförbundetbloggen (1 nov 2011).
Underbara älskade bloggar
Publicerad 17 februari 2012 | 1 kommentar
Lite på skoj har jag sagt att jag så småningom vill skriva en uppföljare: ”Underbara älskade system”. Det kanske dröjer lite – fortfarande är det lite för få system som kvalar in där, om man intresserar sig för arbetslivets system vill säga.
Men det finns ju annat. I slutet av boken tar jag upp bloggar som exempel på hur lätt och enkelt det kan vara. Miljoner männsikor över hela världen bloggar; de sätter bara igång och kör. På bara tio år har bloggverktygen helt förändrat hela medielandskapet, sätten på vilka vi kommunicerar.
Så som en del-leverans, innan det fullständiga verket om underbara älskade system kommer, jobbar jag nu med att skriva historien om bloggen i Sverige: hur det hela började, hur det gick till.
Överst kan du se hur Anders Thoresson på Dagens Nyheter Teknikblogg skrev om projektet (med fin bild av Björn Falkevik!)
Krånglande journalystem i Hässleholm belastar pesonalen
Publicerad 14 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
I januari var det totalt fyra större driftsstopp och störningar i journalsystemet Procapita, som används i Hässleholms kommun. Hela verksamheten drabbas:
– Vi kan inte heller skriva ut anteckningar från ronder, medicinlistor, bevakningar och andra viktiga dokument. Det är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten, säger medicinskt ansvariga sjuksköterskan Kajsa Thorsell.
Hon har nu gjort en lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen eftersom ingen ansvarig inom kommunen åtgärdat de återkommande tekniska problemen, trots flertalet uppmaningar och inskickade avvikelserapporter från kommunens sjuksköterskor. (…)
– Trots att jag påtalat detta händer samma sak igen. Att skriva avvikelser hela tiden är ingen lösning och tar väldigt mycket tid från annat. Det är under all kritik, säger Kajsa Thorsell.
Bristfälligt it-stöd hotar patientsäkerheten i Hässleholm (Vårdfokus, 7 feb 2012)
Det är Tieto som ansvarar för driften av Procapita. Det finns inget backupsystem som tar över när Procapita går ner; där går det varken går att skriva in ny information eller att ta del av vad som står i befintliga journaler.
Sådana här problem ska inte bara anmälas enligt Lex Maria. Man ska se till att också påtala det som det arbetsmiljöproblem det är!
Även om det kan visas att patientsäkerheten inte var hotad, är det likväl ett arbetsmiljöproblem. Att tvingas arbeta med it-system man inte kan lita på skapar stress; ännu mer om man dessutom ”kläms” mellan system man inte kan påverka och arga kunder.
Kontrollsystemen stressar och stoppar nytänkande
Publicerad 13 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
”Man upplever att man slits från vårdtagarna, dom som behöver hjälp, till alla andra måsten.
Det läggs på så mycket andra sysslor, som inte är vårdande … och kanske framför allt – datorn.
All dokumentation som ska göras, man ska mäta saker, det ska kvalitetssäkras … När då vårdarna inte upplever att det här ger bättre vård, då blir det stressigt och dåligt samvete. ’Jag sitt´ här vid datorn och för in saker, men jag borde egentligen vara med patienterna.’ ”
Så berättar Gunilla Strandberg, tidigare sjuksköterska men nu professor i omvårdnad i det mycket lyssningsvärda programmet ”Att aldrig räcka till”, som sändes i Tendens i P1 den 25 januari 2012.
Sjuksköterskan Jessica Axelsson på ett demensboendet i Umeå berättar om minskad personalstyrka och mer administration:
”Servera lite dryck, och hålla handen och prata lite grann med dom – det skulle jag behöva hinna varendaste dag.
Nog trodde jag att det var de boende jag skulle ha i fokus, och att de var dom jag skulle jobba för. Nu känns det mer som att man ska springa fort, man ska sitta mycket på sitt kontor, för att hinna med att göra allting som är ålagt en att göra.
Beslut alltid kommer uppifrån, att nu ska det vara si, nu ska det vara så, ni ska få den här nya arbetsuppgiften. Och att man inte får vara med och ta de besluten själv, tror jag gör att man blir mer stressad. Det är register som ska fyllas i och du ska skriva i journaler och du ska läsa dig till saker.”
Sture Eriksson är överläkare i geriatrik vid Umeå Universitetssjukhus och forskar om stress bland vårdpersonal, speciellt om sjuksköterskornas arbetssituation. Han ser med oro på utvecklingen där allt mer tonvikt läggs på registrering, dokumentation och vårdprogram:
”Vi har vandrat från en situation där man hade relativt mycket tillit till den enskilda individen, mot en situation där vi ökar kontrollen.
Det bara lyssna idag på debatten: vi ska ha kvalitetsregister, regeringen säger ’nu vi ska öka kontrollen, nu ska vi öka inspektionerna, nu ska vi se till att alla gör rätt’.
Och det här sänder ju väldigt tydliga signaler. Riktlinjer, vårdprogram eller vad vi kallar dem, talar ju om för den enskilde vårdgivaren eller doktorn att ’nä du duger egentligen inte’. Det är någon annan som ska talar om för dig hur du ska bete dig, hur du ska vara.”
Det här är taylorism; en av de viktiga punkterna i taylorsystemet var att den enskilde medarbetaren inte kunde förstå vad hon borde göra. Hon skulle enbart följa det mönster för arbetet som utarbetats av hennes överordnade, de som kunde bättre.
Det skapar inte bara stress; det stävjar också innovation, konstaterar Sture Eriksson:
”Det här skapar naturligtvis osjälvständiga och lättstressade individer: ’tänk om jag gör fel’, ’jag kan ju inte lita på mig själv’. Och för att kreativitet och nytänkande ska rymmas, då måste man ha tillit. Du får inget nyskapande om alla ska agera utifrån riktlinjer, program och kontroll. Då anpassar sig folk och säger ’nä, det är ingen som sagt att vi ska göra så här, alltså gör vi inte så’.
Där ryms ingen kreativitet. Och det menar jag är jätteallvarligt.”
Programmet ”Att aldrig räcka” till finns att ladda ner som podradio (mp3-fil).
Bild: ulrichkarljoho/flickr under cc-licens.
Chefen undercover, i verkligheten
Publicerad 13 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
I bokens slutkapitel beskriver jag hur politiker som bestämmer i hemtjänsten hellre vill ha statistik från it-systemet, än att åka med ut och själva se hur jobbet är.
Nå, möt undantaget: Chefen för personalstaben i landstinget i Värmland, Gunnar Blomquist!
Vårdförbundet och landstinget diskuterade hur arbetstiderna skulle kunna förbättras, så att personalen får tillräckligt med återhämtning mellan arbetspassen.
Då föreslog Vårdförbundets skyddsombud Veronica Nyström att Blomquist skulle följa med på ett av intensivvårdsavdelningens nattpass. Han gjorde det!
Resultatet? Arbetspassen kortas, och i kommande scheman ska arbete nattetid kompenseras med kortare veckotjänstgöring.
Läs hela: Värmland: Arbetstiden kortas sedan chefen fått följa med på ett nattpass .
Här finns alla inlägg på bloggen om undercover boss och arbetsbyte.
« gå tillbaka — fortsätt leta »
