Jävla skitsystem!

Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen

Spara tid och undvik missnöje: Låt användarna vara med och välja system

Publicerad 15 november 2011 | 2 kommentarer

Vårdpersonal klagar ofta på att digitala patientjournaler är svåranvända. Beror det på systemen i sig, eller på någon annan faktor?

I en färsk amerikansk studie (The Correlation of Training Duration With EHR Usability and Satisfaction, American EHR Partners) intervjuades nästan 2000 läkare om sina erfarenheter av elektroniska patientjournaler.

Resultatet visade att längden på utbildningen spelade stor roll för vad läkarna tyckte om användbarheten, och hur nöjda de var med systemen.

Hos dem som fått minst en veckas utbildning minskade klagomålen på dålig användbarhet markant. Ännu mer träning, upp till två veckor, minskade klagomålen på dålig användbarhet ytterligare.

Dock visade undersökningen att det är bara ungefär en tredjedel som får en veckas utbildning eller mer. Det vanligaste är att man får från noll upp till max tre dagars träning i systemen.

Jag har inte några svenska data om detta. När jag lite ovetenskapligt frågat runt har svaren legat mellan en halv och två dagar. Någon som vet bättre?

Men studien gav också ett annat intressant resultat.

Om användarna fått vara med och bestämma vilket system som skulle köpas in, verkar utbildningen nästan inte spela någon roll. De som fått någon dags utbildning tycker att det är lika enkelt att använda, och är lika nöjda med systemet, som de som fått en veckas utbildning eller mer.
Diagram som visar att användarna är mer nöjda med systemet, om de var delaktiga i valet av system

Diagram som visar att användarna tycker systemet är mer lättanvänt, om de varit delaktiga i valet

(Diagrammen visar genomsnittsvärden. De är något förenklade från originalrapporten. Med alla värden i diagrammen blir de mer svårlästa, men skillnaden framstår faktiskt som ännu större.)

Det kan finnas två förklaringar till det här. En är att användarna som får vara med i urvals- och inköpsprocessen, får en inblick i systemet redan innan det införs. Det, och bara vetskapen om att man fått vara med och besluta ökar säkerligen graden av nöjdhet. Men det kanske inte är självklart att det också skulle minska behovet av utbildning så radikalt som undersökningen visar.

Ytterligare en förklaring kan då vara, att om användarna får vara med och bestämma, blir det helt enkelt system som är enklare att använda som köps in.

Säkert kan båda faktorerna samverka, och exakt hur de förhåller sig till varandra kan inte utläsas av rapporten. Men utifrån resultatet kan man ändå enkelt beskriva på tre olika sätt för hur digitala patientjournaler kan införas.

  • Man kan hålla användarna utanför processen, och ge en kortare utbildning. Då kommer man att få missnöjda användare.
  • Man kan i någon mån förbättra situationen genom att ge upp till två veckors utbildning.
  • Eller, man kan låta användarna vara med och välja. Då får man nöjda användare och ett enkelt system, även med kortare utbildning.

* * *

En förutsättning för att användarna ska kunna välja ett enklare system är förstås att det finns bra alternativ över huvud taget. I Sverige dominerar fem-sex system nästan totalt. De flesta av dem är mycket lika varandra – och de brukar bedömas som ungefär lika dåliga.

I USA, där undersökningen gjordes, finns runt hundra system på marknaden. Av de tio största har nästan alla en marknadsandel på bara 4-6 procent. Det finns alltså gott om valmöjligheter. Den hårda konkurrensen pressar fram bättre produkter. (Läs också gårdagens inlägg: IT-miljard till vården – men ska verkligen vi betala?)

Undersökningen innehåller mycket intressant att studera i detalj. Den är gjord av den amerikanska branschorganisationen American EHR partners, och förefaller mycket välgjord och är utförligt redovisad. Den finns, efter registrering, tillgänglig här: The Correlation of Training Duration With EHR Usability and Satisfaction (registrering krävs).

En nyhetsartikel finns hos InformationWeek: EHR Training: Are Your Doctors Fully Prepped? (31 okt 2011. Artikeln anger fel antal deltagare i studien.)

Cliffhanger: Det finns ytterligare en intressant detalj i studien, som jag kommer att blogga om i morgon – nämligen Ejournaler: inget om nyttan

Kommentarer

2 kommentarer to “Spara tid och undvik missnöje: Låt användarna vara med och välja system”

  1. Magnus
    15 november 2011 @ 8:11

    Finns det inte en tredje förklaring?

    Användarna kände sig behövda när de blev tillfrågade och fick vara med i valet (även om deras första val inte blev valt). Därtill har de fått en större förståelse av varför ett system har valts (kanske lite krångligare men mkt billigare). Samt bakgrunden till varför man överhuvudtaget ska ha ett system (läs CRM).

    Vilket gör att de i efterhand inte är/’kan’ vara lika kritiska? Och då även upplever det som lättare att lära sig.

  2. Jonas Söderström
    15 november 2011 @ 10:29

    Jo – och tack för påpekandet. Man brukar ju prata om det fenomenet: användare ”tas som gisslan” i ett it-projekt, och utvecklar en sorts ”Stockholmssyndrom”, där de försvarar systemet trots att det är dåligt.
    Det kan naturligtvis spela in. Och, kan jag tänka mig, särskilt när man frågar rent allmänt, om nöjdheten i stort.

    I den här studien har man dock alltså även bett dem bedöma användbarheten, och inte i stort, utan för väldigt specifika uppgifter:
    • Maintain an Active Medication Allergy List
    • Maintain an Active Medication List
    • Check For Drug Interactions When Prescribing a New Medication
    • Reconcile an imported medication with existing medication list
    • Import a patient’s medication list from an external source
    • Record non prescription medications
    • Checking Patient Formular (etc)

    Vad man kan se är att även de som var delaktiga i införande gav klart *olika* betyg i de skilda fallen. De vågade alltså kritisera vissa features. Medan ”Maintain an Active Medication Allergy List” bedömdes som mycket lätt var ”Reconcile an imported medication with existing medication list” ganska krångligt. En tredje uppgift lite mittemellan.

    Det verkar alltså i alla fall inte finnas någon generell ”Stockholmseffekt”, i min tolkning.

Skriv en kommentar





  • Köp boken

  • Kontakt

    Jonas Söderström
    Jonas Söderström
    Tel: 0760-47 58 47
    Mejl: jonas@kornet.nu
  • Om boken

    “Jävla skitsystem!” är den första boken på svenska – och så vitt känt i världen - som tar upp problemen med dåliga datasystem ur ett konsekvent arbetsmiljöperspektiv. Usla datasystem gör oss frusterade, arga, stressade på jobbet. Ändå är det vanligt att användarna tar på sig skulden - och inte ser att det egentligen är de usla systemen som behöver förändras. Den här boken hjälper dig att känna igen hur datasystemen stressar - och hur vi kan försöka börja ta tillbaka kontrollen.
  • Prenumerera