Teori X och teori Y
Publicerad 8 januari 2013 | 3 kommentarer
1960 publicerade Harvard-professorn Douglas McGregor boken The human side of enterprise. I den kontrasterar han två olika sätt att se på arbete och vad som driver människor. Han kallar dem kort och gott Teori X och Teori Y. En enkel uppställning över skillnaderna kan se ut ungefär så här:
| Theory X | Theory Y |
|---|---|
| Views workers as shirkers, who dislikes work and will avoid it wherever possible | Views workers as naturally inclined to put effort into their work, just as they are tp put effort into their play or rest |
| Workers must be coerced into working towards goals set by the organisation | External controls are unnecessary, as workers will show self-direction in the pursuit of organisational objectives |
| People need to be directed. It is assumed that they are unambitious, will avoid responsibility and seek security above else | People usually accept and will often seek authority |
| People are self-centred and resistant to change | Most people are capable of using their own ingenuity to solve organisational problems |
| People are generally gullible | Most people are only given the chance to use a small proportion of their intellectual capabilities in the workplace |
Rent generellt är teori X sedan 60-talet allmänt betraktad som kontraproduktiv.
Men vad jag finner intressant, är att så gott som alla så kallade it-stödsystem som nu tas i bruk i arbetslivet, verkar stödja Teori X. Tidrapporteringssystem, kontrollsystem, process-styrningssystem, allt större krav på dokumentation, utgår alla från att medarbetaren måste styras, kontrolleras, drivas framåt; hennes möjlighet att själv påverka arbetet minskas. Och detta framställs ofta som en god sak: ”Vi kan kontrollera allt som sker. Vilken traktor som är på vilket fält, hur djupt föraren plöjer eller hur mycket han skördar…”
Men gör nu tankeexperimentet: vilka it-stöd skulle vi kunna skapa, som istället utgår från Teori Y? Hur skulle de se ut?
Uppdaterat: Läs ”First, let’s fire the managers” för ett teori y-exempel från verkligheten!
Bild: rubicon/flickr under cc-licens
Kommentarer
3 kommentarer to “Teori X och teori Y”
Skriv en kommentar
8 januari 2013 @ 23:18
Om vi utgår från Teori Y skulle vi skapa webben.
Sedan skulle vi skapa e-posten och därefter alla korsbefruktningar mellan dessa två, som bloggar, twitter och Facebook.
Sedan skulle vi vara ganska nöjda med oss själva.
8 januari 2013 @ 23:26
Men om vi ska tala om X-systemen så tror jag en förklaring är att mediet är budskapet.
Att programmera är att vara mycket exakt och helt entydig. Detta är styrkan och förbannelsen med den uttrycksformen. Ty att vara entydig är inte lätt, det är ett oerhört svårt jobb att packa in människor och deras aktiviteter, som nästan alltid är komplexa och mångtydiga, i ett sådant medium.
För att lyckas, behöver aktiviteterna fångas på ett sätt som gör dem möjliga att beskriva med ett program. Alltså, processer.
Jag tror att nästan alla som suttit med i sammanhang där man försökt fånga processer, haft känslan av att även om den processbeskrivning man gör fångar ”det normala” i aktiviteten, så missar den också väldigt mycket av hur det egentligen går till i verkligheten.
Men processerna är det vi förmår programmera. De blir kartan, och sedan får verkligheten och verksamheten anpassa sig till den.
9 januari 2013 @ 11:24
Kanske är en början, i riktning mot ”Y”, att fundera på begreppet ”discretionary effort” som jag har förstått som ”det som man gör (på sitt jobb) förutom det som står i arbetsbeskrivningen”.
Sen kan man ju koda systemen så att de inkorporerar detta ”extra-arbete”, men det tror jag inte är rätt väg. Snarare behöver man ”lämna plats” för det i systemen.