Fungerande it viktigare än hög lön
Publicerad 1 augusti 2015 | 1 kommentar
Vad är viktigast för att trivas med sitt jobb? När 1 027 kvinnor och män i Sverige tillfrågades kom ”hög lön” på andra plats, med 82 procent.
Men på första plats la sig ”välfungerande, strulfria it-system”. Nästan 9 av 10 (87 procent) sa sig värdera det allra högst.
När samma fråga ställdes 2011 delade ”hög lön” och ”välfungerande, strulfria it-system” förstaplatsen. Men nu har alltså fungerande it dragit ifrån.
Undersökning gjordes av TNS Sifo i mars 2015. De tillfrågade var mellan 25 och 64 år, både kvinnor och män. Samtliga tillfrågade hade mobiltelefon och bärbar dator via arbetsgivaren och jobbade i ett företag eller organisation med minst 10 anställda.
Källa: Sverige har talat – bra it är viktigare än hög lön. CIO Sweden, 30 april 2015.
Big data och HR: drömmen om hi-tech lösningar
Publicerad 31 juli 2015 | 1 kommentar
I den färska boken ”The Formula” beskriver Luke Dormehl att det på Google finns en särskild grupp
”… called the People Analytics group, whose job is to quantify the ’happiness’ of employees working for the company. This is done using ’Googlegeist’, a scientifically-constructed employee survey, which is then mined for insights using state-of-the-art proprietary algorithms. (…)
An example of what the People Analytics team does occurred several years ago, when Google noticed that a larger-than-normal number of female employees were leaving the company.”
Dormehl beskriver hur People Analytics-gruppen ”drilled down with data-mining tools” för att hitta data som kunde förklara saken. Var ålder en faktor? Eller var det något annat? Jo, på sätt och vis:
”[The] group discovered that this wasn’t so much a ’woman’ problem, as it was a ’mother’ problem: women who had recently given birth were twice as likely to leave Google as its average departure rate. (…)
The most cost-effective answer, it was concluded, was to increase maternity leave from the standard 12 weeks of paid absence to a full five months. Once the problem had been identified and acted upon, the company’s attrition rate for new mothers dropped by 50 per cent.”
Kära Google, grattis till att ni kunnat använda ert unika state-of-the-art algoritmiska data-mining analysverktyg … för att upptäcka något som varit känt i resten av världen i sådär femtio år.
Att det är svårt att kombinera yrkesarbete med att ha små barn – särskilt för kvinnor – är en kunskap vi framför allt fått genom en process som kallas demokrati (googla gärna på det).
(De flesta länder har också infört just den sortens förmåner som Google kom fram till, men på nationell nivå, så att enskilda företag inte behöver slösa pengar på att försöka lösa problemet på egen hand.)
”Similar data-driven insights”, säger Dormehl i boken, används för att besvara ”a plethora of other questions” för att ”maximize happiness”. Kommer medarbetarna till exempel att bli ”lyckligare” av en löneförhöjning, eller en bonus, eller av kortare arbetstid?
It-branschen försöker nu övertyga företagen att ”big data” är det nya, absolut nödvändigaste och att HR-avdelningar måste ge sig in i det (och köpa företagens teknsika lösningar). Men varför är då de främsta exemplen på vilka insikter det kan skapa så kolossalt platta och ointressanta?
På Bank of America gav big data från en total digital övervakning av medarbetarna som viktigaste resultat att
- pauser var viktiga för personalen, och att de då
- pratade med varandra, och
- hjälpte varandra att lösa problem i arbetet.
”Herregud, Holmes, jag fattar inte hur du gör det?!” … suckade han ironiskt.
Och på ett sjukhus i Florida försågs sjuksköterskorna med bärbara gps-trackers. När man gjorde en ”RTLS-visualisering” av data över hur de rörde sig upptäckte man ett ”märkligt mönster”: sjuksköterskorna sprang fram och tillbaka mellan helt olika delar av sjukhuset. Varför?
Jo, medicinförråden låg långt från vårdavdelningarna. Eller så kunde en sjuksköterska ha blivit tilldelad två patienter i varsin ände av avdelningenen. Analytikernas slutsats var att ”[that] could be a reason to move one of those patients, or juggle assignments”.
Jag har ett anspråkslöst förslag: man får samma insikter enklare och billigare genom att bara fråga sjuksköterskorna.
Eller ännu hellre, gå en dag i deras skor. Då inser man troligen att det vore bättre om vårdpersonalen hade mer inflytande över hur deras arbete ska organiseras; snarare än att det dikteras av någon – eller kanske ett automatiskt system – utan verklig kunskap om arbetsplatsen och arbetsbelastningen.
Det finns många frågor kring integritet om de anställda övervakas med gps-trackers eller andra digitala system.
Men det bakomliggande problemet är större: den neo-Tayloristiska föreställningen att de anställda inte förstår något av sitt arbete, och måste styras av en ledning som bestämmer allt å deras vägnar.
Jag tror att drömmen om ”Big Data för HR” har uppstått och frodas i det hål i det amerikanska medvetandet, där saker som vettiga fackföreningar, en dialog mellan anställda och arbetsgivare, och ett rimligt medbestämmande, borde ha funnits.
Som Paul Robert Lloyd säger, ”Give technologists a problem, and they’ll try and solve it with technology.”
Och ännu märkligare blir det när man försöker lösa ”problem” som faktiskt redan är lösta.
* * *
Det här är en svensk version av en engelskspråkig artikel jag har på Medium: Tomorrow’s technology, yesterday’s insights.
Läs också Ola Bergs inlägg på Smidigt: Gamla idéer på nytt
Vård-it har medelålderssjukdomar
Publicerad 16 april 2015 | Inga kommentarer ännu
I en intervju i ComputerSweden upprepar sjukvårdsminister Gabriel Wikström tanken om att vård-It har ”barnsjukdomar” – en metafor jag har haft synpunkter på tidigare.
Men vårdens it-system är i själva verket över 50 år vid det här laget, och lider istället av medelåldersåkommor: övervikt, dålig cirkulation, förstoppning, gikt av att ha proppat i sig för mycket. För mycket godsaker, som smakade gott men som sammantaget har visat sig ge svåra konsekvenser.
Jag har gett ministern några råd borta på InUse-bloggen: Vård-it har medelålderssjukdomar.
vård-it har medelålderssjukdomar
Uppdatering: Texten om vård-IT:s medelålderssjukdomar hittade tydligen fram till Dagens Nyheters ledarredaktion, där Hanne Kjöller citerade den i en krönika den 27 sep 2016 (halvtannat år efter publiceringen): Vård viktigare än svällande journaler. :)
Peak IT?
Publicerad 22 mars 2015 | 3 kommentarer
Den senaste tiden har jag föreläst om något jag kallar ”peak IT”. Kort är det dels ett försök att svara på frågan varför vi får fler och fler skitsystem – trots att vi borde bli duktigare och duktigare på att göra it-system. Dels att svara på den större frågan om varför den fantastiska utveckling som Moores lag beskriver inte ger några resultat på ekonomi, effektivitet, produktivitet och tillväxt.
Kort sagt handlar mitt svar om att det finns systemeffekter som vi inte uppmärksammar, som hämmar utvecklingen. Framför allt att digitala system underlättar onyttigt administrativt arbete och skapar suboptimiering.
Här finns en inspelning från min föreläsning Peak IT på Webcoast i förra veckan – tusen tack @molbimien som filmade. (Ljudet är lite lågt när jag rör mig bort från kameran men funkar med hörlurar.)
Slides finns på Slideshare och här:
Några länkar till saker i föredraget:
Financial Times:
Is economic growth permanently lower? (26 okt 2014 – gratis men kräver registering)
Economist: Productivity: Technology isn’t working (4 okt 2014)
Aftenposten: Når et rikt land blir mindre rikt (11 feb 2015)
Myndigheten för tillväxtanalys: Digitaliseringens bidrag till tillväxt och konkurrenskraft i Sverige (15 januari 2015)
Jag har även hållit föredraget på engelska; länkar till det kommer.
Så här är det i Norge :)
Publicerad 14 mars 2015 | Inga kommentarer ännu
I veckan var jag avslutningstalare på konferensen Betalingsformidling 2015 i Trondheim i Norge:
Jonas Söderström @Betalingsformidling2015 No comment… pic.twitter.com/q6G4LO1mFU
— Christian Testman (@ChrisTestman) March 11, 2015
Jag pratade om Peak IT, och mina slides (på engelska) finns här:
Peak IT – eller Tänk om IT slutar leverera värde?
Publicerad 11 mars 2015 | 2 kommentarer
”Technology isn’t working. The digital revolution has yet to fulfill its promise of higher productivity and better jobs.”
Det är inte jag som säger det, utan den världsberömda tidningen The Economist – i oktober 2014. Financial Times hade en motsvarande artikel ungefär samtidigt.
Den senaste tiden har jag börjat prata om varför IT inte verkar ge några bidrag till produktivitet och driva ekonomin. (Du har säkert hört motsatsen, men det är faktiskt inte så.)
I korthet menar jag att det finns systemeffekter där exponentiellt ökande komplexitet hämmar det som man teoretiskt skulle kunna få ut av en ökande teknisk kapacitet. Lagen om avtagande marginalnytta trumfar, i vissa avseenden, Moores lag.
Här finns en inspelad föreläsning från Intranätverks konferens i höstas – kallad Peak IT, eller Tänk om IT slutar leverera värde?
Peak IT: när IT slutar leverera värde från Intranätverk opå Vimeo.
Intranätverk har också en kort artikel som sammanfattar föredraget. Och här nedan finns själva presentationen:
Taggar: byråkrati > diminishing returns > komplexitet > moores lag > Peak IT > produktivitet
Hillary Clinton SUNCS at work
Publicerad 11 mars 2015 | 3 kommentarer
När Hillary Clinton använde sin privata mejl för att det var ”more convenient” (NYTimes), dvs bekvämare eller enklare (DN), är det värt att påminna om att vår egen Carl Bildt gjorde samma sak.
Miljoner andra gör förmodligen motsvarande: använder bättre alternativ till jobbets krångliga system. Som till exempel lagrar dokument i Dropbox, och inte i jobbets Sharepoint-lösning. Eller använder Doodle för att bestämma tid för möten i stället för jobbets svårhanterliga kalender. Och det är större än BYOD (Bring Your Own Device), eftersom man kan göra det i smyg, och det dessutom ofta är gratis.
Det engelska ordet för detta är SUNCS – Secretly Using Non-Corporate Software.
Jag skrev om det borta på den engelska bloggen för drygt ett år sedan: Who SUNCS at your office? Probably everyone.
Island!
Publicerad 1 mars 2015 | Inga kommentarer ännu
”Skrifað undir áhrifum af bókinni Jävla skitsystem! eftir Jonas Söderström.”
I december skrev O. Lilja Birgisdóttir i isländska Vísir om krångliga it-system, under rubriken Völundarhús – ”labyrint” på svenska.
Det var en av de fem mest lästa artiklarna under helgen när den publicerades.
En någorlunda översättning till svenska får man av Google här (som dock av någon anledning tror att ”maze” är ett svenskt ord).
Meningen överst här i inlägger kan du säkert förstå utan översättning; i alla fall om du vet att áhrif betyder ”inflytande, påverkan”.
Förutom att det är lite kul att synas på Island ger det mig tillfälle att publicera den helt orelaterade men förtjusande bilden av Islands mest fotograferade berg, Kirkjufell av Jonathan (från flickr under cc-licens):
Digitala skördetröskor och traktorer ”en mardröm för lantbrukare”
Publicerad 26 februari 2015 | Inga kommentarer ännu
Nya skördetröskor har så många digitala funktioner att de är svåra att använda, skriver digital-entusiasternas husorgan Wired. Framför allt är de näst intill omöjliga för lantbrukare att meka med, anpassa och modifiera.
Det har börjat få konsekvenser för försäljningen:
”Farm auction expert Greg Peterson noted that demand for newer tractors was falling. Tellingly, the price of and demand for older tractors (without all the digital bells and whistles) has picked up. ’There’s an increasing number of farmers placing greater value on acquiring older simpler machines that don’t require a computer to fix.’ ”
New High-Tech Farm Equipment Is a Nightmare for Farmers, (Feb 5, 2015).
Wired sätter problemet i kontexten ”open source”: programvaran som styr maskinerna borde vara möjlig att hacka, men den är inlåst, spärrad och proprietär.
Men det finns åtminstone minst två möjliga orsaker till ökad frustration och fallande efterfrågan hos den bredare målgruppen.
Är det snarare design och användbarhet – eller snarare brist på det – som är problemet för majoriteten? Även om programmet var möjligt att hacka, ska det verkligen vara nödvändigt för en bonde att också vara programmerare?
Eller är de digitala funktionerna helt enkelt inte är värda priset? Är avkastningen på investeringen marginell; vilket skapar efterfrågan på enklare, mer robust teknik?
Hur som helst är det en bra påminnelse att digital arbetsmiljö inte bara är en fråga för tjänstemannamiljöerna.
Bild: Lee Cannon: Delaware State Fair/flickr under cc-license
Taggar: lantbruk > skördetröska > traktor > USA > wired
Ett enkelt problem att lösa
Publicerad 22 december 2014 | 1 kommentar
Skolans problem, lärarnas bedrövliga situation och elevernas fallande kunskaper har säkert många orsaker. Kanske är det klasstorleken? För mycket dataspel och för lite idrott? Eller är det kommunaliseringen? Eller är det friskolornas vinstkrav? Är det föräldrar som blivit mer oresonliga och krävande? Kanske är det långsiktiga sociala och demografiska förändringar? Synen på kunskap? Eller hela tidsandan? Beror det på att läraryrkets status har raserats?
Egentligen vet vi knappt. Och även om vore säkra på någon orsak, är det långt ifrån uppenbart vad man då borde göra. Hur kan man vända decennielånga sociala trender? Hur kan man förändra en hel nations uppfattning om respekt och status?
Men mitt i denna förvirring finns ett problem som är fullkomligt onödigt. Ett som man kan lösa i morgon dag.
Sluta införa usla digitala system. Släng ut de system som kostar mest i tid och ansträngning. Deras bidrag till bra skolresultat är ändå försumbara. Och i många fall fungerar de så dåligt att de bara skapar dubbeljobb: man måste göra samma sak på papper dessutom.
Det var mitt budskap i den här debattartikeln i Lärarnas tidning, publicerad för några dagar sedan.
Utbildningsminister Gustav Fridolin annonserade (innan regeringskrisen) att de nationella proven ska bli digitala. Det är mycket viktigt att ett sådant system inte stressas fram på grund av politisk prestige. Låt det ta tid, låt oss göra det rätt! Annars skapar vi bara ytterligare en belastning för lärarna.
« gå tillbaka — fortsätt leta »
