Administrationssamhället: journalsystem även på fritiden för sjuksköterskor
Publicerad 6 augusti 2012 | 2 kommentarer
Uppdatering: Efter några dagars mediestorm backar Socialstyrelsen från sin ståndpunkt. Man säger sig nu vilja ”föra en dialog”, och de frivilliga sjuksköterskorna kan vara kvar tills vidare. Ibland blir alltså konsekvenserna av administrationssamhället lite för absurda. Se ”Legitimerade får stanna i Röda Korset”, Dagens Medicin 9 aug 2012.
Originalposten:
Bara delvis relaterat till it – men detta måste tillhöra de dummaste konsekvenserna av administrationssamhället:
Sjuksköterskor och läkare får inte längre jobba ideellt i Röda Korsets Första hjälpen-grupper. Socialstyrelsen kräver nämligen att de måste journalföra alla sina insatser, även om det sker på fritiden, berättar hd.se (Röda Korset portar sjuksköterskor) och svt (Nya regler stoppar volontärer).
På många festivaler, idrottsturneringar, folkfester har Röda Korset grupper på plats som kan ta hand om till exempel småsår, skoskav, stukningar eller uttorkning. De har en särskild utbildning i första hjälpen, men en del av dem är också till vardags läkare eller sjuksköterskor.
Enligt Socialstyrelsens tolkning av hälso- och sjukvårdslagen måste dock allt vårdarbete en sjuksköterska eller läkare gör journalföras. Röda korsets första hjälpen-grupper måste därför ha journalsystem, kvalitetssystem och verksamhetschefer och patientförsäkring.
Detta blir en omöjlig administration, enligt Röda Korset. Alla med sjukvårdsutbildning plockas därför bort från teamen. Konsekvensen blir att många team troligen läggs ner helt.
En annan konsekvens är alltså att en rörmokare kan arbeta ideellt med olycksfallsberedskap, men inte en sjuksköterska eller läkare.
Den största förtjänsten med teamens arbete är enligt Röda Korset att man avlastar sjukvården. Men Socialstyrelsens jurist menar att de som fått problem kan hänvisas till den reguljära vården i stället.
Enligt Socialstyrelsen ska en sjuksköterska i princip även journalföra en alvedon hon ger i hemmet till sina egna barn. Juristen medger dock att just i det fallet ”finns det inget prövat rättsfall på, så ingen vet riktigt” (Huvudvärkstablett i hemmet borde journalföras, hd.se 4 aug 2012).
(Tipstack till Maria S)
Fler länkar:
De får sluta efter många år i trogen tjänst (hd.se, 4 aug 2012)
”Socialstyrelsen har gått helt vilse” (hd.se, 4 aug 2012)
Var fjärde frivillig slutar hjälpa (TT, 4 aug 2012)
Video: Vem vill skapa jävla skitsystem?
Publicerad 30 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
Det finns många usla system. Så många att det knappast är rimligt att förklara dem alla som olyckliga misstag. Eller skylla på trångsynta tekniknördar.
Frågan är om det inte snarare finns grupper som har direkta intressen av att skapa precis de system vi har. Och då handlar det om makt, och inte om eventuell nytta. Välkommen till Byråkrati 2.0 och administrationssamhället.
Här är en video på en keynote med titeln Vem vill skapa jävla skitsystem? som jag höll på Projektverktygsdagen i Stockholm i maj. Början innehåller en del bekant material, men hoppa fram till 20.50 så börjar resonemanget om makt vs. nytta, om frihet och om radikal enkelhet.
PDF av själva presentationen (slajds + anteckningar) finns att se eller ladda ner från Slideshare och SpeakerDeck.
(Du kan också se en del av det här materialet i videon från Studio Bronx.)
Till taylorismens historia
Publicerad 30 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
Mest en note to self om taylorismen och dess historia i Sverige. Den var inte begränsad till arbete i verkstäder och industri – utan fanns även hos redaktörerna för Svenska Akademins Ordbok:
”Innan Anki Mattisson som nybliven chef [år 2000, min anm] tog bort det omoderna ackordssystemet så var personalomsättningen ganska hög. Ackordet uppfattades som odemokratiskt och pensumet var stort. Det sattes på 20-talet av chefen Ebbe Tuneld, tayloristisk entusiast, då ordboken hotades av nedläggning på grund av sin ringa framfart. Han gjorde tidsstudier, köpte moderna skrivmaskiner och införde premielön: 12000 lappar per år och redaktör, fler lappar gav bonus, färre avdrag.
Idag klarar en redaktör cirka 9500 lappar per år, har månadslön – och stannar.”
Resa till ordens medelpunkt, SvD 14 juli 2012
E-journalernas opålitlighet
Publicerad 29 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
Det är något av en gåta hur ejournalsystem kan krascha så ofta. Häromdagen var det stopp på Karolinska sjukhuset i Huddinge (Strömavbrott orsakade datastopp på Karolinska i Huddinge, DN 26 juli 2012). Strömmen var snabbt tillbaka, men journal- och verksamhetssystemet låg nere i sex timmar.
Och i Halland var ejournal- och verksamhetssystemet VAS oanvändbart i en hel arbetsvecka i mitten av juli, berättar Hallands Nyheter. Artikeln finns inte på nätet men kan ses här (klicka på bilden för en stor version):
Man tvingas använda nödlösningar, som att i bästa fall kunna läsa pappersutskrifter av journaler – där man varit klok nog att hålla access till dem. Eller eventuellt något annat reservsystem – men med ökade problem:
– Om det kom en patient akut var vi tvungna att springa upp ett våningsplan till en annan avdelning långt bort fört att få reda på patientens journal, säger en sjuksköterska vid Huddinge till DN. I Halland erkänner IT-chefen att det varit ”ett jättestort arbetsmiljöproblem”.
Och arbetsmiljöproblemen försvinner ju inte när systemen kommer tillbaka. Då måste man komma ikapp med att i efterhand föra in en lång rad uppgifter i systemen – samtidigt som man ska ta emot nya patienter.
Ett av argumenten för e-journalsystemen har alltid varit att de gamla pappersjournalerna ibland kunde komma bort. Det argumentet har förlorat all relevans för länge sedan, när avbrotten sker gång på gång på gång (se Några hundra tusen journaler tar en tripp), och då drabbar verksamheten i stora områden, hela landsting, på en gång.
Så frågan är vad de är bra för?
- De minskar inte kostnaderna (se Datoriserade journalsystem kostar mer än de smakar, It i vården 23 nov 2011).
- De verkar inte vara avgörande för patientsäkerheten – eftersom alla ansvariga regelmässigt hävdar att patientsäkerheten inte hotats när systemen varit utslagna.
- De verkar inte bidra till ny kunskap om sjukdomar. För detta har vi nämligen i Sverige byggt upp ett annat, helt parallellt system, de så kallade kvalitetsregistren. Ett vanligt klagomål på den digitala arbetsmiljön i vården är också att man i många fall måste mata in samma uppgifter en eller två eller till och med tre gånger till i kvalitetsregistren, som man redan en gång matat in i journalsystemet.
- Det kortar inte köer eller behandlingstider (se Datorjournal ger växande vårdköer, IT i Vården 1 april 2009) – och det var inte ett övergående problem, som man förespeglade (se Datajournal eller 20 extra läkare, SVT 29 feb 2012).
Så den verkliga gåtan är kanske inte hur de kan krascha så regelbundet, utan återigen – vad gör de för verklig nytta?
(Tack för Hallandstips till Johan Berndtsson.)
Arbetsbyte: Gå en dag i en sjuksköterskas skor
Publicerad 29 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
Vårdförbundet har lanserat kampanjen ”Gå en dag i mina skor”. Politiker och beslutsfattare bjuds in att skugga en sjuksköterska en hel dag, för att få en bättre förståelse för arbetsmiljön och läget i vården.
Läser du här vet du förmodligen att jag propagerar en hel del för arbetsbyte – och att jag blir irriterad när en elit pratar över huvudet på de som faktiskt jobbar i verksamheten.
Än finns det inte å mångas konkreta resultat från kampanjen. I Skåne säger sig politikerna vara intresserade; i Uppsala glömde hälso- och sjukvårdsstyrelsens inbjudna ordförande helt enkelt bort att komma, trots löften! (Se kommentarerna till Vad vill Skånes politiker efter en dag i våra skor?, 21 juni). I Gävleborg uttrycker sig ett moderat oppositionslandstingsråd uppskattande.
Det blir naturligtvis intressant att se om man kan få politiker och beslutsfattare att sätta av en hel dag. Eller om de nöjer sig med en timme. Jag säger att det behövs minst två dagar för att någorlunda förstå arbetets innehåll och nyanser.
Det vore ju också intressant om man fick it-chefer, projektledare och ehälsa-byråkrater att nappa på erbjudandet.
Bild: New pink shoes av Elfleda/flickr under CC-licens.
De mest avskydda systemen?
Publicerad 22 juli 2012 | 1 kommentar
Reseräkningssystem tillhör de som framkallar mest ilska hos användarna. Det hör jag ofta när jag gör kartläggningar. Och konversationer som de här nedan är inte ovanliga på Twitter och Facebook, när användare måste få utlopp för sin frustration:
Den som vill kan ju beräkna kostnaden för administrationen.
Om man hjälps åt kan man möjligen klara det säger de här användarna (som jobbar på en helt annan arbetsplats än Emil):
(Klicka på bilderna för att se större versioner.)
Syntolk:
Konversation på Twitter
Emil: 1,5 timme senare och jag har lyckats få in reseräkningarna #jävla skitsystem
Jonas: Mest hatade systemen? /RT av Emils tweet/
Emil: 11000 anställda här är nog beredda att hålla med.
Emil: Update; Det hade jag *inte* [=lyckats få in räkningarna] Ytterligare 40 minuters handläggartid och jag *tror* räkningarna är klara
Konversation på Facebook
Isa: Reseräkning – kan möjligtvis bli begripligt om man är två #jävlaskitsystem
Maria: Vidrigt. Fullständigt
Maria: …Och så har jag tappat bort et taxikvitto.
Marja: Har ni fortfarande tur och retur? – vi håller precis på att byta. Jag håller tummarna att vi kan få något mer modernt, där man tex kan bifoga elektroniska kvitton … men jag kanske drömmer
Isa: Tur och retur är borta, det hät är ett annat skitsystem, PA-webben
Maria: Primula heter produkten tror jag
(Skicka gärna exempel på system som irriterar dig. Jag lägger gärna ut dem.)
Medarbetare kontrolleras via it-systemen
Publicerad 15 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
Spionprogram som låter arbetsgivare kontrollera hemarbete allt vanligare i USA, berättar DN (11 juli 2012). Och det gäller egentligen inte bara hemarbete, utan kan lika gärna gälla arbete på arbetsplatsen.
Få vet att det i svensk lag (Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbete vid bildskärm (1998:5), pdf, § 10) är förbjudet med kvalitativ eller kvantitativ kontroll av datorarbete utan den anställdes vetskap.
(Tipstack till @johanlif!)
Föreläsning på MTD-dagarna
Publicerad 15 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
I våras pratade jag på Medieteknikdagarna i Norrköping, och det finns en riktigt bra inspelning – både bra bild och bra ljud – av den föreläsningen på tuben. Den är ganska lång, nästan en timme, men kvaliten är som sagt god, så det är fullt möjligt att se hela, om man har tid.
(En minimal skönhetsfläck är några sekunders svart bild ungefär två och en halv minut in i klippet.)
(Jo, jag är hopplöst efter med att lägga ut den här och en del andra grejer…)
Dagens system: knäad och utloggad
Publicerad 10 juli 2012 | Inga kommentarer ännu
– Ååh, stönade jag när doktor A körde in den långa nålen i mitt knä och sög ut en halv deciliter klar, gul ledvätska. Hon tyckte nog att jag sjåpade mig. Hon log lite snett, la ifrån sig sprutan, drog av engångshandskarna och rullade stolen bort till mottagningsrummets dator, och …
-Ååååååhh!, stönade hon, med betydligt mer eftertryck. Nu har jag blivit utloggad igen. Nu går det inte med mindre än att jag startar om hela datorn.
Hon ryckte elsladden ur väggurtaget, körde in den igen och suckade.
– Jag får försöka springa iväg någon annanstans och skriva ut din remiss. Hon försvann ut genom dörren med ett bistert ansiktsuttryck.
Jag låg kvar på britsen, tittade på datorn som höll på att boota om och hade plötsligt svårt att hålla mig för skratt. Jag kunde inte låta bli att tänka: ”Är det nån som arrangerar sånt här, just för mig?!?”
Vad som hänt var följande. Egentligen var det doktor G som skulle behandlat mig. Men ett akutfall hade kommit in och G hade fått rusa iväg för att operera.
Doktor A fick ta över i doktor Gs mottagningsrum. Hon hade loggat ut ur journalsystemet, där doktor G var inloggad, och loggat in sig själv.
Men för att spara tid – klockan var redan trettio minuter efter min bokade tid – hade hon inte loggat ut G och loggat in sig själv i själva datorn. Eller kanske hade hon bara inte tänkt på det. Nu krävdes Gs personliga lösenord för att komma in i datorn igen. Och det hade naturligtvis inte doktor A.
Nu låg jag och väntade, medan A var och jagade runt efter en annan dator för att skriva ut min remiss – och tidsschemat för patienter försköts ytterligare.
– Jag fattar inte varför man måste bli utloggad efter bara tio minuter. Det händer hela tiden, sa A när hon sju-åtta minuter senare kom tillbaka med min remiss. PCn på skrivbordet höll fortfarande på med någon uppstartssekvens.
Om allting går normalt kanske tio minuter är tillräckligt. Och om man är kvar i ett och samma mottagningsrum. Men i praktiken är det är nog ofta så att allt inte går ”normalt”. (För mig var en operationsduk felaktig och måste bytas – därför tog det själva ingreppet lite längre tid än vad som kanske är standard.) Och det är ett dåligt system som inte har tillräckliga marginaler för fel.
Frustration
Publicerad 4 juli 2012 | 4 kommentarer
Hemma från att avlyssnat en debatt om IT i vård och omsorg tjänst i Almedalen.
I den välfyllda panelen fanns flera chefsbyråkrater från myndigheter och landsting, riksdagsledamöter, styrelseledamöter från företagens branschorganisationer.
Där fanns inga undersköterskor, inga sjuksköterskor, inga hemvårdare, inga äldrevårdare, inga läkare på en vårdcentral. Inte en enda av dem som faktiskt har vård och omsorg som arbete.
Chefsbyråkraterna och branschorganisationerna försäkrade att undersköterskornas och hemvårdarnas arbetsinsatser kunde effektiviseras. Med mer teknik!
Ingen undersköterska eller hemvårdare kunde ge en reality check av hur de drabbas av it-systemen i verkligheten. För de var inte inbjudna.
PS/Uppdatering: I Almedalen nästa år kommer jag att arrangera ett seminarium där äldrevårdare, undersköterskor och hemtjänstare kommer att diskutera hur man kan höja effektiviteten hos chefsstrateger, styrelseordföranden, riksdagsledamöter och landstingsbyråkrater.
« gå tillbaka — fortsätt leta »
