Stress stoppar nytt it-system för danska poliser
Publicerad 8 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
Ett nytt it-system för den danska polisen kastas i papperskorgen. När man testade systemet på Bornholm blev polismännen svårt ansatta av stress, berättar jp.dk. (Tack till Christer Ø för länktips!)
Systemet Polsag har blivit flera år försenat, och kostat danska staten en halv miljard danska kronor. Men det danska Politiforbundet krävde efter pilottesterna på Bornholm att man antingen måste ordna problemen, eller kasta det. Det kravet har nu regeringen tagit till sig.
– Vi vil ikke forlænge den usikkerhed, som politiets medarbejdere nu har levet under i flere år, og vi vil ikke spille hasard med politiets betjening af borgerne ved at rulle et system ud, som vi ikke tror kommer til at virke i praksis, siger Morten Bødskov. (…)
– Regeringen har besluttet, at nu trykker vi på stop-knappen, så det her projekt ikke fortsætter. Vi vil ikke kaste flere gode penge efter dårlige, siger justitsminister Morten Bødskov (S) til Ritzau.
Politi opgiver skandaleramt it-system (3 feb 2012)
jp.dk ger också en beklämmande sammanställning av offentliga it-floppar i Danmark:
Det offentlige har før været plaget af it-problemer, som dem der hærger politiet på Bornholm for tiden. Nogle eksempler på it-problemer i det offentlige.
Rejsekortet. Blev flere år forsinket.
- Den digitale tinglysning. Blev meget forsinket og plaget af nedbrud, da systemet kom i gang i 2009.
- Folkeskolen. Den nationale test gik død i april 2010. I 2007 var der så store problemer med afgangsprøverne, at eleverne måtte lave prøven i biologi på papir.
- Det nye alarmberedskabs system SINE (SIkkerheds NEttet). Gik ned flere gange under klimatopmødet i København 2009.
- Arbejdsformidlingens it-system Amanda. Det tog ni år fra indledningen af projektet, før en evalueringsrapport i 2003 erklærede systemet tilfredsstillende.
- De elektroniske patientjournaler. I årevis har det været meningen, at oplysninger om patienter kunne deles mellem lægerne. I 2012 sker det – efter planen.
- DSB’s IC4-tog. Softwaren er endnu ikke helt på skinner. Togene holder stille.
Hundedyr it-skandale truer politiet (9 jan 2012)
(Stämpel-)Klockrent!
Publicerad 8 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
Martin Wallström skriver i ComputerSeden om hur företagen via affärs- och analyssystem kan få in allt fler och fler siffror:
”Datamängderna växer med 40–50 procent per år, men mindre än en tjugondel används till affärsdrivande analyser, enligt analysföretaget Forrester. Från affärssystem, kundvård, sociala medier, webben och e-handel strömmar data in och ut i tomma intet.”
Istället för att driva affärer, används systemen och mätningarna ofta till att kontrollera och övervaka medarbetarna, konstaterar han:
”Numer är det inte tidsstudiemän med vita rockar och klockor som hotar, utan ständigt närvarande it-system – från central övervakning ut till de anställdas mobiler. När systemen finns blir frestelsen stor att införa tidsstudieliknande system som håller koll på personalen långt ute på fältet.
Jag menar inte att man inte ska hålla koll och använda resurserna effektivt. Men mängderna av data kan göra det frestande för cheferna att använda beslutsstödet för att hänga personalen i hasorna och kolla om alla gör sitt jobb.
Övervinn frestelsen att göra mobilerna till det nya stämpeluret.”
Använd inte beslutsstöd för att övervaka (ComputerSweden 6 feb 2012)
Precis så! Det tragiska är ju att IT har potential att frigöra, att möjliggöra decentralisering, att delegera ansvar – genom att information görs tillgänglig för alla i organisationen, och de därmed kan få befogenhet att fatta beslut om sitt arbete.
Istället används det för detaljkontroll av minsta arbetsmoment, t ex i hemtjänsten, som ska logga minut för minut vad de gör hos varje enskild åldring.
Det är ovärdigt. Och det ger de anställda en odräglig digital arbetsmiljö.
Men bakom det hela finns en gammal drake: byråkratin. Den är idag iklädd ett snyggt IT-skal; de dammiga blanketterna för att samla in data har ersatts av applikationer. Men grundorsaken är densamma: driften hos den centrala administrationen (ofta på mellannivå) att skaffa sig makt.
Vad fattas i arbetsmiljölagstiftningen? Genus?
Publicerad 7 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
Att arbetsmiljölagen är en bra lag, så vitt jag kan se det, var kontentan i förra inlägget (Behövs det en lag mot dåliga IT-system? Nej!).
Men det finns ändå ett par saker i lagen man kan fundera över, tycker jag.
Det är bra med ganska generella, övergripande lagar. Detaljföreskrifter kan snabbt bli föråldrade, och mängden text för omfattande. Arbetsmiljölagen är också generell – i de flesta delar.
Men det finns ett par lite egendomliga undantag. På flera ställen i Arbetsmiljölagen finns speciella hänvisningar till två branscher: arbete på fartyg, och byggarbetsplatser.
I kapitel 3, Allmänna skyldigheter, ägnas paragraferna 6, 7, 7a, 7b, 7c, 7d, 7 e, 7 f, 7g och 7 h åt särskilda regler kring arbetsmiljöarbetet på byggen. Det är i själva verket nästan hälften av kapitlet. Det ger åtminstone ett intryck av att arbetsmiljön är särskilt viktig på dessa områden.
Det finns förmodligen särskilda omständigheter kring sjömäns arbetsmiljö. Men antalet ombordarbetare på fartyg i Sverige bör ligga i storleksordningen 10.000 personer. Det gör det till ett mycket litet område på arbetsmarknaden.
Byggbranschen är betydligt större. I runda tal kan man anta att byggbranschen sysselsätter 10 gånger fler – kanske 100.000 människor. Det gör den till en av de större branscherna.
Men den är ändå klart mindre än gruppen som jobbar med administration på kontor. De som räknas dit – i SCBs yrkesregister grupper som ”övrig kontorspersonal, bokförings- och redovisningsassistenter, administratörer i offentlig sektor, administrativa assistenter, kontorssekreterare och läkarsekreterare” – är tillsammans minst dubbelt så många, fler än 250.000.
Även den gruppen är dock liten, jämfört med vården, som i sin tur sysselsätter ytterligare en dubblering: någonstans strax under en halv miljon människor. Det måste finnas många speciella förhållanden för arbetsmiljön i dem som arbetar som undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor, vårdare, läkare. Men de är inte synliga i Arbetsmiljölagen.
Så varför har sjömän och byggbranschen synbarligen fått en lite mer framlyft ställning i lagtexten? Varför inte för kontorspersonal och vård?
Det är svårt att frigöra sig från misstanken att det beror på att de första branscherna till 80-90 % domineras av män.
För de stora kontors- och vårdyrkena är förhållandet det omvända: 80-85 % kvinnor.
Jag är inte säker på att man bör ta in mer detaljerade regler om vård med mera i lagen. Som jag sa, lagen bör vara generell. Mer detaljerade regler hör snarare hemma i det som kallas föreskrifter, och som finns samlade i Arbetsmiljöverkets författningssamling.
Men även om man tittar där, är det en utpräglat manlig värld man möter. Ett bra sätt att få en överblick över föreskrifterna är att studera dem efter sitt sakordsregister. I stort sett vilken bokstav man än letar under – till exempel B – märker man snabbt vilken doft av verkstad och industri det står om dem: här finns Backventil, Bakgavellyft, Bandsåg, Batteri, Bekämpningsmedel, Blysmältverk, Borrmaskin, Bromsvakt, Bunkerolja och Bågluftsmejsling. Ett ord som Barnomsorg framträder som synnerligen ensamt i sammanhanget.
Och så är det ganska genomgående: mängder av utförliga och detaljerade föreskrifter på traditionellt manliga yrkesområden. Färre och mer generella föreskrifter på kvinnliga områden.
Och allra minst är det förstås på huvudområdet för den här bloggen: arbete med digitala verktyg. Trots att vi då kommer upp i den allra största gruppen arbetstagare.
1 635 000 människor (mer än 1,6 miljoner) arbetade 2010 vid dator halva arbetsdagen eller mer, enligt SCBs undersökning av levnadsförhållanden. För dem finns bara några enstaka föreskrifter som är tillämpliga på de problem de drabbas av i arbetet.
Vad tycker du? Har jag fel?
Bild: [martin]/flickr under cc-licens
Behövs det en lag mot dåliga IT-system? Nej!
Publicerad 7 februari 2012 | 2 kommentarer
Ibland får jag frågan om det skulle behövas en lag mot dåliga datasystem. Svaret på den frågan är nej. Det behövs inte – för den finns redan.
Det räcker alldeles utmärkt med Arbetsmiljölagen. Paragraf 1 i kapitel 2 slår fast:
Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. [min fetstil]
Det ges inget undantag för digital teknik.
Paragraf 5 i samma kapitel av Arbetsmiljölagen stadgar att
Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall.[min fetstil]
Betryggande säkerhet. Återigen, det finns inget undantag här för digitala tekniska anordningar.
Det andra kapitlets allra första paragraf inleds dessutom så här:
Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. [min fetstil]
Vad som sägs här är alltså det inte duger att använda föråldrad teknik eller föråldrade metoder. Om samhället rör sig framåt, måste också arbetsmiljön hänga med.
Det gäller förstås också IT.
Och här ser vi också hur fler och fler nu inte nöjer sig med sämre digitala verktyg på jobbet. Men arbetsgivaren har alltså en skyldighet att gå någorlunda i takt med utvecklingen (även om det inte är ett kav att alltid använda det allra senaste).
Hittills har arbetsmiljölagenbara sällan tillämpats på it (men nu kommer det exempel).
Ändå det är förmodligen så, att en stor del av företagen i Sverige begår arbetsmiljöbrott varje dag.
Arbetsmiljölagen är generell. Det är en styrka. Men; det finns också några punkter där man kanske kan fundera på om den behöver uppdateras. Mer om det i nästa bloggpost.
Facket hotar stoppa verksamheten på grund av krånglande datasystem
Publicerad 7 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
Ärendehanteringssystemet Treserva orsakar svår stress för de anställda inom socialtjänsten i Göteborg. Akademikerförbundet SSR har nu anmält kommunen till Arbetsmiljöverket.
Systemet är opålitligt och ger otillräckligt feedback. Man kan trycka på ”Spara” när man skrivit en hel utredning om en klient, men vet inte om den verkligen har blivit sparad eller bara försvinner. Eller lagt in ett utbetalningsbeslut, som inte registreras trots att man tryckt på ”Enter”.
Det betyder i sin tur, att människor inte får sina pengar i tid. Många klienter lever med mycket små marginaler, och om utbetalningen av bidrag försenas blir situationen mycket besvärlig för dem, och de blir arga och desperata. Socialsekreterarna har i flera fall upplevt sig hotade.
De anställda i socialtjänsten kläms därför mellan ett system de inte kan påverka, och de medborgare som inte får den service de har rätt till.
Kommunen har fått hyra in väktare från vaktbolag till socialtjänsten.
Systemet har varit i drift något år i Göteborg, men problemen har blivit värre den senaste tiden, när fler och fler användare börjat det. Leverantören Logica kan inte säga vad problemen beror på. Det finns en misstanke om att belastingen på systemet ibland blir för hög. Därför har socialsekreterarna uppmanats att komma in före ordinarie arbetstid, eller stanna kvar på kvällen, och registrera ärenden då, när belastningen antas vara lägre.
Akademikerförbunder SSR har gjort en så kallad 6:6a-anmälan, det vill säga en anmälan med stöd av Arbetsmiljölagen, kapitel 6, paragraf 6a. Om inte arbetsgivaren skydsamt kan visa på hur problemen kan lösas, har skyddsombudet rätt att stoppa verksamheten, enligt arbetsmiljölagens paragraf 7:
Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket.
Akademikerförbundet SSR påtalade redan för ett år sedan risken med systemet för kommunen, och krävde att man måste ha en ordentlig backup-plan, eftersom man kunde förvänta sig att problemen med systemet skulle öka. Men någon sådan har inte tagits fram, och man tvingas nu till panikåtgärder.
Datahaveri orsakar stress och risk för våld i socialtjänsten i Göteborg (Akademikerförbundet SSR, 2 feb 2012)
Svårt för oss att jobba (SVT, 31 jan 2012)
Väktare skyddar socialkontor (SVT, 31 jan 2012)
Datakaos hos socialtjänsten (GöteborgsPosten, 31 jan 2012)
Väktare skyddar socialkontor (GöteborgsPosten, 31 jan 2012)
Fortsatta dataproblem på socialkontor (Sveriges Radio P4, 31 jan 2012)
Krångligt datasystem hotar hälsan (Du & Jobbet, 31 jan 2012)
What’s the waiter doing with the computer screen?
Publicerad 4 februari 2012 | 46 kommentarer
When Richard Gatarski and a few friends wanted to dine in the Swedish city of Norrköping a few weeks ago, they booked a table at a downtown Italian restaurant that seemed nice.
When they arrived, they were greeted by the headwaiter, who asked if they had a reservation. Richard confirmed, and the headwaiter looked at his computer screen.
”Gatarski? Hm, let’s see .. yes, there’s your reservation. Welcome!”
The headwaiter then picked up what Richard first thought must be some kind of new, electronic touch-pen, and moved it toward the screen. Richard is a tech savvy Internet entrepreneur, and therefore quite curious about what kind of new gadget they used at this restaurant. So he leaned in and looked a little closer …
… and suddenly realized that it was a perfectly ordinary whiteboard felt-tip pen. The headwaiter just draw an ”X” over their booking, directly on the computer screen!
”That’s very interesting,” Richard asked the headwaiter. ”How come you do that?”
”Well, you know,” the headwaiter answered with a big sigh. ”The guys that create these kinds of systems … they have …. Well, you can’t do things the way you wanna do them. You can check off a reservation in the system, with the mouse, but hey, it’s at least four clicks away from this screen. And you can’t tell if the guests have been showed to their table or are waiting in the bar. So it’s much easier just to draw on the screen. (And when the evening is over you just wipe the screen with a cloth.) We’re very busy here, and this works just fine.”
The food, by the way, was excellent.
* * *
So, what does this real-world story tell us?
- Computer systems are not always used as the developers suppose.
- People are creative. If they can, they will invent ways to simplify their everyday tasks.
- ”We’re very busy.” Users have a lot of more important things to do at work. The time to learn things, for which the value or purpose is not obvious, is rather spent on things we think are more important (like, making the best sauce the customer has ever tasted).
- Doesn’t the expense for a booking system seem all wasted here? A small real-world whiteboard would probably have solved the task at hand cheaper and simpler.
- There’s a possibility that the computerized booking system (as opposed to a real whiteboard) could generate some kind of statistics: number of guest per month, typical reservation profile for a week, percentage of tables booked for any given period … And the companies selling computer systems (of all kinds, in many businesses) usually push the possibilities to get such data as big advantages with their system. But is it worth the effort? In many cases, a headwaiter would probably know most of what really matters anyway from experience or rule-of-thumb. So the hassle of going through a time-consuming number of clicks, just to generate that data, is probably not worth it.
- And finally: to really find out what’s important to the users, and how a system is actually used, you need to observe real users, in the field.
What’s this: I’m a Swedish UX designer and writer, specializing in systems used in the workplace. This blog is about my most recent book, covering how such badly designed systems are a major cause of stress (and eventually health problems). You can read a bit more about it in English here.
(BTW, the book is quite a success over here; topping the best-seller list in its category.)
If you liked this story, you’ll probably also find this real-world example from health care interesting: The doctor that rocks the mouse (Sep 24, 2012).
Many thanks to Richard for sharing this! :)
Vansinne i vården
Publicerad 3 februari 2012 | 1 kommentar
Tomas Kärrholt, specialist inom allmänmedicin på vårdcentralen Eden i Malmö, beskriver en vanlig dag på jobbet (Tankesmedjan Allmänmedicin, 1 februari).
”Loggar in i Windows. Skriver id-nummer och lösenord. Loggar in i journalsystemet. Skriver id-nummer och lösenord. Loggar in i tidbokningssystemet. Skriver personnummer och lösenord. Loggar in i e-postsystemet. Gläds varje gång att jag slipper skriva in id-nummer och lösenord. Hoppsan, det hade kommit ett mail från Mina Vårdkontakter. Öppnar Mina Vårdkontakter. Stoppar in mitt e-id-kort i datorn. Loggar in i Mina Vårdkontakter. Anger PIN-kod. Jaha, en patient som vill förnya recept på den bra medicinen som han fick på sjukhuset som nu är helt slut och så vill han också boka en ny tid. Öppnar ett annat journalsystem som sjukhuset använder. Loggar in i det journalsystemet. Skriver id-nummer och lösenord. Letar fram rätt anteckning. Loggar ut och stänger ner det journalsystemet. Går in i Mina Vårdkontakter och memorerar patientens personnummer. Går in i journalsystemet och skriver ut medicinen. Fortsätter memorera personnumret och går in i bokningssystemet och bokar en tid. Memorerar datum och tidpunkt och skriver in det i svaret till patienten i Mina Vårdkontakter. Gör en anteckning i journalsystemet att jag har skrivit ut medicinen och bokat en tid, men vilken datum var det nu? (…)”
Tycker du att det här känns bra? Hur alert och motiverad tror du att din läkare, som du anförtror din hälsa till, blir av en sådan här miljö? Hur effektiv?
Och ovantående är bara en del av hans dag. Det fortsätter. Senare på dagen:
Bestämmer mig för en remiss till ortoped. Skriver remiss. Trycker ut den på papper, men pappret fastnar i skrivaren. Ringer IT-support. 7 före i kön. Svar efter 17 minuter. Får hjälp inom 2 dagar. OK. Försöker skriva ut en gång till. Pappret fastnar igen.
Bland kommentarerna kan man bland annat läsa följande:
”Det riktigt jobbiga är att beskrivningen inte är vare sig extrem, överdriven eller tillspetsad. Alls. Ingen som inte arbetar med detta kan väl tro att det är sant.”
”Idag sitter jag och signerar 30remissvar från 2010 en andra gång eftersom vi haft serverhaveri (…) Vårt nya fantastiska PMO har en tidbok där man bara kan boka i tiominutersmoduler vilket är svårt när man har 15 min besökstid… Ansvarigas kommentar är ”ni får ändra era rutiner för så här är systemet”.
I boken rekommenderar jag just att man för en dagbok eller loggbok över den belastning och de problem som it-systemen ger. Så här kan det alltså se ut.
Dagboken kan kanske göras ännu mer utförlig. En del av det som Tomas bara beskriver kortfattat kan innebära ännu mer belastning. Att ”hitta en anteckning i ett journalsystem” kan till exempel vara otroligt tidsödande, då flera journalsystem saknar sökfunktion. Man är alltså tvungen att läsa igenom varje notat – kanske många hundra! – för att hitta just det där en viss åtgärd finns antecknad.
Var och en för sig har alla dessa system säkert framstått som välmotiverade och effektiviserande. Men den samlade effekten är en annan. Den effektivisering, som varje system för sig antagits ge, har försvunnit på vägen.
DIK startar arbetsgrupp för bättre digital arbetsmiljö!
Publicerad 1 februari 2012 | Inga kommentarer ännu
Fackförbundet DIK bjuder in intresserade medlemmar till en arbetsgrupp om digital arbetsmiljö. Förbundet behöver fördjupa kunskapen om området, konstaterar man.
”Den digitala arbetsmiljön innehåller många positiva effekter. Tillgång till information och kunskap gör medlemmarnas arbete intressantare, mer utmanande och utvecklande. Nya arbetsuppgifter uppstår och det digitala arbetet möjliggör lösningar som tidigare var otänkbara (…)
Baksidan av detta mynt känner många igen i formen av dåligt IT-stöd, teknik som inte stöder funktionen, dåliga system och gränssnitt samt obefintlig användarvänlighet. Möjligheten att jobba när och var man vill kan lätt förvandlas till oförmåga att stänga av och vara ledig. Det fysiska arbetet framför en dator sätter också sina spår i axlar och rygg. Den digitala tekniken ger dessutom arbetsgivaren nya möjligheter till övervakning av de anställda.”
Så skriver fackförbundet i sin inbjudan till medlemmarna (pdf).
Ett utmärkt initiativ!
Chefen Undercover i Sverige
Publicerad 30 januari 2012 | Inga kommentarer ännu
Ett par funderingar efter premiären på Chefen Undercover, den svenska versionen av brittiska/amerikanska Undercover Boss som jag skrivit en del om här på bloggen under taggen arbetsbyte.
Jag tycker nog att det här svenska programmet hade ett betydligt tydligare fokus på arbetsmiljö än det amerikanska versionen, som visats i svensk tv tidigare.
Man försöker i och för sig trycka fram den personliga, sentimentala vinkeln också. Men i den amerikanska serien faller medarbetarna regelmässigt i gråt av tacksamhet över de privata förmåner som delas ut av chefen i slutet, Så inte i Sverige, verkar det som.
Jag tror det säger något bra om hur arbetsförhållandena är här. Rätten till vettig arbetsmiljö och värdiga villkor. Nog för att mycket kan bli bättre, men det är i alla fall färre här hemma som behöver ha tre jobb utan semester för att få det att gå ihop.
Så, det amerikanska arbetslivet är brutalare … men blir kanske bättre tv :-/
Relaterat:
Är Chefen Undercover också ett tecken på det här: Forskare: Klass är på väg tillbaka, DN 30 jan 2012
Ny UK-studie: Företag där fack finns och förhandlar är mer produktiva, har säkrare arbetsmiljö och ger i såväl privat och offentlig sektor möjlighet att hålla nere kostnader The value of unions to the UK economy Trade Union Council, 24 jan 2012
Om användbarhet och tre sorters design på Drupal Camp Sweden
Publicerad 24 januari 2012 | 2 kommentarer
I november i fjol pratade jag om användbarhet, gränssnittsdesign, och saker som usability, usefulness, desirability på konferensen Drupal Camp Stockholm. Här finns en inspelning, live, med röst, av presentationen.
Texten på slajdsen är delvis på engelska, men pratet är på svenska. Filmen är knappt 20 minuter.
Användarvänlighet? Säg hellre användbarhet – eller ännu hellre användningskvalitet, från NodeOne.se på Vimeo.
På fall2011.drupalcamp.se/videos kan man se och höra fler presentationer
från många smartskallar som var där!
