Nu som talbok!
Publicerad 22 december 2016 | Inga kommentarer ännu
Nu finns den nya upplagan av Jävla skitsystem som talbok, för personer som inte kan läsa tryckt text. Elva timmar tar det tydligen att lyssna igenom den …
Tack till Myndigheten för tillgängliga medier som ger denna service till både författare och till dem som annars inte skulle kunna ta del av boken! :)
En talbok är inte samma sak som en ljudbok. Den kan lånas på bibliotek av dem som har en läsnedsättning. MTM informerar också om det särskilda formatet och de olika möjligheterna med en talbok.
Gästpost: IT-utveckling är ett lagspel
Publicerad 18 november 2016 | Inga kommentarer ännu
Idag kan jag stolt presentera ett gästinlägg här: Anders M Olausson som skriver om en viktig del som jag själv inte berör så mycket i boken: vikten av test, och att testa återkommande. :)
———
IT-utveckling är ett lagspel
När jag läser Jonas Söderströms bok, ”Jävla skitsystem” så är igenkänningsfaktorn jättestor och jag skrattar ofta innan jag blir bedrövad. Hur kommer det sig att vi år 2016 är dåliga på att bygga IT-system när vi egentligen borde veta hur man gör? För de flesta exemplen i boken känner jag ”Jag vet varför det blev fel!”
Jonas förklarar mästerligt hur man måste lyssna på användarna, ta hänsyn till andra system runt omkring osv. Sen beskriver han även hur man skall låta användarna testa systemet innan man går i drift. Men mellan kravinsamling till driftsatt IT-system är det väldigt många steg, även om man arbetar agilt. Det är de stegen jag vill komplettera Jonas bok med.
Jag har jobbat med IT-utveckling i 20 år och test i 10 men det är under de senaste 4, då jag främst ägnat mig åt utbildning inom test och krav, jag har funderat på varför det så ofta blir fel.
Jag är inte ensam om att vilja berätta ”vad som gått fel”. Andra talar om dålig upphandling, dålig projektledning, fel system, dåligt UX osv. Det påminner ganska mycket om sportreportrar och fans som berättar vem som bar skulden för gårdagens förlust. Oftast har de rätt, vi har allihop rätt, men det är sällan det är ett fel som gör att IT-system inte blir bra eller att vi förlorade.
Varför upptäcks det så sent att man bygger ett dåligt IT-system?
Ofta när företag inser att deras produkt inte håller måttet, så anställer de testare, eller ännu oftare ger de någon anställd ansvaret att testa den färdiga produkten. Att försöka lösa kvalitetsproblem med test av en färdig produkt är lite som att bota tandvärk med Alvedon. Det blir kanske lite bättre temporärt men vi måste se till att man hanterar roten till det onda.
Precis som det är viktigt att ha med användare redan i kravarbetet, för att de skall använda systemet senare, så är det viktigt att ha med testare för de skall testa systemet. De behöver kontrollera om kraven är testbara och kan hjälpa till att göra systemet lättare att testa. Det gör kvalitetssäkringen både billigare och bättre.
Projektledning, krav och test måste jobba tillsammans redan från början för att skapa stabilitet i utvecklingsarbetet. ”Men du har glömt, UX, systemarkitekter, användare, driftspersonal med mera” säger du då. Nej, de kompetenserna ingår i de tre kategorierna ovan. Ju större betydelse en kompetens har för ett specifikt projekt desto viktigare är det att ta in den tidigt i projektet. Ju större betydelse en kompetens har för ett specifikt projekt desto viktigare är det att ta in den i projektet tidigt.
Det är ofta fel i kraven, antingen är de bristfälligt inhämtade, felaktigt formulerade, har fel fokus eller fel detaljnivå. Inhämtning av krav har Jonas redan skrivit mycket om så den biten hoppar jag över.
Alla fel i kraven kan få allvarliga konsekvenser. Om vi förutsätter att de är rätt insamlade så är det ur testsynpunkt viktigt hur de är formulerade. De måste formuleras på ett sådant sätt så att det inte kan bli missförstånd, de får inte vara tvetydiga, vilket är mycket vanligt. De måste gå att testa och vara mätbara annars kan vi inte kontrollera om de uppfyllts. Kravinsamlande och kravformulering är en egen kompetens, och det man samlat in bör även det testas.
Vi måste kontrollera de små delarna innan vi sätter ihop dem till större enheter. Det är mycket lättare att hitta brister då, än när vi satt ihop hela system.
Kompetensbrist?
Test och kravställning blir allt viktigare ju mer komplexa system vi bygger.
Det finns dessvärre många som arbetat länge med test som inte ens har grundläggande kunskaper i testdesign. Precis som för utveckling kräver testarbete olika kompetenser och tekniker beroende på vad vi just nu håller på med för del av systemet Att testa utan att kunna testdesign, är väldigt ineffektivt. Många andra använder gamla och ineffektiva arbetssätt vilket ofta ger testarbetet dåligt rykte.
När jag började jobba heltid med IT-utveckling, i mitten på nittiotalet, så fick jag höra att jag var ”duktig på datorer”. Det innebar att jag kunde hantera såväl hårdvara som operativsystem och mjukvara. Idag har IT blivit så oerhört komplext så att säga att någon är duktig på datorer är som att säga att någon är duktig på sport, vilket innebär allt från schack till styrkelyft. Det är fullständigt omöjligt för någon att kunna allt.
Test i sig självt håller på att bli lika komplext och det finns få som kan hantera alla de discipliner som ingår. Men ingen behöver kunna alla dessa delar för precis som för all annan IT-kompetens så behöver man resurser som motsvarar det vi just nu skall utföra. Det skiftar inte bara med tanke på vad vi utvecklar utan även när i utvecklingsprocessen vi är och storleken på projektet.
Det krävs till exempel kompetens i att:
- Fånga upp och formulera krav
- Bygga en arkitektur
- Skapa gränssnitt
- Utveckla systemdelar
- Sammanfoga de olika delarna till ett system
- Integrera med andra system
- Driftsätta och förvalta systemet tills det en dag skall tas ur drift.
- Sätta systemet i händerna på användare och lära dem hur man gör genom att ge dem manualer och att utbilda
Alla dessa aktiviteter behöver testas innan man går över till nästa. Teknikerna för att testa i de olika aktiviteterna skiljer sig avsevärt. Det gäller även om du skall utföra nästa steg själv. När du sätter upp en hylla i ditt hem så mäter du att den har rätt längd innan du börjar skruva upp den. Finns det någon anledning att inte mäta (testa) hyllans längd förrän den sitter färdigmålad på väggen?
Ju senare vi hittar ett fel desto mer insatser kräver det att korrigera och ju dyrare kan felrättningen och/eller konsekvenserna bli. Det gäller även vid agil utveckling, även om kurvan för kostnaden då inte är så brant. Det finns personer som har kompetens i flera av de här disciplinerna men jag har aldrig träffat någon som är bra på allt.
Att snåla in på testkompetens gör inte projektet billigare, oftast blir det dyrare.
Parallellerna med ett lagspel som till exempel fotboll är inte svåra att se.
Om vi jämför testande med fotboll kanske det blir enklare att förstå.
Beroende på vilka vårt lag skall möta så väljer vi de spelare som bäst motsvarar det motstånd vi kommer att ställas mot. Om vi möter ett dåligt lag eller om matchen inte har så stor betydelse så behöver vi kanske inte sätta in våra bästa spelare och vi behöver kanske inte träna så mycket innan. Det innebär på inget sätt att vi kan slarva med genomförandet. Vi måste använda de resurser vi fått tilldelade på bästa sätt. Möter vi ett anfallsstarkt lag så kanske vi väljer en strategi med en stark backlinje och om vi behöver göra många mål för att gå vidare till slutspel kanske vi satsar på många anfallare.
Man måste sätta allt i ett sammanhang, det gäller såväl fotboll som utveckling och test.
Forskning, vilket innefattar utvecklingsteam hos bland annat Google, bekräftar att teamet är viktigare än de enskilda medlemmarnas spetskompetens.
The Most Productive Teams at Google Have These 5 Dynamics
Så vilken plats har mitt specialområde test i vårt lag? Är det en målvakt, en libero eller rent av en anfallare? Ingetdera, testarna är snarare en läkare eller fysioterapeut som ser till att alla spelare är i bra kondition och håller en hel match. De skapar egentligen ingenting men är för den sakens skull inte oviktiga för laget. De märker långt innan match i vilken kondition spelarna är. Tror de inte att en spelare kommer att klara av att spela får de sätta in en åtgärd, alternativt se till att någon annan tar hens plats.
Man samtidigt måste vi komma ihåg det egna ansvaret, den egna kontrollen. För även om vi har fysioterapeuter (testare) och läkare (testledare) så har vi ett eget ansvar för vårt hälsotillstånd. Det är jag själv som först upptäcker om jag har feber eller har ont i knät. På samma sätt måste utvecklare kontrollera sitt eget arbete vilket kräver grundläggande kompetens i testdesign.
Fysioterapeuter stöttar spelarna i hur de skall träna för att bli starkare, alternativt jobba förebyggande för att inte bli skadade igen. Testare arbetar även med att stödja och hjälpa utvecklare att testa sitt eget arbete. Att fysioterapeuter lägger över det mesta ansvaret för rehabilitering på spelarna innebär inte att de gör sig själv redundanta.
Utvecklare kan inte förväntas vara bra på allting inom IT-utveckling. Om de lägger tid på att bli bra även på att testa, så har de inte tid att även bli bättre utvecklare.
Zlatan skall inte lägga tid på att bli en bättre målvakt.
Om vi testar tidigt är det lättare att lansera i tid och kostnaderna hålls nere. Vi får också nöjdare kunder och användare.
Hur det hänger ihop tänker jag berätta i en senare bloggpost.
——
Anders post finns också på testbloggen.se.
Nytryck – nya upplagan nästan slutsåld!
Publicerad 12 september 2016 | Inga kommentarer ännu
Första tryckningen av den nya, omarbetade upplagan av Jävla skitsystem är nu i stort sett slutsåld. Nytryckning är redan på väg.
Boken ligger högt på boksajternas topplistor: etta bland ”Databehandling: allmänt” (före en Alexander Bard), trea i kategorin ”Stresshantering”, fyra i ”Arbetspsykologi” och sexa på ”Datorer & IT” (även där före herr Bard, som dock har ett antal fler år på nacken på listorna…)
Man kan inte klaga, men det är lite synd att bokbranschen inte förstått att det faktiskt främst är en bok inom kategorierna ”Samhälle & Politik” och ”Tvärvetenskap” …
Vad McDonalds serverar sina anställda
Publicerad 1 september 2016 | 3 kommentarer
McDonalds-restaurangernas nya stora pekskärmar, där kunderna kan beställa sin mat, är verkligen snyggt och aptitligt gjorda. Snygga bilder, enkelt att beställa.
Men (nästan) alla tjänster och system, som ser snygga ut på utsidan, har också en insida – där någon ska administrera och serva. Det är mer sällan vi kan kika in och se hur det ser ut där. Om det inte uppstår någon miss …
Häromdagen kunde man se det här på kundskärmen på en McDonalds någonstans i Sverige:
”Alla kassor är låsta eftersom restaurangen har överskridigt de normala timmar för affärsdatumet. Stäng dagen och försök igen”.
Eh… hallå?
Varför visas det där för mig? Och vad betyder det där egentligen?
Den andra frågan kan jag faktiskt att svara på, tack vare hjälp från kunniga kollegor: Stefan Pettersson och min gamla kollega Per Kristiansson, som har den fantastiska kombinationen av att vara it-proffs, verksam i restaurangbranschen och lingvist(!).
Meddelandet betyder ungefär att någon glömde avsluta dagskassan igår (något som ibland kallas Z-rapport). Systemet känner av att ”dagen” nu har blivit många fler timmar än vad den ska vara enligt öppettiderna – kanske till och med mer än 24 timmar. Det är orimligt, så systemet har spärrat kassorna. Den anställde som kommer för att öppna restaurangen nästa dag måste avsluta gårdagens dagskassa, så hen kan öppna kassorna igen. Så egentligen är det ett hjälpsamt meddelande.
Men det väcker förstås ett antal frågor. Varför visas det på några av kundskärmarna? Och varför visades det klockan 18 på kvällen, när alla kassor var öppna och verksamheten i restaurangen igång?
Och ska det vara lätt att glömma avsluta dagskassan? Borde inte systemet byggas så det blir omöjligt, eller svårt – eller med mycket tydliga påminnelser till användaren?
Men den viktigaste insikten är annan.
Ett så dåligt utformat gränssnitt, felstavat och med felaktig grammatik (”överskridigt”, ”de normala timmar”), skulle aldrig tillåtas på den del av systemet som visas mot kunderna. Om menyerna och listan över hamburgare vore felstavade och halvt obegripliga skulle någon sannolikt få sparken. Men användarna på insidan – de vars arbetsmiljö detta är – serveras i många fall just sådana här dumheter.
Och McDonalds är ingalunda ensamma eller ens värst på den här punkten. Det är snarare standard, och jag och mina kollegor har observerat det hundratals gånger – på restaurangen, på apoteket, på bussen, på webbredaktionen …
Hur ska vi se till att de som utsätts för den administrativa insidan av digitala system behandlas med respekt?
Hur kommer det sig …
Publicerad 12 augusti 2016 | Inga kommentarer ännu
”… att universiteten behöver fler administratörer per student/forskare idag än de behövde före persondatorernas tid?”
(Klicka på bilden för att se den i större format.)
Det verkar ju paradoxalt, eller hur? Men det blir inte så konstigt när man inser att digital teknik (till exempel persondatorer) är ett verktyg, en möjliggörare – och den möjliggör även för handläggare, administratörer, chefstjänstemän, politiker att utvidga sina verksamheter. Den lämpar sig vidare utmärkt för att spara saker (dokumentation) och för kvantitativa mätningar. Men bördan av att försörja denna byråkrati hamnar på medarbetarna, som tvingas till otaliga klick i ofta bristfälligt designade system …
Lite mer kan man läsa i de här inläggen:
Fem sorters ökande administration (10 juli 2013)
Byråkrati 2.0 driver Sverige mot en administrativ infarkt (7 juli 2013)
Välkommen tillbaka till jobbet!
Publicerad 11 augusti 2016 | Inga kommentarer ännu
Känns det igen? :)
Trots att jag gått treveckorskursen i hur en registrerar en reseräkning så måste jag be om hjälp varje gång #tillbakapåjobbet
Klicka på bilden för att se den i större format.
(Jag har ändrat eller eller maskerat profilbild och personuppgifter av integritetsskäl.)
At last, in English
Publicerad 19 januari 2016 | Inga kommentarer ännu
Äntligen – nu har översättningen till engelska av Jävla skitsystem börjat. John-Eje Thelin/Mastered Ideas gör jobbet.
John-Eje är dels en gammal bekant från blogghistorien, men framför allt en mycket skicklig översättare. Och eftersom många har påpekat att det är en rolig bok (vilket jag inte riktigt visste själv), passade det utmärkt att välja en översättare med stor känsla för humor.
Från boken kom ut 2010 har många frågat efter en engelsk upplaga. Varför har det tagit tid att komma till skott?
Ett skäl är väl allmän oföretagsamhet. Ett djupare är att det inte finns någon riktigt bra motsvarighet till ordet ”arbetsmiljö” på engelska. ”Work environment” finns, men är inte särskilt använt och klingar inte bra. I den anglosaxiska sfären har arbetsmiljöarbetet traditionellt en mycket snävare karaktär. Man pratar om ”occupational safety and hazards”, och det handlar mycket om hjälmar och skyddsglasögon helt enkelt.
Den senaste tiden har det dock blivit klart att orden ”digital workplace” och ”digital work experience” kan bära samma betydelse.
En annat hinder har varit att det finns ett underliggande antagande under hela mitt resonemang. Det att du som medarbetare och anställd har rätt att säga din mening – och att du ska bli lyssnad på. Det är dock inte riktigt så i stora delar av den anglosaxiska språkvärlden. ”Så du gillar inte hur vi jobbar här? Fine, clean your desk.”
En engelsk utgåva måste därför ta hänsyn till det; en konsekvens är att den måste fokusera mer på produktivitet och effektivitet, än på arbetsmiljölagar och medbestämmande.
Det kommer att ta flera månader att få detta klart, men jag ser enormt mycket fram emot jobbet!
Fint uppdrag: Norges nya regeringskansli
Publicerad 7 januari 2016 | Inga kommentarer ännu
I morgon är jag i Oslo för ett mycket hedersamt uppdrag: Jag ska delta i den första workshopen kring hur Norges nya regeringskansli ska byggas upp, efter terroristen Breiviks bomb mot dem 2011.
En god digital arbetsmiljö är förstås vad man, bland annat, strävar efter.
Seminarium och rapport om digital arbetsmiljö – 1 dec på Arbetsmiljöverket
Publicerad 27 november 2015 | Inga kommentarer ännu
Fast digitala system – datorer och en mängd andra produkter och tjänster – sedan många år har varit helt dominerande som verktyg i arbetslivet, har inte Arbetsmiljöverket tagit sig an frågan. Den enda föreskrift som finns på området är en om bildskärmsarbete, från 1998 – som sedan länge är omsprungen av utvecklingen.
Men! Äntligen har man börjat hämta in eftersläpningen på området digital arbetsmiljö.
På tisdag den 1 december lägger man fram en första rapport, en kartläggning av kunskapsläget kring digitala arbetsmiljöproblem i arbetslivet. Rapporten presenteras på ett seminarium i Stockholm, kl 13-16. Anmäl dig om du vill lyssna!
Innehållet i rapporten kommer att presenteras av forskarna Bengt Sandblad och Jan Gulliksen. Representanter för fack och arbetsgivare kommer att komma med synpunkter, liksom ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott, Raimo Pärssinen.
Jag kommer att fungera som moderator och leda debatten. Välkomna att lyssna!
I sent 15 mails, and what did I get?
Publicerad 19 november 2015 | 1 kommentar
Om du undrar över varför digitaliseringen inte bidrar till ökad produktivitet i Sverige, kommer här ett litet bidrag till förståelsen.
Anders Larsson (namnet ändrat) började förra senhösten en konsultinsats hos XYZ-koncernen. I kontraktet var det överenskommet: max 300 timmar, faktura var fjortonde dag på arbetad tid, avslutas i mars.
Men när uppdraget började krävde XYZ-koncernen – eller i alla fall en ekonomiavdelning hos ett projektkontor – att Anders skulle skicka timrapporter varje dag, eller vecka, till avdelningen. Anders frågade lite försynt varför det skulle behövas när han ändå skickade en faktura var 14:e dag med en redovisning av antalet arbetade timmar. Svaret var en intetsägande harang om behovet av kontroll och uppföljning. Anders övervägde att svara att de ju fick kontroll genom fakturorna – men avstod.
Vid årsskiftet fick företagets tidredovisningssystem plötsligt problem. Något var trasigt. Gamla länkar för inloggning fungerade inte; konstiga felmeddelanden kom upp. Långa instruktioner fick postas på företagets intranät. Många hade uppenbarligen problem.
Så också Anders, som en bit in i januari hörde av sig till supporten efter att inte ha blivit insläppt. Följande är den autentiska mejlväxlingen, under mer än en månad, som följde:
Från: Anders Larsson
Skickat: den 20 januari 2015 11:03
Till: Ekonomisupport XYZ
Ämne: Kan inte logga in i Agresso med mitt personalnummer + lösenord.
Mvh
Anders Larsson
p4034400
telefon 0760 XX XX XX
Från: Ekonomisupport XYZ
Skickat: den 20 januari 2015 11:03
Till: Anders Larsson
Ämne: Autosvar: Kan inte logga in i Agresso med mitt personalnummer + lösenord.
Hej och tack för ditt mail!
Vi kommer att behandla ditt ärende och återkomma med svar så snart det är möjligt!
Ekonomisupport XYZ
Från: Ekonomisupport XYZ
Skickat: den 21 januari 2015 16:19
Till: Anders Larsson
Ämne: SV: Kan inte logga in i Agresso med mitt personalnummer + lösenord.
Hej,
Lösenord:
konsult2015
// Per på Agressoförvaltningen
Med vänlig hälsning
Från: Anders Larsson
Skickat: den 9 februari 2015 00:16
Till: Ekonomisupport XYZ
Ämne: SV: Kan inte logga in i Agresso med mitt personalnummer + lösenord.
Hej,
Blir inte insläppt med det heller.
Jag försöker logga in med personalnummer p4034400, lämnar företag blankt, och sedan password.
Anders Larsson
0760 – XX XX XX
Från: Ekonomisupport XYZ
Skickat: den 9 februari 2015 15:39
Till: Anders Larsson
Ämne: SV: Kan inte logga in i Agresso med mitt personalnummer + lösenord.
Hej Anders!
Nu satte jag ett nytt lösenord igen och försökte logga in som dig, det fungerade. Var tvungen att byta lösenord igen så nu är det: hej12345
Går via denna länk och välj Agresso 2015
https://intranet/hjalp-mig-med/ekonomi/agresso-ekonomisystem/
Med vänlig hälsning
Ylva
Från: Lena Björkman
Skickat: den 23 februari 2015 14:22
Till: Anders Larsson
Ämne: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej Anders!
Jag har din faktura för januari hos mig nu och skulle kontrollera dina timmar, men kan inte hitta några i Agresso. Har du kommit åt att tidrapportera detta år?
Med vänlig hälsning,
Lena Björkman
XYZ-koncernen
Ekonomiavdelningen
Postadress: Box 12345, 400 00 Storstad
Tfn: 070 – XXX XX XX
Från: Anders Larsson
Skickat: den 23 februari 2015 14:24
Till: Lena Björkman
Ämne: SV: Tidrapportering Z-projektet januari
Det stämmer. Kommer inte in i Agresso. Har frågat supporten men funkade ändå inte.
Vänliga hälsningar,
/Anders
0760 – XX XX XX
Från: Lena Björkman
Skickat: den 23 februari 2015 15:07
Till: Ekonomisupport XYZ
Ämne: VB: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej!
Kan ni titta på vad som kan vara fel med Anders Agresso?
p4034400, Anders Larsson.
Mvh Lena
Från: Ekonomisupport XYZ
Skickat: den 23 februari 2015 16:04
Till: Anders Larsson
Ämne: VB: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej Anders!
Gå via nedanstående länk:
http://agressoxyz.appl.organisationen.se/Agresso/System/Login.aspx?ReturnUrl=%2fagresso%2f
logga in med ditt p-nr och lösenord: hej12345
Det ska fungera du har rätt behörigheter.
Med vänlig hälsning
Ylva
Från: Ekonomisupport XYZ
Skickat: den 23 februari 2015 16:05
Till: Lena Björkman
Ämne: SV: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej Lena!
Alla behörigheter m.m. stämmer så han ska kunna logga in. Har satt nytt lösenord och mejlat honom igen med länk till inloggningssidan också.
Med vänlig hälsning
Ylva
Från: Lena Björkman
Skickat: den 23 februari 2015 16:08
Till: Anders Larsson
Ämne: VB: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej igen Anders!
Prova logga in i Agresso nu.
Om du inte kommer in och kan tidrapportera, hur många timmar arbetade du här i januari (tänkte så att jag kan kontrollattestera fakturan)?
Mvh Lena
Notera här alltså att Anders skickat en faktura med uppgiften 74 arbetade timmari januari. Ekonomiavdelningen mejlar då Anders och frågar: hur många timmar arbetade du i januari?
Anders kommenterar:
”Jag övervägde att svara: ’Jag brukar inte ljuga på mina fakturor. Men om jag gjorde det, skulle jag ljuga även i detta mejl.’ Men jag stillade mig, och upprepade bara samma siffra som jag skrivit på min faktura.”
Från: Anders Larsson
Skickat: den 23 februari 2015 17:23
Till: Lena Björkman
Ämne: SV: Tidrapportering Z-projektet januari
74.
/anders
Från: Lena Björkman
Skickat: den 25 februari 2015 13:04
Till: Anders Larsson
Ämne: SV: Tidrapportering Z-projektet januari
Tack!
Hur har det gått med Agresso? Kommer du in?
Mvh Lena
Från: Anders Larsson
Skickat: den 6 mars 2015 11:37
Till: Lena Björkman
Ämne: SV: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej,
Jag har försökt tidrapportera men nu säger Agresso i stället att de spec-koder som jag använt hela tiden – 6249377 resp 6249378 – ”är inte ett giltigt värde eller så har du inte behörighet att använda den här koden.”
Mvh / Anders
Från: Lena Björkman
Skickat: den 6 mars 2015 12:26
Till: Anders Larsson
Ämne: SV: Tidrapportering Z-projektet januari
Hej Anders!
Sätt 01 framför speckoden så borde den fungera!
Mvh Lena
Faktum var att tidrapporteringen då, i början av mars och mer än två månader efter årsskiftet, började fungera.
Multiplicera vart och ett av dessa femton mejl med – låt oss säga – 15 minuter, för att ta emot, utföra någon åtgärd som föreslogs (ett par gånger sannolikt), eventuellt konstatera det fortfarande inte funkade, skriva ett svar. Vi kommer uppemot 4 timmar. Själva tiden för att i Anders fall, i onödan föra in tiden när systemet verkligen började fungera har vi inte räknat.
Anders var en av mer än 25 000 anställda i koncernen.
Om vi antar att 10 procent hade motsvarande problem, kostade detta koncernen 10 000 timmar. Till ingen som helst nytta.
PS: Läs också ”How we got rid of time reports”.
PPS: Titel på denna bloggpost är en anspelning på en tidigare eras skitgöra. Visserligen 16, men i alla fall. (En uppdaterad version här.)
Taggar: administration > administrationssamhället > byråkrati > tidredovisning
