Övervakad av utomjordingar på jobbet

Publicerad 31 mars 2013 | 1 kommentar

Det är ju sådant här som får en att undra om både vissa företagsledningar och teknik-nördar faktiskt är utomjordingar, med enorma problem med att förstå hur människor fungerar. Och dessutom med svåra kommunikationshandikapp: de saknar helt förmåga att själva observera eller helt enkelt fråga. Är deras förklädnad så dålig att de skulle avslöjas direkt om de närmade sig vanliga människor?

Till deras tjänst finns nu i alla fall företaget Sociometric Solutions, som bygger in sensorer och sändare i de id-brickor som de anställda måste bära på många arbetsplatser. Via dessa får ledningen information exakt om var de anställda brukar vara, hur fort de rör sig, vilka vägar de tar, var man samlas. (Companies Are Putting Sensors On Employees To Track Their Every Move, Business Insider, 14 mars 2013)

Men inte nog med det. Brickorna har både mikrofon och kamera. Det sägs att mjukvaran inte registrerar exakt vad man säger, men ”tonläge, talhastighet och volym”. Det kan berätta för ledningen om de är upprörda eller engagerade. Kameran och sensorer kan också detektera om man är vänd mot en annan människa och vilken kroppshållning man har.

Övervakningsbrickorna har redan tagits i bruk på flera företag. Självklart hävdar man att syftet enbart är gott: En ”behavioral/productivity report” skickas till medarbetaren. (Här har vi en potentiell ersättare till medarbetarsamtalen. En ”objektiv” rapport måste naturligtvis vara bättre.)

Ledningen sägs få se enbart aggregerade data, för att lära sig att förstå vad de anställda gör – allt i syfte att ”öka produktiviteten”.

Som så ofta när det handlar om datainsamling och ”big data”, är de konkreta resultaten häpnadsväckande triviala. På Bank of America, uppenbarligen ett företag lett av icke-människor av något slag (zombies? vampyrer?), där man testade övervakningsbrickorna på ett call center, kom man fram till att

• pauser var viktiga för personalen, och att de då
  
• pratade med varandra, och
• hjälpte varandra att lösa problem i arbetet.

No shit, Sherlock!

Det här är bara ett i raden av bisarra initiativ att mäta och övervaka i allt fler sammanhang – alltsammans drivet av it-industrin. En liknande trend är att till lärarna rapportera exakt hur många sidor studenterna har läst i sina läroböcker i e-boksformat (Universities to pilot ebook program that monitors student reading habits, Verge, 19 nov 2012) Tanken sägs också här vara att lärarna ska kunna kontrollera detta och se om någon verkar ha problem och då hjälpa denne.
Det förefaller mig som om uppfinnarna har glömt bort att vi redan har ett alldeles utmärkt sätt att kontrollera om studenterna har läst tillräckligt mycket av kurslitteraturen: det kallas tentamen.

I min bok berättar jag om programmet som var avsett att kontrollera de som jobbar i ett företag genom att avläsa rytmen i hur de skrev på tangentbordet.
Det här är förstås de logiska nästa stegen. Mörker.

Uppdaterat: För att ge lite perspektiv, kommer här en bunt artiklar kritisika till vad man kan få ut av ”data”.

David Boyle: Lots of data, nobody listening (The Real Blog, 30 mars 2013)

Lara Lee & Daniel Sobol: What Data Can’t Tell You About Customers (Harvard Business Review Blog Network, 27 aug 2012)

Ellen Isaacs: The power of observation: How companies can have more ‘aha’ moments (Gigaom,
15 sep 2012)

Justin Fox: Why Data Will Never Replace Thinking (Harvard Business Review Blog Network, 4 okt 2012)

Och en till om e-boks-koll på högskolorna: Teacher Knows if You’ve Done the E-Reading (NYT, 8 april 2013)

Bild: ”We come in peace” av macropoulos/flickr under cc-licens

Kommentarer