Åter till Norge
Publicerad 26 december 2012 | Inga kommentarer ännu
Jag kom aldrig till Oslo i början av december – det stora snöovädret över Mellansverige satte stopp för det. :(
Men i vår kommer jag att hålla keynote på två konferenser i Norge:
- Framtidens eSamfunn i Oslo, 11 mars
- Booster i Bergen, 13 mars.
(Förhoppningsvis blir det också ett nytt IxDA Meetup, i stället för det som snöade in …)
Mer om Norge: Klokt om digital design – i Norge
Pascal: Hur kunde så mycket bli så fel?
Publicerad 26 december 2012 | Inga kommentarer ännu
När Pascal, det nya nationella systemet för att hantera så kallade dosläkemedel, började införas under sommaren strömmade Lex Maria-anmälningarna in till Socialstyrelsen. Det fortsätter att få svidande kritik när jag pratat med människor inom vården under hösten.
Flera artiklar i tidningen Sjukhusläkaren tar också upp problemen. Njurmedicinaren Bengt von Zur-Mühlen i Uppsala demonstrerar svårigheterna för tidningen:
”– Det är enormt svårt att lägga in nya patienter i systemet eftersom man måste ange var deras närmaste apotek ligger, alternativt vilket särskilt boende de bor på. Jag har varit med om att det har varit helt omöjligt att hitta uppgifterna, och då går man tillbaka till reservrutinen igen.
Besvärligt är också att det inte går att ändra doseringen.
– Alla andra uppgifter stämmer, jag ska bara ändra från 100 till 150 mg. Då måste jag först sätta ut läkemedlet och sedan sätta in det igen, och då måste jag ange all information igen, produktnamn, läkemedelsform, när på dygnet medicinen ska tas och så vidare. Det är otroligt tidsödande.
– Dessutom finns ett visst inslag av trial and error. Jag väljer preparat i en rullista, där det inte går att se läkemedelsstyrka, typ och så vidare utan jag måste chansa och välja ett alternativ, för att få se all information om det. Var det då inte rätt så måste jag börja om från början igen.”
Pascal är djävulens verktyg (2 nov 2012)
Ännu mer skarp kritik mot hur dåligt anpassat Pascal är till verksamheten kommer från landstinget i Jönköping. ”Beslutet om Pascal verklighetsfrämmande”, skriver chefläkare och apotekare i Dagens Medicin.
Klagomålen gäller inte bara design och funktion, utan också prestanda. Systemet är långsamt och opålitligt och går ofta ner. Enligt Cehis beror stoppen på fel i bakomliggande system hos Apoteket. Frågan är om det gör användarna gladare.
Systemets beställare och utvecklare på Inera och Cehis försöker i en annan artikel svara på frågan Hur kunde så mycket bli så fel? (2 nov 2012)
Någon typ av pilottest har gjorts med systemet innan det skarpa införandet, men det är oklart vilka slutsatser man dragit av det (om några). Framför allt skyller man på brådskan: det var så bråttom, så bråttom att införa systemet. ”Man tog inte hänsyn till våra synpunkter”, säger en representant för den medicinska referensgruppen i ytterligare en artikel (”Det var för många kockar inblandade”, 2 nov 2012).
Vad som kan förvåna en i denna spärreld av mycket tung kritik, med ett stort antal Lex Maria-anmälningar, är att ingen av de ansvariga har lämnat sina poster.
Jag tycker själv egentligen inte att det alltid är smart eller särskilt konstruktivt att kräva folks avgång stup i kvarten. Men jag kan inte låta bli att fråga mig själv vad som nog hade hänt, om till exempel en biltillverkare skulle ha släppt en lika farlig och undermålig produkt? En tillverkare av spisar? Eller värmepannor? Eller en leksakstillverkare?
Jag tror helt enkelt inte att de ansvariga då hade haft kvar sina jobb.
”Hela boken är en användarnas försvarsskrift”
Publicerad 26 december 2012 | Inga kommentarer ännu
Hoppsan – en recension på bloggen Tip(z) från i april i år som jag hade missat.
”Mer övergripande betonar han att en av de största riskerna med många stora IT-projekt är att man fokuserar på funktioner. Man borde i stället se vilka effekter man vill uppnå. Vad är det önskade resultatet? Inte hur många olika rapporter eller funktioner finns det.”
Jävla skitsystem!, 29 april 2012
Detta var recension nr 22. Läs alla recensioner här.
Låt andraklassare designa!
Publicerad 25 december 2012 | Inga kommentarer ännu
Johan Berndtsson på inUse, som också ansvarar för wikin/facebooksidan Användbarhet i praktiken, böjer i tid:
”’Designa ett ritprogram som till och med vuxna kan använda.’ Det var uppgiften som andraklassarna fick lösa på en skola som jag besökte idag. Otroligt härligt att se deras kreativitet och energi – och underbart att alla i kör svarade ja på frågan om de kan tänka sig att jobba med att designa datorprogram när de blir stora. Förstärkning är på väg! =)”
Det är nog bra om barn lär sig att koda redan i lågstadiet, som till exempel Johan Ronnestam framhåller – men minst lika viktigt att de också får formge!
Systemet som anpassar sig till dig
Publicerad 25 december 2012 | Inga kommentarer ännu
Systemet i förra posten tvingade alltså skolekonomen Isa att omväxlande ange tid i timmar respektive i minuter – med bara minimal hjälp.
Här är ett exempel på hur ett bättre system kan fungera. Tidrapporteringstjänsten Harvest är faktiskt riktigt bra för att vara en sådan – och ännu bättre blir det ju när den klarar av sådana här saker:
När man ska mata in tid kommer det alltså upp en liten dialogruta där det står:
”Du kan mata in tid som 1.5 eller 1:30. Vi vet att båda betyder 1 timma och 30 minuter.”
Det är alltså ett system som anpassar sig till hur du vill arbeta – inte tvärtom.
Taggar: design > informationsdesign > interaktionsdesign
Dagens system: Varför undervisningen plötsligt blev 60 gånger dyrare
Publicerad 20 december 2012 | Inga kommentarer ännu
– Hur kan jag vara så blåst? Vad är det som jag inte förstår?!?
Isa var arg på sig själv och frustrerad. Skolan där hon arbetade som administratör hade plötsligt fått enormt ökade kostnader. Det såg ut som om budgeten skulle spräckas med många miljoner.
I och för sig var beloppet så stort att det inte kunde stämma. Det måste – väl? – vara något slags bokföringsfel, snarare än en verklig brist. Men vad?!?
Det tog åtskilligt letande att hitta felet. Kommunen hade ett system för att hantera modersmålsundervisning (tidigare kallat hemspråk). I det beställde skolan undervisning – i bosniska, isländska, tigrinja med mera – genom att för varje elev fylla i ett fält med begärd lektionstid: 60 eller 90 minuter.
I samma system, i en annan flik, kunde man beräkna kostnaden för undervisningen. Men då måste man skriva in uppgifterna igen.
När Isa ytterligare en gång gick igenom systemen, märkte hon plötsligt att det på denna flik, i kolumnen topp fanns ett litet, diskret (h), inom parentes. H – för hours, timmar.
Det visade sig, att man vid kostnadsberäkningen inte skulle skriva på samma sätt som i beställningen. Man måste skriva in tiden som timmar – alltså som 1 eller 1,5.
Isa hade fyllt i uppgifterna på precis samma sätt som på den första fliken. Så de beräknade kostnaderna hade i ett slag 60-dubblats för skolan!
– Det är jobbigt att behöva arbeta med system som får en att känna sig dum, konstaterade Isa luttrat.
(Som en övning, kan du fundera på hur många saker man gjort fel i designen av systemet.)
Gör det lättare att hitta genom att slänga bort
Publicerad 19 december 2012 | Inga kommentarer ännu
”Svårt att hitta” är ett vanligt klagomål hos användarna av till exempel många webbplatser och intranät. Det behöver inte vara systemets fel i sig, utan kan bero på att vi helt enkelt sparar för mycket . Eller, annorlunda uttryckt, vi tar oss inte tid att rensa och slänga.
Jag pratar lite om det i ett intervju i InternetWorld, om hur man byter publiceringssystem. I sådana projekt blir det ofta en smärtsam insikt, att det stora problemet är vad man ska göra med allt innehåll.
Så det lönar sig att tänka på att underlätta ett byte redan från början:
”– Det är viktigt att kontinuerligt rensa ut inaktuell information, det som kallas ”ROT” på engelska: redundant, outdated, trivia. Vi sparar helt enkelt för mycket i dag. I en webbredaktörs arbetsbeskrivning bör inte bara ingå att lägga in nytt material, utan även att plocka bort sådant som inte längre behövs, säger Jonas Söderström.
Jo, det går faktiskt att byta cms (InternetWorld, nr 5 2012
Som webb- eller intranätsredaktör kan man argumentera ekonomiskt hos sin chef för att få den där tiden att rensa och slänga. Om alla användare kan spara några minuter i veckan på att hitta lättare, är det absolut värt att lägga några arbetsdagar på att till exempel julstäda intranätet.
Omdömen på burk
Publicerad 16 december 2012 | 2 kommentarer
I Pedagogiska Magasinet/Lärarnas Nyheter skräder man inte orden om skolans it-system. Systemfel – lärare drivs till vansinne handlar om de (föregivet) pedagogiska systemen. Här finns en hel del intressanta funderingar om hur systemens innehåll och uppläggning påverkar arbetet:
”Samtidigt har hon funderat en del, bland annat på det här med att bedömningen skulle bli mer objektiv med Infomentor. Det stämmer inte, anser hon.
– Datasystemet gör inte att vi bedömer mer lika, utan det handlar om att vi lärare måste få tid att sätta oss ned och diskutera.
En annan sak som hon har funderat över är Infomentors ordlistor. Dessa rekommenderas för att lärarna ska ha ett värderingsfritt språk och det händer att Malin Åkesson fastnar i dessa formuleringar.
– Språket blir väldigt formellt och lite högtravande. Eleverna i årskurs två förstår inte sitt omdöme. Jag har också haft föräldrar som tyckt att omdömena är trubbiga – att det är svårt att förstå vad barnen kan och ska träna på.
Frågan hon lämnas med är: Om föräldrar och elever har svårare att förstå de omdömen hon skriver nu, vem är det egentligen hon skriver dem för?”
Systemfel – lärare drivs till vansinne, 18 sep 2012
Hur ser då omdömena ut? Högtravande och svårförståeliga formuleringar är inte begränsade till ett visst it-system.
Här är t ex omdömen för elever i klass 4-6, i en skola som använder ett annat system. Som förälder får jag veta att mitt barn i skolan
Bearbetar informationen och redogör på ett enkelt sätt kopplat till kända sammanhang.
eller
Bearbetar informationen och redogör tydligt med strukturerat och relevant innehåll/fakta.
eller
Bearbetar informationen och redogör strukturerat, sammanhängande och med relevant innehåll/fakta.
Klargörande? Eller ett annat exempel:
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
eller
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
eller
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Detta är alltså de olika nivåerna som läraren, för varje enskild elev, ska avgöra. Ännu märkligare är att systemet också innehåller att skolbarnen också ska bedöma sig själva, efter dessa omdömen på burk. Hur är det rimligt för en 11-åring?
Det finns uppenbart en grundläggande missuppfattning här om vad nyttig information är. Och ingen konstig sak att bara ett fåtal föräldrar bryr sig om att logga in för att läsa dessa omdömen.
Kritiken stämmer väl överens med det jag tog upp i Förskolan på Facebook och bloggar till alla klasser: rätt sorts info till föräldrarna (7 sep 2012).
Klokt om digital design – i Norge
Publicerad 13 december 2012 | Inga kommentarer ännu
Klokt inlägg av Einar Sneve Martinussen och Jørn Knutsen i norska Dagbladet, om hur viktigt det är att satsa på digital design. Krönikan har vunnit första pris i en tävling som Norsk Form utlyst.
”Digital teknologi [har] blitt et av samfunnets sentrale rammeverk og påvirker alt fra politisk meningsutveksling til hvordan velferdsstaten fungerer. (…)
Det holder ikke å vedta at offentlige tjenester skal være tilgjengelig på Internett, dersom de ikke formgis med hensyn til kvalitet, funksjon og opplevelse. Samtidig er det kanskje på tide å heller spørre hvordan digital teknologi kan gjøre selve velferdsstaten enda bedre. Vi har et velferdstilbud i verdensklasse, men likevel blir folk frustrert av håpløse nettsider og kronglete søknadsprosesser.
Offentlige nett-tjenester har potensial til å være noe vi er stolte av, ikke noe vi irriterer oss over. Hvordan ville Yr.no eller RuterReise [norsk framgångsrik reseplaneringsapp, min anm] for velferdsstaten sett ut, oppført seg og fungert?”
Å formgi en digital framtid, Dagbladet 27 nov
Jag har flera gånger framhållit: Sverige skulle kunna bli världsledande på digital design – vilket skulle kunna ge oss en god grund för digital tillväxt.
”Viktige beslutninger om kvalitet og brukervennlighet som berører oss alle, bør diskuteres like heftig som avgjørelser innen arkitektur og byutvikling”, skriver Norsk Form i sin motivering till priset.
Men med tanke på hur analogt Svensk Form verkar tänka, kanske det snarare blir Norge som tar initiativet?
Varför är prisad svensk design till 97% analog?
Publicerad 11 december 2012 | 3 kommentarer
Sveriges mest prestigefyllda designutpris heter Design S. Det delas ut vartannat år av föreningen Svensk Form. Man berömmer sig av att vara den bredaste designutmärkelsen: belönade blir de bästa exemplen på svensk design, och alla designdiscipliner är välkomna att delta, ”som till exempel industridesign, produktdesign, grafisk design, arkitektur och mode”.
Nominerade i år, 2012 var sammanlagt 35 produkter: en logotyp, en lampa, en färgburk, en serie brickor, en hårdvarusynt, stolar, en stol till, bestick, en stol till, en värmepump, etiketter för ölflaskor, en rullstol, klinker, en lampa, en motorbåt, ännu en stol, keramikvaser, en pall, skor, en bår, en cykelhjälm, en ryggsäck, en spis, en bokhylla, en matta, en braille-printer för blinda, en rullstol, en värmepump, kläder för spastiker, en tredje världen-toalett, planteringskärl, en lampa till, en logga till … och en sillburk.
Ser du något konstigt i listan ovan?
Där finns inte en enda digital produkt. Den enda nominerade produkt som har en betydande digital komponent är den 35:e – den snygga betallösningen iZettle. Men den verkar snarare vara nominerad för den svarta plastlådan – enligt motiveringen är den ”en liten kortläsare med gratis app”. (Tänk så olika perspektiven kan vara – för mig är den en app, med en liten gratis kortläsare.)
”Årets startfält vittnar om den imponerande svenska designkompetensen. Fler bidrag än någonsin rör spännande digitala lösningar” skriver handelsminister Eva Björling i sitt förord till katalogen. Ursäkta? En produkt är ”fler än någonsin”??
Hur kan man vara Sveriges bredaste designutmärkelse och vara till 97 % analog? Varför är designers besatta av stolar (fem nominerade) och lampor (tre nominerade)? Ska vi bygga Sveriges framtida välstånd på stolar?
Eller ska vi försöka bli världsledande på digital design?
Jag vet inte om bristen på digitala produkter beror på att de inte nomineras. Eller att de är för dåliga. Eller för att juryn är ointresserad. Det spelar kanske inte så stor roll. Vi måste göra bättre.
(Och, btw, om vi ska komma framåt ska vi nog inte bygga sajter som kräver flash, för att se bidragen i en kopia av den trycka katalogen. Det är inte ”imponerande svensk designkompetens”.)
Om det här skrev jag i en gästkrönika för BusinessRegion Göteborg för en tid sedan: Design vinner.
« gå tillbaka — fortsätt leta »
