Inte alla vågar berättar om usla system (Meta2, nån?)

Publicerad 11 augusti 2010 | 1 kommentar

Många fall av usla datorsystem redovisar jag öppet i boken. Det är sådana där jag kan hänvisa till öppna källor som artiklar eller böcker – och alla dessa (ett hundratal) finns i notförteckningen.

I andra fall har jag varit tvungen att skriva om ”en stor svensk industrikoncern” eller ”Lena” som jobbar inom individ- och familjeomsorgen i en kommun i södra Sverige, eller liknande.

Det beror oftast på att dessa system och människor är sådana jag mött när jag jobbat som konsult i dessa organisationer. Vid konsultuppdrag brukar man som regel vara tvungen att skriva under sekretessförbindelser, tysthetslöften eller liknande.

Men det beror också på att många enskilda inte vågar kritisera sina system och sina arbetsplatser. Av rädsla för att få sparken, helt enkelt. Jag har då fått kamouflera deras identiteter något.

Ett system som inte tas upp i boken är till exempel Meta2. Det orsakade mycket stora problem för de anställda när det infördes på SVTs nyhetsredaktioner 2006-2007. 124 anställda skrev på en protestskrivelse (Journalisten, 5 sep 2006). Enligt uppgift var man tvungen att ta in psykologhjälp för att hjälpa människor över krisen.
När jag försökte intervjua det dåvarande arbetsmiljöombudet – en journalist på Rapport – ville han inte yttra sig. Det kunde uppfattas som illojalt mot företaget, menade han. Det ville han inte riskera.

Det fanns säkert någon som var modigare, men just då hade jag inte möjlighet att forska vidare i saken.

Om du som läser det här känner att du arbetar med besvärliga system och har något att berätta; kontakta mig gärna på jonas@kornet.nu. Jag vill väldigt gärna veta mer om hur den digitala arbetsmiljön ser ut i Sverige. Läs gärna boken först så har vi några gemensamma referenspunkter att diskutera kring. Allt utbyte sker förstås i totalt förtroende, och du skyddas för övrigt av grundlagens bestämmelser om meddelarfrihet.

Kommentarer