Appar och API:er för offentlig sektor – SAOL nästa?
Publicerad 21 september 2011 | Inga kommentarer ännu
Idag pratar jag på ett nätverk för enterprise-arkitekter inom offentlig sektor. Det handlar om att diskutera möjligheterna med att tänka mer i appar och API:er för den offentliga sektorns tjänster (som jag pratat om även vid andra tillfällen).
Just idag har det dykt upp ett kul förslag (tack vare Peter Krantz): varför har vi inte öppen tillgång till Svenska Akademins Ordlista? Ge ditt stöd för öppet API till SAOL på den här tråden om Wordfeud hos Akademins ständige sekreterare Peter Englund.
Fem miljarder (!!!) upp i rök
Publicerad 20 september 2011 | Inga kommentarer ännu
Jag är säker på att det fanns grandiosa löften om fördelarna, när man i Storbritannien beslöt ersätta ett fyrtiotal regionala brandskyddscentra med åtta super-centra.
Men efter sex år och ofattbara 5,1 miljarder kronor förbrukade lades projektet ner – utan något användbart resultat. De åtta byggnaderna stod färdigbyggda. Det var bara ett litet problem: de kunde inte användas. IT-systemet fungerade aldrig.
”The MPs’ report said the IT system ’was simply never delivered’ and that the Department for Communities and Local Government had ’fatally undermined’ the project by not working properly with local fire services.
’The department excluded them from decisions about the design of the regional control centres and the proposed IT solution,’ it added.
The cross-party committee – which heard evidence in July – also said the project had been ’rushed’ and got Treasury funding without proper scrutiny of feasibility and costs.”
Failed fire project wasted £469m, says committee of MPs, BBC News 20 sep 2011
Projektet startade under de tidigare labour-regeringarna. Tony Blairs labour satsade mycket aggressivt på att försöka modernisera Storbritanniens offentliga sektor, med enorma IT-projekt. Vårdsektorn skulle t ex effektiviseras med historiens då största IT-projekt (National Program for Health). Med något enstaka undantag har satsningarna blivit ytterst dyrbara fiaskon, som fått avvecklas – om de över huvud taget kommit ur startblocken.
Typiskt är de grandiosa planerna och den centraliserade approachen:
”Matt Wrack, general secretary of the Fire Brigades Union, said he welcomed the report, but added that the fallout from the project was still being felt.
’[It] failed because ministers failed to listen to the voice of control staff and their professional representatives,’ he said.”
Nyligen har Storbritannien antagit en ny övergripande IT-policy, som trycker mycket hårdare på öppna standarder, en mer modulär approach till mjukvara, transparens, hårdare kostnadskontroll.
Även ett ickelevererat skitsystem är ett skitsystem.
Några hundra tusen journaler tar en tripp
Publicerad 20 september 2011 | Inga kommentarer ännu
Det brukar sägas att en stor fördel med e-journaler är att de inte ”får ben”. Pappersjournaler fanns nämligen inte alltid där de borde vara, på rätt ställe i arkivskåpet, när en patient skulle behandlas.
Men hur ofta hände det? Man kunde tro att det fanns någon undersökning av detta – men inte.
Jag har frågat flera läkare som var med under papperstiden – både inom primärvård och sjukhus. Svaren varierar från ”kanske någon i månaden” till ”ett par gånger i veckan”. En annan fråga jag ställt är: hur borta var de? Hur länge? Ofta, visar det sig, visste läkarsekreteraren att det fanns tre-fyra typiska ställen att kolla på (läkarens skrivbord t ex), där de oftast snabbt kunde hittas. Enstaka försvann förstås helt.
Nu, med e-journaler, drabbas vi förstås regelbundet av att tiotusentals journaler försvinner – 50 000 i Skåne, 89 000 röntgenundersökningar i Stockholm. Normalt är också att ingen brukar veta hur det gått till, eller kan säga var man ska leta. Journalerna kan komma tillbaka – efter ett antal veckor med extremt specialiserade metoder. Förutom enstaka som försvinner helt.
Har e-journaler fördelar över papper? Ja, säkert. Särskilt i teorin, som aldrig tar hänsyn till de praktiska problemen som regelbundet dyker upp. Men det vore bra om vi kunde få något mer hederliga argument.
Häst och vagn – fortfarande i bruk.
Livet är roligare och lättare, kära undersåtar!
Publicerad 20 september 2011 | 1 kommentar
Den 23 augusti havererade e-journalsystemet i Region Skåne. Först gick hela systemet ner och inga journaler kunde användas. En automatisk läskopia med historiska data kunde användas i ett dygn. Sedan kraschade också det.
Systemen låg helt nere i en vecka. I månadsskiftet augusti-september började det komma igång – men röntgen och e-recept fungerade inte. Fortfarande en vecka senare var arbetet påverkat. Läkaren Fredrik Settergren skrev den 8 september på sin blogg att
”Merjobbet är enormt men det obehagligaste är all osäkerhet. Kom remissen iväg? Blev patienten kallad? Försvann provsvaren?
Region Skåne skriver på intranätet att allt fungerar normalt igen vilket är ett hån för oss som fortfarande sliter med papperslistor, dubbla system och frustrerade dubbelbokade patienter.”
Sjukvård i en serverkrasch
I storleksordningen 50 000 patienter påverkades på olika sätt. En del fick skickas hem från vårdcentralerna.
Fortfarande den 17 september fortsätter problemen, berättar DN:
”– Databaserna är fortfarande sönder, så ibland får du inte tag på de data som du söker på. Det är ganska trögjobbat. Vi bedömer att vi inte tappat några data, men det vet vi inte med säkerhet.”
Datorhaveri bakom förlust
De 50.000 patientjournalerna är troligen inte borta, meddelar dock Region Skåne. Efter en brandkårsinsats av ett specialistföretag i Norge kan de troligen återskapas. Troligen är kanske ett tiotal journaler försvunna.
Medan 50 000 journaler liksom bara var ute och gick en sväng, har givetvis personalen pressats hårt. Och det fortsätter:
När man ringer mottagningen upplyser en telefonsvarare om att kliniken på grund av ett datorhaveri har problem med tidsbokning och receptförskrivning. Så har det varit i flera veckor nu (…) Det är både ett merarbete och en stressfaktor.”
Personal pressas av merjobb
Idag kom senaste numret av branschtidningen it i vården. ”It gör allt roligare och lättare!” konstaterar i den politiskt sakkunniga Lena Furmark på socialdepartementet med särskilt ansvar för framtidens vård och it.
Stressens historia
Publicerad 17 september 2011 | Inga kommentarer ännu
En intressant artikel i SvD om stress-begreppets historia: Stress var länge ett problem utan namn .
Vad är samarbete?
Publicerad 14 september 2011 | Inga kommentarer ännu
I går pratade jag på Karolinska Institutet om möjligheterna med intranät (jo, jag gör också annat än ägna tid åt skitsystem).
Nu finns det förvisso svagheter eller problem med intranät. Ett problematiskt område är de ambitioner om att verktygen ska vara en plattform för ”samarbete” som brukar skrivas in i projektplanerna.
Jag har funderat en del om vad man egentligen menar med ”samarbete”. Vad gör vi när vi egentligen på jobbet, när vi ”samarbetar”? Uppenbarligen samarbetar vi inte på samma sätt som förr i tiden: det är ytterst sällan vi verkligen arbetar tillsammans, samtidigt, med samma sak och samma verktyg – som gamla tiders slåtter (jo, exemplet är en förevändning för att som gotlänning visa denna vackra bild från slåtter i Eke socken på Gotland):
.
Det finns it-verktyg som säger sig vara ”samarbetsplattformar”. Men trots goda syften ser vi ofta att det ändå inte lossnar. ”Samarbetsrummen” används glest. Stödjer verktygen verkligen det som faktiskt är samarbete?
Jag pratar lite om det (vid 37 minuter) i föreläsningen på Karolinska, som går att se här:
Tyvärr hackar inspelningen en del en bit in i föreläsningen. Bäst kvalitet blir det om du väntar och låter sändningen ladda, och inte snabbspolar fram.
API till Stockholms Lokaltrafik för bättre information
Publicerad 13 september 2011 | Inga kommentarer ännu
Nu har Stockholms Lokaltrafik lagt ut sajten Trafiklab, för att göra APIer till trafikinformationssystemen tillgängliga och för att uppmuntra till utveckling och diskussion om vad man kan göra.
Fördelarna med att öppna upp för externa utvecklare är ju att utvecklingen kan gå snabbare, och att det kan skapas ett konkurrenstryck för de tjänster som systemen kan hantera, vilket i sin tur kan leda till bättre service till medborgarna.
Några av det tekniska fördelarna med öppna APIer förklarar Andreas Krohn bra i bloggposten Hur ett API överlever en snöstorm på sajten.
Tidigare i år argumenterade jag för att myndigheterna måste öppna sina system.
Boken ett år
Publicerad 6 september 2011 | 1 kommentar
Nu har boken fyllt ett år – och antalet sålda ex har så när passerat 3000. Det har varit ett fantastiskt roligt år …
Klicka på bilderna ovan så kan du kolla fler av Pelle Stens bilder från släppfesten i fjol.
Hej så länge, undercover boss
Publicerad 25 augusti 2011 | Inga kommentarer ännu
Jo, det är amerikanskt och sentimentalt och vinklat mot individuell välgörenhet, och visst är medarbetarna från golvet utvalda för att vara hjärteknipande i tv. Men amerikanska ”Undercover boss” är i alla fall fascinerande, inte minst för att det faktiskt visar verkligt arbete. Och för att se hur genuint förvånade cheferna blir när de ser hur planer, direktiv och system fungerar i verkligheten. Som när Kim Schaefer, VD för spa-kedjan Great Wolf Resorts, får insikt om hur lång tid det tar att hantera datasystemet vid biljettkassan:
I slutet av det avsnittet får vi också se hur Schaefer, när hon rapporterar för sin ledningsgrupp, faktiskt ger någon i uppdrag att fixa systemet så det går snabbare.
Om man inte kan vänta till den kommande säsong 3 – eller om man bara gillar böcker mer än tv – finns serien nu också som bok. Här finns referat av första säsongens avsnitt plus ett kapitel om hur showen togs till USA (originalidén är brittisk). Finns t ex på Bokus. Finns också som ljudbok.
(Och när UC nu finns i Norge – när kommer den svenska versionen?)
Flera skitproblem
Publicerad 16 augusti 2011 | 1 kommentar
Okej, eftersom det är början på terminen för många av oss kan vi ju hålla oss på den lättare sidan ett tag till här på bloggen.
Ny teknik försvårar toabesök skriver Nerikes Allehanda från Örebro:
”För att gå på toaletten på stationen krävs det att man har mobiltelefon och pengar på den. Sms-toaletten fungerar så här: Du sms:ar en kod till ett operatörsnummer och får sedan ett svar som innehåller koden du ska knappa in för att få tillträde till toaletten. (…) Problemet med sms-toaletten är att folk skickar iväg en kod, men sedan fungerar inte svarskoden.”
Leverantören säger (föga förvånande) att ”det är ett mycket bra system” och att det bara blir fel ”2-3 gånger per 100”. Enligt personalen i Pressbyrån intill har dock toaletten inte fungerat på flera dagar. ”– Folk blir irriterade och tar ut det över oss, fast att vi inte har någonting med toaletterna att göra, säger Lisa Larsson.”
Oavsett hur det är med tekniken i det här fallet, är det här en typisk stressfaktor i många delar av det nya arbetslivet: människor blir klämda mellan ett tekniskt system som de inte kan styra eller gå runt, och uppretade kunder som förväntar sig en annan service än vad de får. Det gäller långt mycket mer än toaletter, utan många andra branscher och sammanhang.
Och det är sannolikt inte bara är ett tekniskt problem som ska lösas. Bättre lösningar har säkert att göra med bättre information, bättre design, utbildning … och det helhetstänkande som idag kallas ”service design”.
Men det går inte heller att komma ifrån att påfrestningarna utlöses av dåliga tekniska system.
”– Det är vi som får ta folks skit”, konstaterar Lisa Larsson i Pressbyrån. Man får hoppas att det inte är bokstavligt.
(Tack till Calle Bergström för tips!)
Fler skitproblem från tågvärlden – en gammal favorit från Aftonbladet: Om för många går på toa slutar tåget att fungera.
Och en skämtsam variant: Ett *riktigt* skitsystem.
« gå tillbaka — fortsätt leta »
