Frustrerad på systemet? Gör så här!
Publicerad 15 augusti 2011 | 1 kommentar
2009 besökte jag en svensk myndighet för att göra användarintervjuer. När jag blev visad in i kontorslandskapet såg jag något märkligt, som förbryllade mig.
På den långa väggen hängde med jämna mellanrum små fyrkantiga soffkuddar – svarta, röda, gröna. Kuddarna var enkelt fasthäftade i väggen med vanliga häftklamrar, så där 160-170 centimeter över golvet.
Det såg ytterst märkligt ut. Jag var tvungen att fråga:
– Och det här. är det här för ljuddämpning, eller?
Min kontakt på myndigheten skrattade.
– Nädå. De här kuddarna har vi satt upp för att vi behöver göra så här när vi är frustrerade på systemet.
Och så demonstrerade han: gick fram till väggen – och dunkade huvudet i kudden upprepade gånger.
Bredvid kuddarna satt också uppnålat utskrifter och skärmdumpar på irriterande felmeddelanden och liknande.
Myndigheten hade en hel del problem med sina it-system. Ett som jag minns speciellt var att man skickade ut ett par tusen brev i månaden. Men systemets utskrifter kunde inte anpassas till moderna skrivare. Det var i ett låst pappersformat. Myndighetsbesked för helt olika personer kom ut på samma A4, och konsekvensen var att man varje månad var tvungen att för hand klippa ner ett par tusen utskrifter till rätt format.
På väg till e-bok (4)
Publicerad 13 augusti 2011 | Inga kommentarer ännu
Det ser ju rätt trevligt ut. Men … en hel del jobb återstår. Bakom den prydliga utsidan ser första sidan inne i boken nämligen ut så här …
… så kan man ju konstatera att det stämmer, verktyget för att skapa e-boken jävlas verkligen med mig.
(Teknisk not: Jag gjorde en testkonvertering till epub främst för att testa om noterna fungerade. Det gjorde de inte :-( trots att jag gjort om dem till korsreferenser i InDesign. Det verkar alltså stämma att ID inte kan hantera länkar mellan separata dokument i en bok. Uselt.)
På väg till e-bok (3)
Publicerad 13 augusti 2011 | 2 kommentarer
Aaargh!
(Obs: Detaljer, hoppa över om du inte är specialintresserad.)
InDesign kan inte hantera noter som ligger separat sist i boken, utan bara fotnoter nertill på samma sida – vilket i sig är rätt upprörande dåligt. Jag skrev boken i Word, som hanterar slutnoter utmärkt. När Word-texten importerades till InDesign för layout hängde noterna dock med – men bara som statisk text. Det spelade dock ingen roll för den tryckta boken; på papper såg man ingen skillnad.
Men i e-boken vill jag ju att not-siffrorna i huvudtexten ska vara länkar direkt till sin respektive not. Så borde det ju bli automatiskt – men icke!
Det finns dock en sorts workaround-hack – genom att skapa det som i InDesign kallas korsreferenser. Men, de måste göras för hand – alla de 113 länkarna. Själva noterna har ju redan siffror, men de måste jag rensa bort (manuellt), och sedan återskapa med en stil som automatiskt inkluderar siffror. Som dock inte automatiskt följer siffrorna i texten.
Risken verkar uppenbar att jag råkar koppla ihop fel referenssiffra med fel not.
Och noterna kommer fortfarande bara att vara döda; det vill säga om jag måste skjuta in en ny not nånstans i mitten, måste jag manuellt ändra alla notsiffror efter denna i den löpande texten …
Gah. Kunde tänka mig bättre sätt att tilbringa en fredagkväll än att försöka få ordning på det här.
Uppdatering: och dessutom är det oklart om InDesign ens klarar av att bevara länkar mellan separata kapiteldokument vid export till Epub. ID5 hade denna bugg, och jag kan inte hitta något besked om huruvida det är fixat i ID5.5. Om det inte funkar, måste man antingen hacka det förhand i epub – eller sätt ihop alla separata kapiteldokument till ett enda i ID, vilket i och för sig går att göra med drag and drop …
”Ställ samma krav på interna system som på externa webblösningar”
Publicerad 12 augusti 2011 | Inga kommentarer ännu
Hoppsan! En recension som jag hade missat! Pontus Löf, med lång erfarenhet som webbstrateg i offentlig sektor, recenserade ”Jävla skitsystem!” uppskattande redan i fjol:
”Lösningen på detta problem är inte lätt, men är någonting som vi alla borde jobba för. En första grej tror jag är att ställa samma krav på de interna systemen som vi har för externa webblösningar. Vi jobbar mycket med användbarhet och tillgänglighet på webben, och det finns många som är väldigt duktiga på att skapa bra webblösningar. Denna kompetens borde vi utnyttja för att bygga riktigt bra interna system. Dessa krav borde också vara en naturlig del vid beställningar av nya interna system.”
World Usability Day och alla dessa jävla skitsystem (11 nov 2010).
Det radioprogram Pontus hänvisar till gick för övrigt i repris nu i sommar, och kan lyssnas på igen hos SR.
Detta var recension nr 17. Läs alla recensioner här.
Your password will expire in one day. Do you want to change it now?
Publicerad 12 augusti 2011 | 1 kommentar
Apropå att behöva byta lösenord – en gammal favorit:
”beatles”
That is not an allowable password. Passwords must contain at least one uppercase character.
”Beatles”
That is not an allowable password. Passwords must contain at least one uppercase character AND at least one number.
”Beatles65”
That is not an allowable password.
Why not? It contains an uppercase character and some numbers. And it’s easy for me to remember. It’s the title of the Beatles’ fifth LP on Capitol Records. Released in December 1964, it contains such classics as ”I Feel Fine.” In the UK, it was titled ”Beatles for Sale.”
That is your current password.
Argh!
What’s Code for ’Die, Computer’?(Washington Post, 13 juli 2009)
Mer om hur ”starka” lösenord faktiskt ger sämre säkerhet hos Don Norman: When Security Gets in the Way. Akademiska uppsatser: Herley, C., & Coskun, B. (2007). Do strong web passwords accomplish anything? (pdf, 6 sidor) och Philip Inglesant, P. & Sasse, M.A. The True Cost of Unusable Password Policies:
Password Use in the Wild (pdf, 10 sidor). Också lite av Cory Doctorow hos Guardian: Promoting statistical literacy: a modest proposal.
”Utvecklare måste ta ansvar för användbarheten”
Publicerad 11 augusti 2011 | Inga kommentarer ännu
Fler bra saker i CS: Användarna måste få känna att de bestämmer över systemet – inte tvärtom, skriver Henrik Ebbeskog i debattartikeln Så blir it-system lönsamma:
”… Program vi möter på fritiden […] är både enkla och roliga att använda, som Facebook, Spotify och Twitter. Men på arbetsplatsen möts vi i stället av raka motsatsen: styltiga, tråkiga, torra och ofta helt obegripliga system. (…)
Här måste vi utvecklare ta ansvar på flera sätt.
För det första: kämpa för att användarna får vara delaktiga i projekten. Betona för kunden att deras lönsamhet ökar när de får nöjda och effektiva medarbetare.
För det andra: om en kund ändå vägrar lägga tillräcklig kraft på användbarheten måste vi göra det bästa av situationen. Utred själv, ta rollen som rådgivare på allvar och var inte bara en producent av kod.”
(5 aug 2011)
Lösenord: det finns ett bättre sätt än det här
Publicerad 10 augusti 2011 | 1 kommentar
Randall Munroe på XKCD förklarar varför de lösenord vi tvingas skapa är dåliga på flera sätt, och ger ett mycket bättre förslag.
Kst, Fin, Vsh och Intupp/Gob
Publicerad 10 augusti 2011 | Inga kommentarer ännu
E-boken är inte tänkt som någon ny upplaga av boken. Innehållet är i princip detsamma: jag har rättat några småfel och gjort några uppdateringar i litteraturlistan.
Men det är lätt att frestas att lägga till nytt. En ny sak kunde jag inte motstå att stoppa in – den här onödigt svårtolkade menyn fråm ett mycket vanligt ekonomisystem:
Nu ligger den i kapitlet Usla gränssnitt och dålig interaktion, som komplement till den här, obegriplig på ett annat sätt:
Kanske kommer det ändå något nytt avsnitt i e-boken. Eller kanske sparar jag det till en kommande andra upplaga, såväl papper- som e-bok. Får se.
På väg till e-bok (2)
Publicerad 10 augusti 2011 | Inga kommentarer ännu
Lägesrapport: har gjort punkterna 1 till och med 4. Får se hur det går med Epub-exporten då …
Överskattade effekter
Publicerad 8 augusti 2011 | 2 kommentarer
”It’s Melbourne, Victoria 1998. The state government continues its drive to reduce public waste. Already the bureaucracy has been slashed, utilities and public services privatized, and 16,000 public transport workers put out of their jobs. Tram conductors, affectionately referred to as ”connies,” are also out of a job, having been replaced by ticketing machines. This was an efficiency drive on a mass scale. Ticketing machines were assumed to be more efficient and were expected to save the state bucketloads in wages. But the problem was, and still remains, that the machines were not only less efficient than people, they were less effective, too.”
Sajten UXmagazine (uxmag.com) har en bra artikel om effekter och effektivitet. Den utgår från exemplet med spårvagnarna i Melbourne, Australiens näst största stad (4 miljoner invånare). Men slutsatserna och lärdomarna är allmänna:
”How can you start thinking about customer efficiency to create a customer-centric business? The expectations that customers have when they interact with you must be known. (…) The business case for improving customer efficiency is waiting to be found amongst the experiences of your front-line staff and customers. All you have to do is watch and ask them to know what and where you should be designing.”
Efficiency: The second essential of a customer centric business (4 aug 2011)
Men hur kunde då egentligen konduktörerna vara mer effektiva än maskinerna? Poängen är att konduktörerna gav mycket mer service till resenärerna – levererade fler effekter! – än bara biljettförsäljning:
”Subsequent research into the service offered by Melbourne tram conductors showed what commuters already knew: they did more than just sell tickets. They increased patronage of public transport by making people feel safer. They were far more effective as fare evasion deterrents than random checks by ticket inspectors. They helped passengers alight and they were the ”everywhere tour guides.” The people who had thought machines would be cheaper hadn’t understood that customers had a range of needs that were met simply and seamlessly by the conductors.”
Det elektroniska biljettsystem som ska ersätta konduktörerna (kallat myki) har visat sig bli ohyggligt dyrt, starkt försenat och ha flera tekniska problem. Införandet går på 6 miljarder kronor och driftskostnaden på tio år beräknas vara 4 miljarder kronor. Att återinföra konduktörerna har beräknats kosta 800 miljoner på tio år.
Bild: Phil Ostroff / Flickr under cc-licens
(Tack till Tommy på anvandbart för tips om artikeln.)mmm
« gå tillbaka — fortsätt leta »
