Jävla skitsystem!

Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen

Konsten att öppna en dörr (eller: världen blir allt krångligare)

Publicerad 11 februari 2011 | 5 kommentarer

En dörr med lapp som förklarar att man öppnar dörren genom att använda handtaget och trycka
En viktig orsak till att digitala system stressar oss är att det är svårt att gissa hur man ska hantera dem. Det skriver jag om i kapitlet Usla gränssnitt och dålig interaktion, avsnittet Hur ser man hur den ska användas?.

I den fysiska världen är det rätt lätt att räkna ut hur man använder saker. Man behöver sällan ens tänka efter. Även den som aldrig har sett en spade kan ganska enkelt att se att handtag och skaft inbjuder till att ta i. Detsamma gäller en kastrull med sitt lock, till och med en andningsmask eller ett mikroskop.

Det där kallas med en engelsk fackterm för affordances. Det finns ingen bra svensk översättning. Bruksmöjligheter skulle kunna vara ett lite klumpigt förslag.

I den digitala världen är bruksmöjligheterna inte alls lika uppenbara. Vilken knapp gör vad? Vilken kod ska man skriva in?

Men tyvärr blir även världen runt omkring oss allt krångligare. När man ska passera dörrar hos ett företag eller organisation måste man numer nästan alltid försöka hitta de speciella nyckelknapparna som låser upp dem – och de sitter ofta en bra bit från dörrarna själva. Alltså sätts det upp lappar för att dirigera oss att hantera dörrarna på rätt sätt.

Kanske är det ett tecken på hur krångligt världens grundläge nu har blivit, att man måste sätta upp lappar som visar hur den här dörren faktiskt ska hanteras – nämligen genom att helt enkelt använda handtaget.

Relaterat: Jag har tidigare skrivit om krångliga ljusknappar i Konsten att krångla till det och om enkla vattenkranar i Ett badrum av marmor med knappar som hos farmor.

Kommentarer

5 kommentarer to “Konsten att öppna en dörr (eller: världen blir allt krångligare)”

  1. Jakob Hammarbäck
    11 februari 2011 @ 16:53

    Borde det inte stå ”handtagets högra del skall vridas nedåt”

  2. Roger Kulläng
    16 februari 2011 @ 15:29

    Hej. Det finns en utmärkt bok i det här ämnet: ” The Design of everyday things” av Donald A. Norman som tar upp detta problem, och en hel del annat tänkvärt.
    Efter att ha läst boken tittar jag på ett helt nytt sätt på dörrar, vattenkranar och bilar.

  3. Jonas Söderström
    21 februari 2011 @ 20:50

    ”The Design of everyday things” är definitivt en klassiker – den finns med i bokens lista av lästips.
    Gillar du den bör du också kolla Normans andra böcker. Den jag själv håller högst är ”Things that make us smart”.
    Norman är också intressant eftersom han hela tiden omvärderar vad han tidigare tänkt. I boken ”Emotional design” säger han ungefär att ”Jag hade fel: skönhet är också viktigt – inte bara funktion”.
    I sin senaste bok, ”Living with complexity” förelår han att vi bör använda ordet ”signifier” i stället, för det som gör den avsedda användningen av ett objekt tydlig.

  4. När lätt blir svårt – Fredrik Alvelöv
    20 april 2012 @ 10:13
  5. avadeaux
    16 januari 2013 @ 14:10

    Det kräver väl i och för sig inlärning också att använda dörrhandtag. Jag tror knappast att de bara är något man intuitivt förstår vad man ska göra med, det är bara att de är så vanliga och vi har glömt hur vi lärde oss att använda dem.

    Jag kommer ihåg en filmsnutt från när en grupp forskare mötte folk i djungeln som helt saknade kontakt med yttervärlden. De kunde inte omedelbart upprepa användningen av en sked, utan behövde tillrättavisas om vilket håll man skulle hålla den på. Man kunde se aha-upplevelsen när de förstod hur den fungerade, men uppenbarligen var det inte helt uppenbart ens för en vuxen människa.

Skriv en kommentar





  • Köp boken

  • Kontakt

    Jonas Söderström
    Jonas Söderström
    Tel: 0760-47 58 47
    Mejl: jonas@kornet.nu
    Twitter: @jonas_blind_hen
  • Om boken

    “Jävla skitsystem!” är den första boken på svenska – och så vitt känt i världen - som tar upp problemen med dåliga datasystem ur ett konsekvent arbetsmiljöperspektiv. Usla datasystem gör oss frusterade, arga, stressade på jobbet. Ändå är det vanligt att användarna tar på sig skulden - och inte ser att det egentligen är de usla systemen som behöver förändras. Den här boken hjälper dig att känna igen hur datasystemen stressar - och hur vi kan försöka börja ta tillbaka kontrollen.
  • Prenumerera