Massivt missnöje med skolsystem

Publicerad 29 februari 2012 | 2 kommentarer

När Helsingborgs Dagblad i mitten av januari berättade att man tänkte granska hur systemet Unikum används i kommunens skolor, fick de över hundra inlägg bara på några dagar, från både föräldrar och lärare.

Det är, tyvärr, till stor del skakande läsning att gå igenom alla inläggen (adressen till granskningen är hd.se/helsingborg/unikum/). Missnöjet är massivt. Några enstaka tycker verktyget är bra (ca 10 % enligt en enkät), men en överväldigande majoritet är mycket kritiska, uppgivna, förbannade, desperata.

”Det bästa jag gjort är att säga upp mig från Helsingborgs kommun och därmed slippa UNIKUM. Snacka om slöseri med både tid och pengar. Mina elevers föräldrar skulle bara veta hur mycket tid jag som lärare lägger på UNIKUM istället för att undervisa och vara med barnen, vilket jag gör nu…”

”Efter två års aktivt användande har jag blivit hyfsat bra på att hålla koll på var man hittar saker …”

”Lyssna på oss och byt bort Unikum. Vi har gett det en chans. När inte ens vi som ska ha det som arbetsredskap förstår det ordentligt. Då fattar man kanske vilka problem det innebär för föräldrarna. Eller hur?!

”Mina erfarenheter av Unikum är mycket negativa och bidrog starkt till att jag sökte mig till en Unikumbefriad grannkommun. Flera av mina tidigare kollegor är numera mycket avundsjuka på min Unikumbefriade arbetsplats. Och jag tror att de gärna hade följt efter om de kunde.”

För svårt och för mycket, säger föräldrarna:

”… då jag tycker hela systemet är så komplicerat och rörigt uppbyggt drar jag mig ifrån att gå in där varje gång man får ett mail om att något har gjort hänt eller noterats på Unikum.
Och då jag har arbetat som webbutvecklare i snart 10 år tycker jag de har misslyckat med användarvänligheten ganska mycket.”

”Vi valde en friskola för att slippa det röriga Unikum.”

”När Unikum infördes för två år sedan talades om barnsjukdomar. Men det har inte blivit bättre sedan dess. Jag undrar vad det kostat och hade helst sett att resurserna lades på fler lärare.”

”Navigeringen på sidan är under all kritik. Det går förvisso att klicka sig till vad som helst, men efter ett tag är man vilse och vet inte hur man tar sig tillbaka.”

”Jag måste erkänna att jag – trots rika erfarenheter från datavärlden – har stora problem med att hantera Unikums innehåll.”

”För mig som förälder känns Unikum som en oerhört ogenomtänkt produkt som tänks ut av ngn tekniker med intresse för datorprogram. Innan unikum infördes fick vi vid varje utvecklingssamtal en mall som liknar den i Unikum,där vi tydligt kunde se var vårt barn låg i förhållande till uppsatta mål för årskursen samt vilka kunskapsmål som läroplanen angav. Tydligt och lätt att hålla koll på som förälder och ett bra material att ha för att följa barnets utveckling. Tydlighet i vad som förväntades av oss som föräldrar och vad vi kunde förvänta av skolan. Nu får vi som föräldrar ibland gissa oss till vad som förväntas och vad skolan har för förväntningar på oss. Kommunikationen med lärarna/ mentorerna var mycket mer personlig och framförallt enklare och mer begriplig.”

”Att Helsingborgs stad valt att använda Unikum som detta verktyg är för mig som användare en gåta. Det uppfyller , enligt mig, inte kravet på användarvänlighet som borde ställas på ett sådant system. Det är krångligt, svårnavigerat och fruktansvärt opedagogiskt för mig som förälder.”

”Jag har verkligen försökt att ge detta program en chans och jag har ansträngt mig för att sätta mig in i de olika delarna men nej, det är för rörigt.
Frågan är också hur mycket dokumentation jag egentligen är i behov av?
Behöver jag veta varje delmål som ingår i alla de olika teman som klassen hinner gå igenom på en termin? Det blir ju en väldigt massa mål och delmål att hålla reda på.
När man sedan känner motståndet från pedagogerna också förstår man att detta tar värdefull tid från undervisningen och frågan är vad vi vill att pedagogerna ska lägga sin arbetstid på?”

Det är tydligt att det är ganska resursstarka och minst sagt datorvana föräldrar som kritiserar verktyget. Å andra sidan visar statistiken att användningen är mycket låg bland föräldrar i socialt utsatta områden.

Påtagligt är också att lärarna berättar att de inte vågar kritisera programmet inom skolan:

”Jag upplevde att min lönesättning drabbades och att jag fick en ganska dålig lönetutveckling under en tid. Detta är ganska skrämmande, men också ett tidens tecken.”

”Unikum är värdelöst. Det får man dock inte uttala i vår organisation, man ska vara ”lojal”, även om det inte gagnar utveckling.”

”Om alla dom lärare som kritiserar Unikum i personalrum och bland kolleger skulle skriva inlägg så skulle det bli överfullt på bloggen, jag tror att många har gett upp. För om de inte är lojala får man inte högre lön och råkar illa ut hos rektorerna. Rädslan är utbredd i skolorna.”

Många konstaterar att felet både är själva verktyget, och det dokumentation-raseri som det ska hantera. En lärare förklarar hur hon måste ta ställning till och pricka av 12 000 bedömningar, kanske till och med det dubbla, i systemet varje termin.
Vad som är viktigt att förstå, är att de två sidorna förutsätter varandra. Dokumentations-manin har kunnat utvecklas genom förutsättningen att man kunnat skapa ett it-verktyg för att hantera det. IT driver därför på utvecklingen. Men man missar målet

• genom att automatiskt anta, att ett digitalt verktyg by definition är enkelt (enklare än papper, te x).
• genom att inte beakta skalningseffekterna. Omdömen och planer, som verkade vettigt när man såg det i liten skala, får orimliga konsekvenser när det skalas upp och tid inte finns. En lärare konstaterar att bara att skriva omdömen krävde 82 arbetstimmar – som inte finns tid för. Många omdömen och mål blir därför i praktiken vaga och innehållslösa.
• genom att göra en produkt som slutanvändarna – föräldrarna – helt enkelt inte gillar. Därmed faller idén och allt arbete som läggs ner av lärarna är förgäves.

Kommentarer