Varför är prisad svensk design till 97% analog?
Publicerad 11 december 2012 | 3 kommentarer
Sveriges mest prestigefyllda designutpris heter Design S. Det delas ut vartannat år av föreningen Svensk Form. Man berömmer sig av att vara den bredaste designutmärkelsen: belönade blir de bästa exemplen på svensk design, och alla designdiscipliner är välkomna att delta, ”som till exempel industridesign, produktdesign, grafisk design, arkitektur och mode”.
Nominerade i år, 2012 var sammanlagt 35 produkter: en logotyp, en lampa, en färgburk, en serie brickor, en hårdvarusynt, stolar, en stol till, bestick, en stol till, en värmepump, etiketter för ölflaskor, en rullstol, klinker, en lampa, en motorbåt, ännu en stol, keramikvaser, en pall, skor, en bår, en cykelhjälm, en ryggsäck, en spis, en bokhylla, en matta, en braille-printer för blinda, en rullstol, en värmepump, kläder för spastiker, en tredje världen-toalett, planteringskärl, en lampa till, en logga till … och en sillburk.
Ser du något konstigt i listan ovan?
Där finns inte en enda digital produkt. Den enda nominerade produkt som har en betydande digital komponent är den 35:e – den snygga betallösningen iZettle. Men den verkar snarare vara nominerad för den svarta plastlådan – enligt motiveringen är den ”en liten kortläsare med gratis app”. (Tänk så olika perspektiven kan vara – för mig är den en app, med en liten gratis kortläsare.)
”Årets startfält vittnar om den imponerande svenska designkompetensen. Fler bidrag än någonsin rör spännande digitala lösningar” skriver handelsminister Eva Björling i sitt förord till katalogen. Ursäkta? En produkt är ”fler än någonsin”??
Hur kan man vara Sveriges bredaste designutmärkelse och vara till 97 % analog? Varför är designers besatta av stolar (fem nominerade) och lampor (tre nominerade)? Ska vi bygga Sveriges framtida välstånd på stolar?
Eller ska vi försöka bli världsledande på digital design?
Jag vet inte om bristen på digitala produkter beror på att de inte nomineras. Eller att de är för dåliga. Eller för att juryn är ointresserad. Det spelar kanske inte så stor roll. Vi måste göra bättre.
(Och, btw, om vi ska komma framåt ska vi nog inte bygga sajter som kräver flash, för att se bidragen i en kopia av den trycka katalogen. Det är inte ”imponerande svensk designkompetens”.)
Om det här skrev jag i en gästkrönika för BusinessRegion Göteborg för en tid sedan: Design vinner.
Kommentarer
3 kommentarer to “Varför är prisad svensk design till 97% analog?”
Skriv en kommentar
12 december 2012 @ 10:34
Jag förstår din poäng, men jag vill nog hävda att både braille-skrivaren och synthen har ”betydande digitala komponenter” även om de varken är appar, webbplatser eller något annat där själva produkten egentligen endast består av kod. För att inte tala om värmepumpen som dessutom faktiskt får beröm för sitt ”lättillgängliga, intuitiva gränssnitt”.
Jag tycker att distinktionen ”mjukvara/hårdvara” fångar det du fiskar efter bättre än ”digital/analog”, men inget av de begreppsparen är särskilt tydliga.
Det är hur som helst en semantisk fråga och närmast hårklyverier. Jag tycker att det är värre att man inte verkar ha definierat vad man egentligen avser med design. Det är just den där så kallade bredden i priset som gör att det spretar mellan snygga logotyper och lösningar för att förhindra epidemier i flyktingläger. Inget ont om snygga loggor, men jag kan tycka att det liksom är lite mindre viktigt i det stora hela.
Utan att ha gjort någon omfattande enkätundersökning så har jag känslan av att väldigt många fortfarande har uppfattningen att design = ytlig form, dvs att bra design = snygg pryl. Tydligen även i juryn till Design S.
När det gäller saker som har som enda uppgift att se trevliga ut så köper jag det, men de flesta artefakter (vare sig digitala/mjukvarubaserade eller analoga/hårdvarubaserade) ska ju användas till något mer. Begreppet ”bra design” bör väl fånga att det användandet faktiskt fungerar bra för en viss typ av situation.
Fast det är förstås inte lika snärtigt att komma dragande med långa luddiga definitioner, beskrivningar av arbetsmiljöer och användningssituationer och så vidare. Snygga stolar är lättare att omedelbart förstå och därmed mer säljande. Det är väl så man har tänkt när man har designat designpriset, gissar jag.
12 december 2012 @ 10:56
Tack för kommentarerna, Arvid! Jo, värmepumpen har en liten skärm med ett gränssnitt. Men så mycket mer digital tjänst verkar det inte vara fråga om. I alla fall kan man inte läsa sig till det av beskrivningen. Synten och skrivaren faller för mig utanför vad jag vill komma åt. Ingendera verkar ju ha blivit nominerad för sitt digitala innehåll.
Men även om vi skulle enas om att ta med en eller eller två av de där produkterna, så kvarstår nog ett problem som jag tror vi är eniga om: 90 % eller mer kommer fortfarande att vara stenhårt analoga. Var är sociala lösningar för kolla av energiförbrukning? Var är Minecraft? Spotify? E-handelslösningarna? Apparna? ….
30 december 2012 @ 10:28
Det handlar förmodligen om rädsla. Förmodligen är det ”riktiga designers” (dvs 5 års klipp o klistra -programmet på den rätta skolan, den rätta årskullen och rätta interna klubben) som väljer kandidater. Deras problem är ju just att designbegreppet, när det står för sig själv, innefattar så många fält. De har lagt rabarber på begreppet i sin helhet. Kanske skulle priset kallas svenska stylingpriset eller industridesignpriset istället? Med det sagt så vill man ju inte t.ex. få upp ovidkommande programmeringsjobb när man söker på designjobb! Så bort med begreppet design ur programmering! Det du ”fiskar efter” är kanske ’interaktionsdesignpriset’ eller något liknande?