De bygger om sitt slumområde – i Minecraft
Publicerad 28 juni 2013 | 1 kommentar
När man ligger efter med bloggandet blir det svår att veta vad man ska posta. Vi börjar med något positivt:
Invånare i slumområdet Kibera i Kenya använder svenska dataspelet Minecraft för att visualisera hur de vill se sitt område förändras: en idrottsplats som ska rustas upp och en park i centrala Nairobi. Programmet har använts i workshops under projekteringsarbetet, berättar Ny Teknik: Minecraft röjer upp i slummen (24 juni 2013).
Snälla kan ingen hitta på ett riktigt bra svenskt ord för ”empowerment”?
(Det är för övrigt nästan ett kännemärke på riktigt bra uppfinningar att de används till helt andra saker än vad skaparna ursprungligen föreställt sig.)
Snälla
Taggar: empowerment > minecraft > självbestämmande
Hemtjänsten 2: Självbestämmande bättre än styrsystem
Publicerad 20 juni 2013 | Inga kommentarer ännu
Hemtjänstens problem blev synliga för en bred allmänhet med SVTs reportage i Aktuellt och Rapport om schemasystemen som krävde tidsresor av pesonalen (se Hemtjänsten 1: Tidsmaskinen uppfunnen!, 15 juni 2013).
Man fortsatte att nagelfara problemen under veckan, med flera inslag samlade på tema sidan Hemtjänstens pressade schema.
Men SVT kunde slutligen också visa exempel på en bra fungerande hemtjänsten fungerade. I Skönsmon i Sundsvall har man fått nöjda medarbetare med mänskliga scheman, nöjdare kunder som får träffa betydligt färre olika människor,och mindre stress – utan ökad kostnad. Receptet var att låta gruppen av hemtjänstare själva planera sitt arbete – och att kasta ut it-systemet.
Se Lyckad hemtjänst på SVT Play, eller Lyckad hemtjänst på SVT.se.
Förändringen är resultatet av den rapport om arbetet, som du kunde läsa om redan i mars här: Goda nyheter: så skapar man bättre service (8 mars 2013).
Låt mig upprepa en slutsats från inlägget Hemtjänsten 1:
Tidsstyrnings-systemen inom hemtjänsten har uttryckligen marknadsförts och införts med påståendet att de skulle skapa bättre scheman. Den exakta informationen de påstods ge, skulle ge ledningen en korrekt bild av hur arbetet gick till, vilket i sin tur skulle ge personalen bättre arbetsvilkor.
Men det är uppenbart från en lång rad fall, att det inte har fungerat så. Styrsystemen har i stället använts för att pressa medarbetarna mer och mer.
Hemtjänsten 1: Tidsmaskinen uppfunnen!
Publicerad 15 juni 2013 | Inga kommentarer ännu
SVT kunde i förra veckan rapportera om hur planeringssystemet för hemtjänsten i Uppsala medgav scheman där besök nummer två skulle starta sex minuter innan besök nummer ett slutade. Efter varje pass var hemvårdaren alltså tvungen att färdas sex minuter (eller mer) bakåt i tiden…
Många såg och upprördes av inslaget Hemtjänstens schema – en omöjlig ekvation (SVT Rapport, 4 juni 2013).
Tre saker är viktiga att framhålla för att ge perspektiv på nyheten.
För det första gäller detta inte bara Uppsala. Hemtjänsten lider under allt större press och allt kortare tider över hela landet.
För det andra är det viktiga här inte heller om det råkat ske något misstag i schemaläggningen just för den häer hemvårdaren just i Uppsala. Det väsentliga är att själva filosofin med minut-för-minut-planering av arbetet är skandalös och felaktig . (Man kan fråga sig om det är bra eller dåligt att systemet över huvud taget medger överlappande pass. Man kan möjligen argumentera för en viss flexibilitet i schemana – men jag lutar åt ”dåligt”.)
För det tredje, och viktigaste: när man marknadsfört och argumenterat för tidsstyrnings-systemen inom hemtjänsten, har det uttryckligen sagts att den exakta informationen de påstods ge skulle ge ledningen en korrekt bild av hur arbetet gick till. Den kunskapen skulle i sin tur användas för att ge personalen bättre arbetsmöjligheter. (Jag skriver om det här i sista kapitlet i boken.)
Men det är uppenbart från en lång rad fall, att det inte är så det har fungerat. Styrsystemen har i stället använts för att pressa medarbetarna mer och mer. När medarbetarna har klagat – som till exempel i Uppsalas grannkommun Östhammar – på att schemat tvingar dem att gå på toa i skogen mellan kunderna, förklarar chefen att hon inte vet varför det är så (januari 2013).
Och det är bara ett av många exempel. En lista på otaliga fall som visar att systemen skapar sämre scheman och mer stress finns här:
Ängelholm: Nytt datorsystem skapar stress och indragna raster, HD.se, 17 dec 2011
Örebro: ”Vi måste flyga mellan brukarna för att hinna”, Nerikes Allehanda, 30 jan 2013
Örebro: Datasystemet ökar stressen i hemtjänsten, ETC Örebro, 28 april 2011
Skåne: Mer stress i hemtjänsten – Blöjbyten i racerfart, SVT Sydnytt, 3 okt 2011
Jönköping: Möte i Jönköping efter protester, Kommunalarbetaren 6 okt 2010
Borås: Övervakningspenna hjälper och stjälper personalen, Suntliv.nu, 16 aug 2012
De goda nyheterna är dock att SVT tills sist hittade en kommun där hemtjänsten fungerade bättre. Hur? Mer om det i nästa post.
Här är den digitala arbetsmiljön: elva interface i bussen
Publicerad 6 juni 2013 | 3 kommentarer
Jag passade på att ta den här bilden när jag tog båtbussen från Stockholm ner till Nynäshamn och Gotlandsfärjan i. Den visar väldigt tydligt på varför vi behöver begreppet digital arbetsmiljö – och hur det är aktuellt för allt fler branscher (klicka för att se en större bild):
Omedelbart kring sig på förarplatsen har chauffören tio olika skärmar, kopplade till tio olika apparater. Det är GPS, radio, system för biljetter och kreditkort, kommunikation, tidtabellstatus, rutt, etc. En elfte biljettläsarapparat finns lite vid sidan. Den är avsedd för passagerarna, men jag ser föraren hjälpa till med den också.
Alla skärmar är olika: full fyrfärgs-led, svartvit, monokromt gulgrön, en enstaka teckenrad LCD …
Med alla interface utom ett (nr 5) ska man också interagera direkt; och alla har en unik uppsättning styrmekanismer – olika fysiska knappar, olika virtuella touchknappar på skärmen. Jag fick inte se alla i användning, men att det krävs många olika sätt att interagera med dem är ändå uppenbart.
Om systemen är bra eller dåliga kunde jag inte avgöra. Men nog är det lätt att inse att det är mycket att hålla reda på.
En annan sak som bilden visar tydligt är att den svenska arbetsmiljölagstiftningen behöver uppdateras. Arbetsmiljöverket har en, säger en, föreskrift om digital arbetsmiljö – Arbete vid bildskärm. (AFS 1998:05, pdf, 28 sidor). Den är alltså från 1998. Då var bildskärmar i första hand förknippade med kontorsarbete. Man hade en bildskärm – inte elva.
Mycket har hänt sedan dess.
/Uppdaterad/ Först bygger vi systemet. Sen … eh.
Publicerad 24 april 2013 | 1 kommentar
Uppdatering: Kloka människor har påpekat för mig att Hanne Kjøller missuppfattat saken i sitt ledarstick – det är inte fråga om ett nytt register. Just nu är tiden för tyvärr bloggning extremt liten (som märks), på grund av resor och deadlines, men så småningom återkommer jag och reder ut saken. / 17 maj 2013
”Först konstrueras alltså ett system, sedan får man se om det är lagligt eller inte”,konstaterar DNs Hanne Kjöller om det nya och mer allmänt tillgängliga register om diagnoser (”ordinationsorsak”) som regeringen vill införa. (Patientsekretess: Färre ögon är bättre än fler, DN 24 april 2013)
Men varför ska vetskap om mina krämpor spridas till större grupper? Kjöller får inget vettigt svar – bara floskler om att informationen skapar ”nytta för många”.
I själva verket är ”Först konstrueras ett system, sedan får man se om det är lagligt eller inte” bara ett specialfall av det i vården allmänt förekommande ”Först konstrueras ett system, sedan [allt annat]”. För i vården huserar en hög grad av en teknik- och systemfixering.
Först konstrueras ett system, sedan får man se vilken nytta det ger i verkligheten (bortom de alltid strålande visionerna), vilka behov det finns av det, vilka negativa konsekvenser det kan tänkas ha …
Och det finns alltid goda skäl för att skapa nya register; byråkraternas aptit på nya fler siffror är omättlig.
Kommande föreläsningar och event
Publicerad 23 april 2013 | Inga kommentarer ännu
Tänkte passa på att puffa för några kommande föreläsningar jag gör. De flesta är för speciella grupper, men några är öppna för alla – i så fall finns länkar för anmälan nedan.
Den 13 maj pratar jag om digital arbetsmiljö för bland andra arbetsmiljöombud på Försäkringskassan.
Den 15 maj föreläser jag om ”Jävla skitsystem!” för medlemmar som jobbar med administration i Vision Stockholms stad.
Den 16 respektive 29 maj pratar jag om vårdens it-system för medlemmar i Sveriges Yngre Läkares Förening – första tillfället i Nyköping, andra i Eskilstuna.
21-22 maj går konferensen Intranätverk i Göteborg. Jag kommer att prata den 21, om nya sätt att tänka kanal och innehåll i intranät. Lär bli en bra och varierad konferens, ser det ut som. Anmäl dig!
Den 23 maj pratar jag på ett afterwork för Kommunalekonomiska föreningen i Malmö.
Den 31 maj föreläser jag på Vismas HCI-konferens i Stockholm, och den 12 juni pratar jag om digital design på Söderhavet i Stockholm.
Den 28 augusti medverkar jag vid ett seminariet ”Patient eller papper? Hur kan vi minska den administrativa bördan?” vid Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologis årliga vetenskaplig vecka, i Sundsvall.
I höst slutligen, den 26-28 september, har jag igen förmånen att få prata på Euro IA Summit, som den här gången hålls i Edinburgh. (I fjol i Rom pratade jag om ”Stupid bloody system”.) I år kommer jag att prata om intranätprojekt. Anmälan är inte öppnad ännu, men jag kommer att puffa för den när den dyker upp.
Två föreläsningar om intranät, således. Och intranät är förstås en viktig del av mångas digitala arbetsmiljö.
Jubileum: 10 år med digital arbetsmiljö
Publicerad 22 april 2013 | Inga kommentarer ännu
Ikväll firar jag med tårta här på Jävla skitsystem.
Idag är det nämligen exakt tio år sedan jag skrev den första artikeln om dåliga it-system i arbetslivet.
Den den 22 april 2003 la jag ut artikeln Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem? på min webbplats kornet.nu.
Jag hade under några år blivit allt mer fundersam på vad jag såg i arbetslivet: system som krävde att människorna anpassade sig till tekniken, och inte tvärtom.
Var det verkligen rimligt? Varför verkade man ta så lite hänsyn till det?
Det är en ganska lång text. Som jag fortfarande står för.
”Vi måste få en filosofi i service- och administrationssektorn som tar hänsyn till människan, även inne i datorerna. Som gör det självklart för de anställda att påverka och utforma de system de ska använda. (…)
Varför skulle inte Sverige kunna bli världsledande på områdena användbarhetsdesign och informationsarkitektur? Vi är ett litet land, och i sådana utpräglade kunskapsnischer har små länder sin chans att ta för sig. Traditioner finns: svensk ergonomi har (eller hade) världsrykte. Vi har legat mycket långt framme inom andra arbetsmiljöfrågor. Låt oss försöka gå före igen!
Ett par veckor senare var jag klar med nästa del: Hjärnan är viktigare än armbågen: varför datasystem stressar oss i jobbet. (Vid den tiden var armbågar och ögon det enda som man pratade om när der gällde datorer och arbetsmiljö.)
* * *
Det har varit tio intressanta år. Jag trodde nog det skulle gå lite fortare att få fler att inse problemets omfattning och djup.
Under rätt lång tid förstod ingen vad jag sa. Det dåvarande arbetslivsinstitutet hade ”kognitiv ergonomi” som ett område – men inte ett enda dokument om frågan. Det hade en kontaktperson för området, som avbröt ”Så du tror stress beror på dålig webbdesign?” och i princip la på luren. När jag bokade ett möte med stressforskaren på hens arbetsplats på Karolinska – struntade hen helt enkelt i att komma.
Till slut tänkte jag: jag måste skriva en bok för att få någon att lyssna.
Det är rätt spännande att nu se, hur fler och fler börjar inse att dåliga datasystem är en viktigt faktor bakom stress och dåliga villkor i arbetslivet. Bara ett exempel.
Jag var inte ensam, eller ens först, om att ta upp saken (det dåvarande UsersAwards hade till exempel gjort en rapport som jag länkade till i den där första texten). Men jag är stolt över att ha varit med och drivit frågan, och utvecklat den.
Jag gillar fortfarande avslutningen på den där artikel jag skrev för tio år sedan. Vi är inte där ännu. Men jag blir säkrare och säkrare på att vi kommer dit.
”Det är hög tid att låta människorna ta kontrollen också över den delen av sin arbetsmiljö som befinner sig bakom datorskärmen.
Så kanske vi kan hoppas, att någon om trettio år kan öppna en bok med beskrivningar av dagens datorgolv, och häpna: hur i hela friden kunde de anställda finna sig i hur det var?!”
Designpris till digitala designprinciper!
Publicerad 20 april 2013 | 1 kommentar
Det här är coolt: Den engelska statens designprinciper för digitala tjänster och webbar (Digital Service Design Principles), har vunnit det finaste engelska designpriset.
Alltså – själva principerna (och dess sajt) har fått priset i likvärdig tävlan med fysiska produkter som snygga burkar, smarta rullstolar, lampor, bord och hela klabbet.
Priset delas ut av British Design Council, som på sin blogg skriver så här:
”… the winner of the accolade ‘design of the year’, is something that many had given up all hope of reinventing: the UK government’s approach to information technology.
How many billions of pounds have been wasted in the government’s procurement of unusable IT systems? You really don’t want to know.
So the fact that a team has finally found the formula of success, a formula that is better, faster and cheaper than most private sector companies’ efforts, is something to be shouted from the rooftops.
And at the heart of the formula is great design.”
Design Council: GOV.UK Design of the Year 2013, (17 april 2013) – nu borttagen men tillgänglig via archive.org
Ligger svensk design 97 procent efter? Ja – låt oss ändra på det!
Spelar förpackning av kunskap roll? Ja!
Är det här mottot nu ännu attraktivare att bära? Ja!
Rösta e-nej
Publicerad 17 april 2013 | Inga kommentarer ännu
Utmärkt om svårigheterna med att kvalitetssäkra system för elektronisk röstning på Infontology, av datalogen Jesper Larsson. Det finns principiellt olösbara problem, konstaterar han – och även om man blundar för dem, är de praktiska problemen också stora. Och vad är egentligen poängen?
”Självklart går mycket av [problemen] att fixa på ett acceptabelt sätt om man är beredd att avsätta stora resurser, på samma sätt som det bör gå att bygga ett hus på sand och undvika att det rasar om man har tillräckligt sofistikerad byggteknik. Men man kan fråga sig på vilket problem e-röstning egentligen är lösningen. Röstning för funktionshindrade etc. löses traditionellt på enklare sätt, och forskning visar att e-röstning inte ökar valdeltagandet, samtidigt som det ger en rad negativa effekter.
Det som fick danska politiker att ändra sig, och förslaget att falla, lär ha varit den kritik experter framförde vid konsultationen om e-val i Folketinget tidigt i mars. Att det faktiskt lyckades att kullkasta förslaget måste betraktas som något av en bragd. Det är tveksamt om det går att mobilisera motsvarande expertis i Sverige. Idag överlämnade svenska vallagskommittén sitt slutbetänkande om e-röstning.”
Problemen med e-röstning i demokratiska val, 17 april 2013
Här är mitt tidigare inlägg, som har en del poänger – inklusive en länk till en blogg av en verklig valförättare av elektronisk röstning i det amerikanska primärvalet.
Svag konkurrens bland e-journalsystem är ett problem
Publicerad 16 april 2013 | 7 kommentarer
E-journalsystem utmärker sig inte för god användbarhet. En utredning från bland annat Vårdförbundet om ehälsosystemens dåliga användbarhet presenteras i dagarna.
Just nu arbetar socialdepartementet på en handlingsplan som ska öka pressen på landsting och kommuner att förbättra sina it-lösningar, berättar Vårdfokus. Vårdförbundet och övriga förbund ska nu försöka påverka socialdepartementet att på ett tydligt sätt få med kravet på användarvänlighet i handlingsplanen.
Förhoppningsvis kan man ställa hårdare krav på leverantörerna. Men egentligen borde det ju inte behövas – marknaden borde väl driva fram bättre system, och driva bort de dåliga?
Tyvärr är läget i Sverige att vi har en oligopol-artad marknad för e-journalsystem, med få aktörer och därför svag konkurrens. Det är en stor skillnad mot till exempel USA.
Bilderna här nedan kommer inte från Vårdförbundets utredning, utan har sammanställts av mig.
I USA har de fem största journalsystemen bara 46 % av marknaden:
Även om man bara tar hänsyn till system för större enheter (inte privatpraktiker), så har de fem största systemen fortfarande bara 65 % av marknaden:
I Sverige, däremot, har de fem största systemen 91 % av marknaden. Tre system stod för 73% av marknaden:
(Se större bilder genom att klicka på dem.)
De amerikanska uppgifterna är från branschorganisationen American EHR Partners 2011, de svenska uppgifterna från 2012. Möjligen har PMO fått en större marknadsandel i Sverige idag, eftersom Region Skåne nu byter till det – med bedrövliga resultat. (Stackars skåningar 12 april 2013).,
Bilderna visar väldigt tydligt, att konkurrensen mellan systemen är mycket hårdare på den amerikanska marknaden än på den svenska. På samma marknadsandel som fem leverantörer har i Sverige – drygt 90 % – finns det alltså 15-20 i USA. Det borde vara ett incitament för att skapa bättre system. Omvänt ger svag konkurrens i Sverige en långsammare utveckling och sämre system.
Av de amerikanska systemen är det ett – Epic – som nu försöker etablera sig på den svenska marknaden. Epic brukar lägga sig högt när amerikanska läkare bedömer användbarhet hos systemen. Det behöver inte betyda att den är lysande: även de amerikanska systemen kännetecknas generellt av dålig användbarhet.
Men det är utan tvivel välkommet med ytterligare konkurrens mot de få, stora leverantörer som dominerar marknaden idag.
Så hur ska man kunna öka användbarheten på e-journalmarknaden? Kan staten verkligen göra det? Kan man göra det utan att öka konkurrensen?
« gå tillbaka — fortsätt leta »
