Vad gör hovmästaren med skärmen?

Publicerad 23 januari 2012 | 8 kommentarer

När Richard Gatarski på WeStreamU skulle gå ut och äta i Norrköping för ett par veckor sedan bokade han bord på en italiensk restaurang som verkade trevlig.

När han och sällskapet kom dit välkomnades de av hovmästaren. Han tittade på sin bordsreserveringarna på sin datorskärm och frågade efter deras namn.
– Gatarski? Javisst, där har vi er, välkomna!

Så tog hovmästaren fram något som Richard först trodde måste vara en ny, modern högteknologisk touchpenna och förde mot datorskärmen. (På skärmen visades restaurangens alla bord och bokningar för kvällen.) Eftersom Richard var nyfiken på vad det kunde vara för ny teknik som han inte kände till, tittade han lite extra …

… och insåg plötsligt att det var en alldeles vanlig tuschpenna av whiteboard-typ. Med den ritade hovmästaren helt enkelt ett kryss över sällskapets bokning direkt på skärmen. (Se en större bild.)

”Det där var ju intressant … varför gör ni så?” frågade Richard nyfiket.

”Ja du vet”, svarade hovmästaren, ”dom som gör sådana här system, dom har ju .. suck … ja, du vet, man kan inte göra som man vill. Alltså, det går i och för sig att markera en bokning i själva systemet, men det är minst fyra klickningar bort. Man kan inte markera direkt när gästerna kommer eller när de väntar i baren. Och då är det lättare att göra så här (och när kvällen är slut torkar man bara av bildskärmsytan). Oh, ja, det är mycket nu, men det här fungerar bra i alla fall.”

Middagen då? Jo den var utmärkt, hälsar Richard.

* * *

Den här verkliga historien visar på flera saker.

1. Datorsystem används inte alltid så som konstruktörerna tror.
2. Människor är kreativa. Om det behövs uppfinner de sätt att förenkla sin vardag.
3. ”Det är mycket nu.” Användare har en massa andra saker att göra i sitt arbete. Tiden för att lära sig saker av vilka nyttan inte är uppenbar, lägger man hellre på viktigare saker. (Som att reda en godare sås!)
4. Verkar inte utgiften för ett bokningssystem i praktiken ha varit bortkastad här? En liten riktig whiteboard hade löst uppgiften enklare och billigare.
5. Förmodligen kan dock det datoriserade bokningssystemet (till skillnad från whiteboarden) skapa någon typ av statistik över antalet gäster per månad, samlade bokningar nedbrutet på veckodag, klockslag … Försäljare (av många sorters system och i många branscher) framhåller ofta sådana datamängder och statistik som stora fördelar med sina system. Men hur mycket ger det? I många fall vet till exempel en hovmästare förmodligen det mesta av erfarenhet: vilka veckodagar som det är mycket folk (lördag, fredag), och så vidare. Troligen var i alla fall den typen av statistik inte tillräckligt mycket värd, för att det skulle uppväga bekymret med att använda systemet som det var avsett, med sina fyra klick per gäst.
6. Slutligen: för att få reda på hur system används och vad användarna faktiskt behöver måste man studera dem, i verkligheten i fältstudier.

Ett annat exempel på hur verkliga användare hanterar problem med sina system: vad har de kuddarna till?

Stort tack till Richard som delade med sig av detta! :) (Richard har också gjort en videorecension av boken.)

”Rekommenderar alla att läsa den …” – videorecension av Richard Gatarski

Publicerad 22 januari 2012 | Inga kommentarer ännu

Richard Gatarski, känd internetprofil på bland annat WeStreamU, har läst e-boken och spelat in sina reflektioner på video. Det är stora och små synpunkter blandat. Det är inte alltid helt enkelt att läsa e-böcker, visar det sig (e-böcker beter sig till exempel lite olika på olika e-boksläsare)!

Gatarski har en del invändningar på en del punkter. Men sammanfattningsvis han kallar boken ”intressant, tänkvärt och spännande … otroligt läsvärd”och ”en oerhörd välgärning … en fantastisk bok som hjälper användarna att förstå att det inte är dom det är fel på”.

Detta var recension nr 20. Läs alla recensioner här.

Män har svårare att erkänna stress

Publicerad 17 januari 2012 | Inga kommentarer ännu

I de flesta undersökningar rapporterar fler kvinnor än män att de blir stressade av tekniken. Vad kan det bero på?
Är män bättre på att hantera tekniken? Eller är det i högre grad kvinnor som arbetar i sådana yrken och positioner, där de utsätts för dåliga it-system? (Jag skriver om det i boken i kapitlet En summering, avsnittet Är det skillnad på hur män och kvinnor hanterar tekniken?)

Det finns förstås en möjlighet till: att män blir lika stressade, men inte rapporterar det. Kanske för att de inte förstår det – att de inte känner igen tecknen – eller för att de inte vågar erkänna det.

Den stora studien Stress in America, gjord av American Psychological Association pekar i alla fall på att män troligen underrapporterar sin stress. De drar slutsatsen eftersom män i högre grad än kvinnor senare drabbas av sådana sjukdomar som har samband med långvarig, obehandlad stress.

”Men also appear to put less emphasis on the need to manage their stress than women do, believing that they’re doing enough about it. Yet, they are significantly more likely than women to be diagnosed with the kinds of chronic physical illnesses that are often linked to high levels of stress and unhealthy lifestyles and behaviors.
Women, on the other hand, are more likely to recognize the importance of and need for stress management in their lives, yet they don’t feel that they are doing enough when it comes to managing stress. This is despite the fact that women in the survey reported using a multitude of strategies to combat stress, including reading, spending time with family or friends, praying, attending religious services, shopping, getting a massage or visiting a spa, and seeing a mental health professional.
Stressed Women Know It, Stressed Men … Not so Much (Psychology Today, 14 jan 2012)

1800-talets prestigevetenskap

Publicerad 12 januari 2012 | Inga kommentarer ännu

En teknologi eller disciplin har ibland ett starkt inflytande utanför sin egen domän. Idag är informationsteknologin dels en nationell prestigebransch; dels får den ofta fungera som modell och metafor för helt andra verksamheter (tänk på hur vi pratar om hjärnan som en ”hårddisk”, till exempel).

Här lite ”vid sidan om”-läsning med ett annat perspektiv. Vetenskapshistorikern Gustav Holmberg skriver i SvD om hur astronomin var 1800-talets prestigevetenskap, och hur astronomerna kom att verka även på jorden, i samhällsbygget – tidmätningar och kartläggningar av landet till exempel.

Det gick inte alltid problemfritt: På slutet konstaterar Holmberg

”… hur problematiskt det kan vara att implementera avancerade tekniska och naturvetenskapliga metoder. Det är något som ibland förtjänar att påpekas även i vår tid. Det kan ta tid att få avancerad teknik i bruk. Något som ibland underskattas i den teknik- och innovationspolitiska diskussionen.”
Astronomin gav skjuts åt samhällsbygge, SvD 12 jan 2012

E-boks-lån, i bistra nyårsnatten :)

Publicerad 3 januari 2012 | Inga kommentarer ännu

Sedan e-boken blev tillgänglig via bibliotekens sajter på juldagen – för 9 dygn sedan – har den lånats 137 gånger. Utan någon reklamkampanj.
Det betyder drygt 15 lån om dagen.

Och om natten. Nyårsnatten förknippas kanske med en annan sorts törst än kunskapstörst. Så ett särskilt hedersomnämnande till den låntagare i Västergötland, som lånade hem e-boken från Skövde stadsbibliotek klockan 01.23 på morgonen den 1 januari.

Och kanske ett ännu större hedersomnämnande till den Gävlebo, som kände ett starkt behov av att läsa boken klockan 04.25 på nyårsdagens morgon.

Jag kan bara säga: wow! :)

(Fotnot: loggen visar inte låntagarnas identitet, bara tid och plats för lånet.)

Tack 2011 – välkommen 2012!

Publicerad 2 januari 2012 | Inga kommentarer ännu

Snabb summering: 2011 var ett fantastiskt år. Inte minst för att frågan om digital arbetsmiljö verkar ha börjat lyfta.

Veckorna före jul fick jag till exempel ett meddelande från it-chefen på en större svensk organisation som löd: ”Väntar på tid hos ledningsgruppen för att presentera konceptet En god digital arbetsmiljö!”.
Och bara någon dag senare snappade jag upp en tweet från ett fackförbund som jag inte tidigare haft kontakt med: enligt ordföranden skulle man nu börja ta upp ”den digitala arbetsmiljön, en viktig fråga”.

Den tryckta boken har nu sålt i nästan 3.500 ex, vilket är fantastiskt roligt. Och e-boken är äntligen ute.

Tack alla för som hjälpt till under 2011!
Jag tror vi har all anledning att tro att 2012 kommer att bli ett utmärkt år också!

Ett gott exempel: iZettle

Publicerad 29 december 2011 | Inga kommentarer ännu

Jag har kört betalningsprogrammet iZettle i ett par månader nu. Framför allt när jag är ute och föreläser, och folk vill köpa ett ex av boken direkt på plats.
Den fungerar verkligen klockrent – och folk blir glada av att använda den! Då brukar jag säga ”Tänk om ditt ekonomisystem kunde vara lika snyggt och pedagogiskt – eller hur? Och varför är det inte det??”
Därför är den i sig själv en bra illustration till det jag pratar om: hur många bra system det finns på öppna marknaden, och hur usla många av arbetslivets system är.
Att det dessutom är en svensk uppfinning gör ju inte saken sämre. :)

Nu finns ”Jävla skitsystem!” som e-bok

Publicerad 23 december 2011 | 1 kommentar

Nu finns boken att ladda ner som e-bok, i formatet epub.
Du kan hitta den hos muntligt.se (som var snabbast ut!), hos Bokus, hos Billingska, eller här på sajten. (Fler nätboklådor tillkommer efter hand.)

I e-boken har jag lagt till ett par stycken om begreppet ”teknikstrul” i avsnittet Prata klarspråk! i kapitlet Börja här: Tre förutsättningar. I övrigt har jag bara rättat några småfel, lagt till ytterligare en bild på ett dåligt gränssnitt, och bytt plats på några bilder så de funkar bättre med sammanhanget. Länkar till källor är uppdaterade.

Du behöver en eboksläsare för att läsa boken i din mobiltelefon, pekdator eller dator, eller en särskild läsplatta. Det finns många att välja på. I iPhone och iPad funkar iBooks. (Lite frustrerande med utbudet av läsprogram är att boken kan se ganska olika ut i de olika programmen …)

Sista minuten-chans för signerad julklappsbok!

Publicerad 19 december 2011 | Inga kommentarer ännu

Om du köpt ”Jävla skitsystem” för att ge bort i julklapp, kan du få den signerad om du kan ta dig till Stockholms centrum.

Imorgon tisdag 20 dec hänger jag på fiket Kulturhuset Stories på bottenvåningen (ingång från Plattan), från 13.00 till 15.30.

Och på onsdag den 21 dec finns jag på Le Café på Klarabergsviadukten 65 (Waterfront building) mellan 11 och 13.

Jag har också några ex av boken som du kan köpa på plats, om du inte har själv. 200 spänn, kort eller kontant.

(Mejla mig om du vill ha en bok och inte kan komma förbi på tisdag eller onsdag, så hittar vi en lösning.)

Förändringsprojekt med IT är riskablare än man trott

Publicerad 19 december 2011 | 2 kommentarer

När en verksamhet idag ska förändras och utvecklas, handlar det nästan uteslutande om att införa nya IT-verktyg. Men sådana projekt är särskilt benägna att sluta med gigantiska kostnadsöverdrag och mycket stora förseningar, visar en studie av 1471 IT-projekt, främst amerikanska men även några europeiska.

”The average overrun was 27% – but that figure masks a far more alarming one. Graphing the projects’ budget overruns reveals a “fat tail” – a large number of gigantic overages. Fully one in six of the projects we studied was a black swan, with a cost overrun of 200%, on average, and a schedule overrun of almost 70%. This highlights the true pitfall of IT change initiatives: It’s not that they’re particularly prone to high cost overruns on average, as management consultants and academic studies have previously suggested. It’s that an unusually large proportion of them incur massive overages – that is, there are a disproportionate number of black swans [’black swans’ was coined by our colleague Nassim Nicholas Taleb to describe high-impact events that are rare and unpredictable but in retrospect seem not so improbable].”
Why Your IT Project May Be Riskier Than You Think (Harvard Business Review, september 2011)

Bryt ner stora projekt i mindre delar, är en av rekommendationerna i artikeln. Gör ett stress-test: överlever företaget om det största IT-projektet drar över med 400% och om bara en fjärdedel eller hälften av nyttorna realiseras?

Artikeln har en rad exempel på hur stora företag och organisationer dessvärre tvingats i konkurs eller varit mycket nära, på grund av havererade it-projekt. Ett exempel: Levi’s försök att införa SAP, projekterad kostnad 5 miljoner dollar, slutade med en kostnad på nästan 200 miljoner. Det var knappast det sista fallet, bedömer forskarna:

”It will be no surprise if a large, established company fails in the coming years because of an out-of-control IT project. In fact, the data suggest that one or more will.”

Bild: .imelda/flickr under cc-licens