Stora problem plågar Malmö högskola
Publicerad 17 september 2010 | 3 kommentarer
Bo Peterson, lektor och studierektor i datavetenskap vid Malmö Högskola, har tröttnat på skolans usla digitala arbetsmiljö. I ett öppet brev till styrelsen för skolan beskriver han hur rent bisarra system skapar stora problem för både lärare och elever. Ett av dem är ett nytt system för schemaläggning, Kronox:
”Införandet av systemet har medfört att antalet schemaläggare vid KS och CTS som delar denna tjänst ökat från en till två personer. Systemet genererar scheman som innehåller koder som är obegripliga för såväl lärare som studenter. Ett schematillfälle i kursen databasbaserad publicering kan t.ex. se ut enligt följande: TGPDM09h Kurs.grp: ME105A-20102-CT220-2 Sign: K3BOPE Moment: Laboration Aktivitetstyp: 0. För att söka i schemat måste man också kunna dessa koder. En av de allvarligaste bristerna är att systemet inte kan detektera dubbelbokningar av lärare vilket brukar vara ett minimikrav för ett schemaläggningssystem. (—) Det primära behovet för toppen har varit att ha ett system där det är enkelt att få fram uppgifter om lokalkostnader och lokalutnyttjande. Detta är naturligtvis viktiga faktorer då Malmö högskola med största sannolik skulle kunna använda lokalerna mer effektivt än i dagsläget. Tyvärr syns det ingenstans den egentliga kostnaden för systemet, räknat i alla timmar som lärare (och även studenter) måste lägga ned på administrativa rutiner i samband med schemaläggning.
Uppdatering: här kan du se själv hur schemat ser ut.
En lång rad lärare instämmer i kommentarerna:
”En stor ökning av lektioner som störs av studenter som gått fel.”
”Studenter ringer tidigt på morgonen på min privata nummer och frågar om var vi skall vara idag.”
”With the rationalization of the booking system we are constantly sent 1 km away from our building to go make some teaching.”
Och då är Kronox bara ett av många system som gjort elever och lärare förbannade.
Bo Peterson beskriver de samlade konsekvenserna så här:
”Det leder till stress och osäkerhet då man aldrig vet om man kommer att kunna utföra en laboration eller inte. Det leder till ökad arbetsbelastning då inställda undervisningstillfällen måste tas igen senare. Det leder till bristande förtroende för Malmö högskola från studenternas sida när systemen inte fungerar. Det leder kort och gott till såväl ineffektivitet som ohälsa inom organisationen.
Det är viktigt att framhålla att problemen inte beror på exempelvis bristande kompetens hos IT-personal, utan enligt min mening på bristande verksamhetsförankring när Malmö högskolas ledning beslutar om införandet av olika system. Det handlar också om att denna fråga inte tycks ha tillräckligt hög prioritet hos ledningen.”
Jag har inte varit i kontakt med Malmö högskola i arbetet med ”Jävla skitsystem!”. Men lärarna bidrar i kommentarena med talrika exempel på de fenomen jag beskriver i boken:
”Bo egentligen bara skrapat på ytan. Mellan alla dessa system finns en massa ’små hack’ med otroligt varierande kvalitet.”
”Hitintills, har de flesta nya system dykt upp för oss användare som en ’big surprise’ på morgonen!”
”Sammanfattningsvis läggs det orimligt mycket tid och kraft på administration och trasig kommunikation, till detta kommer hantering av följderna. Jag trodde inte det var det jag jobbade med.”
I en första respons säger sig ledningen ta allvarligt på de problem som lärarna påtalar.
Uppdatering: Även Jönköpings högskola har samma problem.
Användbarheten? ”Det liksom föll bort.”
Publicerad 17 september 2010 | Inga kommentarer ännu
Efter att GöteborgsPosten i filmen här ovan konstaterat att systemet för att hämta ut lånecyklar i Göteborg blivit för krångligt, har inUse-kollegan Jakob Hammarbäck försökt ta reda på varför.
Det visar sig att den första förstudien talade en del om ”användarvänlighet” – men sen försvann tankarna. På Göteborgs Trafikkontor förklarar man att ”när upphandlingsenheten tog över föll det liksom bort”.
Jakob ger också fyra tips på hur Göteborgs Trafikkontor kunnat arbeta föra att säkerställa användbarheten. Jag saxar tips nummer två:
2. Utse en representant för användarperspektivet. Tillsätt tidigt i projektet en person eller en referensgrupp som ansvarar för att tydliggöra användarnas behov och förutsättningar. Om ansvaret ligger på en annan roll (projektledaren, utföraren, informatören) så är risken att användarperspektivet prioriteras ned, eller faller bort helt och hållet.
Läs mer mer på inUseful: Göteborgs Trafikkontor- vad hände med ”användarvänligheten”? (14 sep 2010)
Talar på Best of MMS
Publicerad 12 september 2010 | Inga kommentarer ännu
Den 28 september talar jag på Cornerstones konferens Best of MMS, under rubriken
Jävla skitsystem! – Vad du förlorar på att göra användarna förbannade, och vad du bör göra åt det . Ska bli kul att prata om effekt-perspektiv och effektivitet – det har inte synts så mycket i intervjuer och recensioner hittills. Anmäl dig här.
Suntliv.nu: ”En ögonöppnare”
Publicerad 11 september 2010 | Inga kommentarer ännu
”Jävla skitsystem!” är ”en ögonöppnare”, skriver webbplatsen suntliv.nu, som drivs AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting och de fackliga organisationerna.
I sin recension kallar man också boken en ”igångsättare” för användarna ”som sitter frustrerade framför datorn för att den fyllts på med program som inte konstruerats med tanke på att vi ska kunna använda dem så enkelt som möjligt.”
Recensionen ger ganska mycket utrymme till orsakerna till att systemen blir dåliga, och vad man kan göra åt det:
”Det är ungefär som att bygga hus. En byggnadsingenjör kan rita huset så att det håller och fungerar hjälpligt, men för att få folk att trivas i det och använda det optimalt krävs en arkitekt. Annars blir det knappast till den glädje och nytta det skulle kunna vara. Det är helt enkelt husarkitektens roll, det räcker inte med hållbarhetsberäkningar och korrekta planritningar. (…)
Enligt Jonas Söderström ligger lösningen till stor del i så kallad interaktionsdesign, att experter ser till att tekniken inte bara fungerar utan också fungerar bra. (…)
Det kostar, förstås, att anlita en interaktionsdesigner, men hur dyrt är det inte att göra ett obegripligt datorprogram som ökar arbetstiden till det dubbla för olika moment? Det är förmodligen ganska lätt att räkna hem den insatsen.”
Och användarna måste kräva sin rätt:
”Vad ska vi göra om vi sitter på jobbet med ett system i burken som kräver femton musklick för en enkel registrering? Som är svårt att förstå för att det inte är uppbyggt som andra program? Om jag får fullkomligt obegripliga felmeddelanden när jag (naturligtvis) gör fel? (…) Kräv anpassade och begripliga system, kräv utbildning och tid för omställning när chefen säger att ett nytt IT-system ska införas.”
Suntliv.nu invänder visserligen att kopplingen mellan ohälsa och digital arbetsmiljö är oklar. IT-revolutionen tuffar på samtidigt som vi ser en drastisk minskning av sjuktalen, skriver de.
Men, skriver de också, ”En hel del talar för att Jonas Söderström har rätt.”
Hela recensionen: Usel IT-miljö stressar oss på jobbet (10 sep 2010)
Detta var recension nr 2. Läs alla recensioner här.
Tryckt utan förlag
Publicerad 9 september 2010 | Inga kommentarer ännu
När jag var klar med manuset till ”Jävla skitsystem!” pratade jag med flera olika förlag. Management-förlaget sa ”intressant, men vi ger inte ut IT-böcker”. IT-förlaget sa ”intressant, men vi ger inte ut management-böcker”.
Någonstans uppstod frågan: behöver man egentligen ett förlag idag?
”Jävla skitsystem!” blev istället en kanske modernare typ av bok: utan förlag, digitalt tryckt, leverans on demand … och författaren har möjlighet att följa i realtid hur boken säljs. (Traditionella förlag redovisar ofta säljsiffror med ett års fördröjning eller mer.)
Leverantören bakom detta heter Publit. Där kan man läsa mer om hur det funkar; på Publits blogg finns också en intervju med mig.
En av de intressanta visionerna bakom Publit är att ur ett och samma original kunna generera både en tryckt bok, en e-bok och en ljudbok, med en till största delen automatiserad process.
Sjukvårdspersonal ”vädjar om mer tid för patienterna”
Publicerad 8 september 2010 | 1 kommentar
”Systemen är tidstjuvar”, konstaterar IT i Vården i ett färskt reportage från Västerås. Där verkar upproret vara på god väg:
Björn Carlsson är inte glad. Och ilskan kan sammanfattas i ett enda ord: Cosmic, det datoriserade journalsystem som används vid Centrallasarettet.
– Tidigare hann vi med en patient på 20 minuter, nu räcker det knappt med 30. Ronden, som man förut klarade före mottagningen, tar nu så lång tid att vi tvingats införa en avdelningsläkare. Det har vi inte haft sedan början av 90-talet, säger Björn Carlsson, och häver sig på kontorsstolens armstöd.
Men vad är problemet med journalsystemet?
– Navigeringen. Den är inte logiskt uppbyggd, vilket gör att allt tar lång tid. Om jag skriver en remiss för hand tar det inte ens en halv minut, på datorn mycket längre. Och plötsligt blir man bara utkastad ur systemet.
I artikeln (”Personal i Västerås vädjar om mer tid för patienterna”, 2 sep 2010) försöker It i vården också kort summera vad partierna sagt om vårdens problemen i valrörelsen.
De rödgröna partierna konstaterar att personalen lägger orimligt mycket tid på administration, och vill därför systematiskt minimera den tid som läggs på annat än sjukvård. Alliansen har inte lagt några skarpa förslag om hur administrationen ska minska, enligt IT i Vården.
Båda blocken talar om förbättringar inom it-området. Frågan är dock vad de menar. För många betyder det bara ”ännu mer IT”. Kristdemokraterna har klart gett uttryck för tron på att mer IT är bättre.
Uppdaterat 12 sep: ComputerSweden har en mer utförlig redovisning av var partierna står i vård-IT-frågorna: Rödgröna sågar regeringens arbete med it i vården (10 sep 2010)
Tack alla som kom på releaseminglet!
Publicerad 8 september 2010 | Inga kommentarer ännu
Wow, det blev ett fantastiskt release-mingel hos inUse i fredags. Stort tack till alla som grattade och köpte boken och kom med sådana fantastiska blommor!
Var du med? Kolla Pelle Stens mingelbilder på Facebook eller på Flickr och tagga dig själv om du inte redan gjort det.
Västerviks-Tidningen: ”Boken borde läsas av alla arbetsgivare och IT-utvecklare”
Publicerad 8 september 2010 | 1 kommentar
Västerviks-Tidningen är, så vitt jag kunnat se, först ut att recensera boken – en mycket uppskattande recension under rubriken SkIT-systemen på jobbet (7 sep 2010). Eva Johansson skriver:
Från allra första början känner jag igen det som Jonas Söderström skriver om. Trilskande IT-system. Vi är så vana vid detta, och ändå blir vi lika frustrerade och irriterade varje gång.
Eller hur?
Har du tänkt på hur dålig den digitala arbetsmiljön faktiskt ofta är? Långa väntetider med sega system, dialogrutor och felmeddelanden man inte förstår, för många valmöjligheter, för många moment som gör enkla arbetsuppgifter svåra, svårbegripliga ikoner. Med mera.
Eva Johansson berättar också att journalsystemet Cosmics dåliga funktionalitet är ”välkänd på sjukhuset i Västervik”.
Hon avslutar:
Den här boken är en befrielse att läsa. Han ger ord åt det som många av oss knorrar om och svär över vid våra skrivbord dagligdags. Och han skriver flyhänt och begripligt, med ett högst användarvänligt språk.
Boken borde läsas av alla arbetsgivare och IT-utvecklare. För här finns svaren också, lösningarna på problemen. Det vill säga att låta användarna vara med i utvecklingen av nya system. Tänk så bra det skulle kunna bli då.
Detta var recension nr 1. Läs alla recensioner här.
Vad har ditt system för öknamn?
Publicerad 3 september 2010 | Inga kommentarer ännu
Förkortningen NMCI står egentligen för Navy Marine Corps Intranet – den amerikanska marinens intranät, ett av världens största nätverk med 400 000 anslutna datorer. Men bland användarna uttolkas förkortningen i stället ”Never Mind Crash Imminent”, ”Non Mission-Capable Internet”, eller ”No More Contracted Infosystems”.
Systemet utvecklades av EDS – kända från flygplansfilmen! – men förvaltas nu av HP, som köpte upp EDS för ett par år sedan. Användarna i marinen är måttligt entusiastiska: ”Sailors and marines complained of long network down times, waits of hours and days for technical support”, skriver Gizmodo. Men framför allt får marinen betala oerhört dyrt för tjänsten. (HP Holds Navy Network ‘Hostage’ for $3.3 Billion, Gizmodo, 31 aug 2010).
Har systemet i din organisation också ett inofficiellt namn? Jag känner till exempel till en svensk myndighet, där förkortningen DHS – egentligen Dokumenthanteringssystemet – internt uttyds Det Helvetiska Systemet, eller Det Havererade Systemet.
Vad kallar kontorshumorn skitsystemet i din organisation?
Reklamfilmen som oavsiktligt visade sanningen
Publicerad 2 september 2010 | 1 kommentar
Den fårade mannen i jobbaroverall och skyddsglasögon fäster blicken på oss. Han måste halvt skrika för att överrösta dånet: ”Some people like to climb mountains. I like to build planes …” En molnsky drar förbi framför hans ansikte. Han tillägger: ”… in the air.”
Det borde varit en fantastisk reklamfilm. Snygga effekter, humor, pampig musik, en originell idé: ett halvfärdigt flygplan, som byggs klart efter att det startat, medan det svävar fram ovan molnen. ”In a way, this is what we do” förklarar konsultföretaget EDS i slutklämmen på reklamfilmen från 2004. För planet är en metafor för de datasystem EDS bygger åt kunderna. Mekanikerna som klänger på flygplanskroppen är egentligen utvecklare. ”We build your digital business, even when you’re up and running.”
Vi vet ju att det är omöjligt att bygga plan i luften, så vi borde förstå hur svårt jobbet är, och hur skickliga och hängivna företagets programmerare är. Och det finns en komisk överdrift i mekanikernas repliker (”We’re building a dream!”) som borde få oss att le.
Men något oväntat hände när filmen visades.
”I worked at EDS when this ad came out. It really backfired on them (us)” kommenterar ”dave4248” filmen, som förstås kan ses på YouTube.
25 sekunder in i filmen kommer nämligen några sekvenser, som reklambyrån måste ha tänkt på som comic relief. Nu får man se hur passagerarna har det. En stormvind far genom kabinen, hår och kläder flaxar, papper virvlar runt och förblindar folk. När flygvärdinnan serverar kaffe till en man, sprutar det heta kaffet rakt i ansiktet på honom.
Utan att inse det stoppade man in en beskrivning av exakt hur många anställda känner det, när de utsätts för ofärdiga datasystem körda i full fart – men inte har en chans att kliva av.
”Doesn’t the image of the ’clients’ barely hanging on, and enduring hardship and missing or nonfunctional airplane parts actually capture the true experience of deployment and integration of a huge and complex, and ridiculously expensive, and yet buggy and untested software system, though?”, kommenterar signaturen dwarftoad på YouTube.
”This is what software companies do all the time! They are always trying to hide it though. I can’t believe that these guys are trying to pass it off as a good thing!” skriver mackat4ck.
Det är precis det som är så intressant: ingen förstod att det här var precis vad folk kände. Ingen hade brytt sig om hur användarna hade det. Att mannen som får kaffe i ansiktet fortsätter att le glatt i filmen, gjorde folk bara mer upprörda.
Det äe en perfekt illustration till min tes: att digital arbetsmiljö inte har funnits i huvudet hos dem som jobbar med det.
Vad som också retar tittarna är slutscenen, där mekanikerna hoppar av i fallskärm, medan planet seglar vidare, synbarligen färdigbyggt (i alla fall på utsidan). Men eftersom ”bail out” betyder både ”hoppa fallskärm” och ”hoppa av, överge” på engelska, var inte heller den metaforen så lyckad.
”This is exactly what these idiots promise the customer. They promise the impossible, then all the project managers bail the fuck out when they realize that they can’t deliver. I am blown away by how accurate this depiction of this company is. Truth in advertising, baby!” säger sackman11.
”I used to work at a company that heavily used Arthur Anderson. … thought they knew everything. Take away the hype you have arrogant know-it-alls out of touch with the real world and who leave it all for the others to work out once they leave” säger jerryneyk.
(EDS gjorde också en annan metaforisk film, som är mycket roligare: Herding cats.)
« gå tillbaka — fortsätt leta »
