Hjälp: borttappad artikel
Publicerad 8 januari 2014 | 2 kommentarer
Nu behöver jag lite hjälp!
För en tid sedan fick jag ett mejl med en kopia av en artikel (från en papperstidning) från rätt länge sedan. Den handlade om utvecklingen av ett tidigt e-journalsystem i Sverige, skriven av en som var med. På ett oerhört framsynt sätt beskrev författaren hur man kunde förvänta sig att olika intressegrupper vid sidan av läkarna – som utvecklare, politiker, administratörer – i framtiden skulle ge sig på det ursprungligen enkla och användar-centrerade systemet, och komplicera det för sina egna syften – och hur det gällde att försöka hålla emot.
Mitt problem nu är att jag inte för mitt liv kan hitta den. Och jag minns inte vem som skrev den, vem som skickade den till mig, var den varit publicerad …
Ringer detta någon klocka? Är det någon som känner igen det här på beskrivningen, och kan hjälpa mig att hitta tillbaka till den??
En del förlorade minuter i klassrummet är ännu dyrare
Publicerad 5 januari 2014 | Inga kommentarer ännu
I Dagens Industri poängterar Hans Bergström, att om det är stök och bråk i klassrummet i tio minuter i början på en lektion, så går hela två års undervisningstid bort totalt under grundskoletiden.
Matematiken är säkert korrekt; om det är stökigt varenda lektion kan vi inte veta.
Vad vi dock säkert vet är att i Stockholm har minst denna tid gått bort varje lektion i flera år – beroende på den it-lösning Stockholms kommun pådyvlat skolorna. En lika klargörande som plågsam demonstration kan ses på den här filmen:
Några har invänt att det inte är tekniskt korrekt att jämföra skol-pc:n med en Chromebook. Men det är irrelvant: det är så här mycket lektionstid som går bort innan man kan komma igång med sin skol-pc. (Läs mer hos Årstaskolan om testet.) Observera att Stockholms skolelever var tvungna att göra detta varje lektion: det har inte haft personliga datorer utan tilldelades en ny lånedator för varje lektion.
It-lösningen har alltså stulit tid från elever och lärare i landets största stad under flera år. Trots att det visats i flera rapporter fick leverantören sitt kontrakt förlängt.
I Stockholms kommunfullmäktige sitter Julia Finnsjö för miljöpartiet. När förlängningen diskuterades hade hon färsk egen erfarenhet av systemet: hon tog studenten bara ett år tidigare, och har alltså upplevt Stockholms skol-pc:n som elev.
Inte en enda lektion under gymnasietiden flöt smidigt när de använde datorerna, enligt henne.
– Volvo IT är ett stående skämt i skolorna. Det är oseriöst och oansvarigt att förlänga avtalet, sade Julia Finnsjö.
Stockholms finansborgarråd och skolborgarråd svarade med floskler: ”Vi har genomfört standardisering och konsolidering inom it-området.”
Nu tvingas man ta till särskilda åtgärder för att rädda situationen. Förhoppningsvis kommer det att bli bättre. Men lika märkligt som att leverantören får nytt förtroende, är att ingen ställs till ansvar för att genom dåliga beslut ha slösat bort år av lärare och elevers tid.
Och nog är det märkligt att detta inte är mer av skandal än det är?
Läs mer: It-satsning fortsätter trots kritik (SvD, 20 mars 2013)
Keynote vid Intranets 2014
Publicerad 4 januari 2014 | Inga kommentarer ännu
Jag är otroligt hedrad över att ha blivit inbjuden att hålla keynote på konferensen Intranets2014 i Sydney, Australien, i maj 2014.
Stort tack till alla på Step Two Designs, som organiserar konferensen. Om du inte visste det redan, så betraktas StepTwo allmänt som ”world authorities” i fråga om intranät. Kolla gärna deras utmärkta böcker!
Begreppet “intranet” ibörjar internationellt sett mer och mer ersättas av begreppet “digital workplace”. Även om det inte är perfekt, är det nog en term som bättre sammanfattar hur redan dagens arbetsplatser är fyllda av digital teknologi.
Men medan mycket av den digitala teknologi som vi använder som konsumenter och privatpersoner är enkel, behaglig och intuitiv, är många av arbetsplatsens system tunga, fula och svårhanterliga. Varför? och vilka är följderna? Det ska jag försöka svara på i min keynote.
PS: Fler föreläsningar också på gång 2014!
Det är arbetsmiljön som drabbar kvinnor
Publicerad 2 januari 2014 | Inga kommentarer ännu
Det är mer rimligt att tolka den senaste ökningen i kvinnors ohälsa som en följd av försämrad arbetsmiljö i kvinnoyrken, än som utslag av de strukturella ojämlikheterna i samhället. Det argumenterade jag för i inlägget Högre belastning i kvinnoyrken skapar ohälsa (23 nov).
Kort därefter pekade ytterligare en indikator i samma riktning. AFAs undersökning om psykisk ohälsa (pdf) visade att män inom kvinnodominerade yrken som vård och omsorg också drabbas oftare av psykisk ohälsa (SVT, 29 nov). Yrket är alltså viktigare än könet i denna fråga.
(Det är för övrigt inget nytt: samma förhållande kunde man till exempel konstatera 2011 [Män i kvinnoyrken mår sämre] och 2006 [Män i kvinnoyrken oftare sjuka].
Högre belastning i kvinnoyrken skapar ohälsa
Publicerad 23 november 2013 | Inga kommentarer ännu
Mycket bra debattartikel i GP av Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Inte direkt om it, men det är utan tvekan en viktig del i helheten.
”Chefer i människovårdande verksamheter är utsatta för hårt budgettryck och det finns liten förståelse för att det oplanerade kan inträffa. (…) I mansdominerade tekniska verksamheter, exempelvis snöröjning, finns däremot ofta extra anslag för oförutsedda händelser som att det blir vinter varje år.
Det paradoxala är att teknisk verksamhet, som är relativt förutsägbar och påtaglig, anses vara så mångskiftande och komplex att mätbara fakta inte räcker för att beskriva den. Om en chef i kvinnodominerad verksamhet inte håller budget blir hon personligen ansvarig. Det kan i stället vara så att om budgeten hålls så skärs den ner till nästa år och verksamheten blir alltmer slimmad.”Avlasta de kvinnliga cheferna i vården, GP.se, 19 nov 2013
Ribeiro konstaterar också att enhetschefer i kvinnodominerade verksamheter har i snitt 55 underställda medan motsvarande chefer i mansdominerad teknisk verksamhet i snitt har 18 underställda. Den tyngre belastningen i kvinnoyrken drabbar därför inte bara cheferna, utan även deras anställda (oftare kvinnor).
När den ökande psykiska ohälsan för kvinnor debatterades nyligen hamnade fokus reflexmässigt på strukturella orsaker, som bristande jämställdhet i hemmet. Det är säkert en del av förklaringen till att kvinnors sjuklighet är högre än männens. Men det är svårt att därifrån förklara den senaste tidens ökning. Med tillgängliga mått förbättras jämställdheten stadigt, om än alldeles för långsamt: Män är enligt Försäkringskassans statistik mer och mer hemma med barn, år från år. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat varje år det senaste decenniet, enligt Medlingsinstitutets årliga rapporter. Återigen, för långsamt; men det gör det svårt att därifrån förklara varför ohälsan nu ökar. De undersökningar som nu tittat på demografiska faktorer (barn eller inte barn, ålder, med mera) har också gett delvis motstridiga och svårtolkade resultat. Till exempel att kvinnor att kvinnor utan barn (med enklare ”livspussel?”) är sjukare. Och att kvinnor som har det jämställt hemma löper allra störst risk att bli sjukskrivna – om de har en högre position i arbetslivet än mannen. Till exempel som chef?
Den sista detaljen pekar i alla fall åt det håll jag tror: att det är rimligare att försöka hitta i orsakerna till uppgången i kvinnors ohälsa de senaste åren på arbetsmarknaden. Och från en lång, lång rad av typiska kvinnoyrken får vi konkreta vittnesmål om ökande stress och styrning kopplade till it-system just den senaste tiden. Alla dessa exempel är från 2013:
- Lärare: ”Värsta terminen någonsin” – systemet Unikum är boven
- Vårdpersonal: Omständliga datasystem som gör dig tokig
- Apotekspersonal: Krånglande IT-system ökar stressnivån för 70 % av personalen
- Socialarbetare: Frustrerade över datorprogram som tar tid från arbetet.
- Kundtjänst: 80 samtal per dag inte nog
(En av de få undersökningar direkt tittat på saken, fann också tidigare att kvinnor under 30 var särskilt utsatta för problem med it på arbetsplatsen.)
Jag tror inte det är den enda förklaringen till kvinnors ohälsa. Skillnaderna i ansvar och annan behandling som Ribeiro lyfter fram är också viktiga. Men jag tror det är en stor, och inte tillräckligt uppmärksammad orsak.
Uppdatering 2 jan 2014: Det är arbetsmiljön som drabbar kvinnor
PS: För en gångs skull – på bilden ovan är tung arbetsbelastning inte illustrerad med pappershögar, utan med mångfalden av skärmar – och sladdar. Snyggt, GP. Foto av Meek, Tore.
Allt mer taylorism i arbetslivet
Publicerad 21 november 2013 | Inga kommentarer ännu
”Det nya arbetslivet har fått allt mer tayloristiska drag” konstateras i en bra artikel i TCO-tidningen (5 nov 2013).
Det ”nya” arbetslivet är dessvärre inte så nytt som namnet antyder. Snarare är det en återgång till de repressiva organisations- och ledningsfilosofier som tillämpades redan på 1950- och 1960 talen, säger Kjell Bengtsson, psykolog och organisationskonsult på Previa.
Filosofierna övergavs på 1970-talet då den inte längre ansågs fungera, förklarar artikeln. I stället för ökad produktivitet skapades problem med stress, vantrivsel, bristande engagemang och dålig kvalitet. Men nu är de tillbaka – och det skapar belastningar som också nu kan antas ligga bakom ökande psykisk ohälsa.
Men artikeln ger tyvärr ingen ledtråd om varför en misslyckad managementfilosofi kunnat komma tillbaka.
Jag menar att den kommit som en trojansk häst – osynlig, lömskt inbyggd i en stor mängd kontrollerande it-system.
Jag har skrivit en hel del om ny taylorism här på Jävla skitsystem, om teori x och y och tidrapporter, samt om andra sätt att leda och inspirera människor.
Och missa inte andra bilder i samlarserien “Vi illustrerar artiklar om stress på arbetsplatsen med arrangerade genrebilder på pappershögar”.
Inte papper den här gången heller
Publicerad 6 november 2013 | Inga kommentarer ännu
Arbetslösa måste mata in mängder med detaljerade kontroller med tveksam nytta, och på mottagarsidan går a-kassorna på knäna av den digitala rapportfloden och tvingas göra 40.000 onödiga klick).
Men det är inte fråga om papper – som den här bilden förespeglar:
Jag må vara petig, men jag tror alltså att det är viktigt att förstå att det nu är it som driver oss mot en administrativ infarkt. Och därför är det märkligt hur konsekvent det kallas ”pappersarbete” i rubrik och bild, när de digitala systemen står för problemen. Som om det olycksaliga polisiära systemet, som i det här exemplet från Aftonbladets ledarsida (Byråkratiskt A-kassehaveri, 17 okt 2013).
Slutsåld – nytryck i Norge
Publicerad 6 november 2013 | 1 kommentar
Den första upplagan av ”Jævla drittsystem!” såldes ut på under fyra veckor i Norge. Nytryck och e-bok är på väg från Spartacus förlag.
Bra mottagande i Norge
Publicerad 31 oktober 2013 | Inga kommentarer ännu
Den norska utgåvan ”Jævla drittsystem” har fått ett överväldigande mottagande, så här långt.
Intervjuer i Fri Fagbevegelse, Finanstidningen (som bild här), Adresseavisen och Klassekampen (här som bild), långt inslag i NRKs Ekko samt i Nitimen. (Fler på gång).
Dagens system: 40.000 onödiga knapptryckningar i a-kassorna
Publicerad 29 oktober 2013 | 1 kommentar
A-kassornas personal baxnar under onödig rapporthantering i dåliga system. Det blir följden av det nya kravet på arbetslösa att rapportera till Arbetsförmedlingen varje månad, rapporterar Arbetet.
”Den nya lagen gäller sedan den 1 september. Sedan dess har a-kassorna fått in en massa extra ärenden. IF Metall har gått igenom de 3 000 första.
– Vi har fattat beslut i kanske 100 ärenden – resten är sådant som vi inte skulle ha överhuvudtaget. Det innebär extra arbete. I vårt system krävs det 14 knapptryckningar bara för att avskriva ett ärende, berättar Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa.”
A-kassor baxnar i rapportfloden (Arbetet, 17 okt 2013)
14 onödiga knapptryckningar gånger 2900 ärenden = 40 600 onödiga knapptryckningar. Och de 3000 är bara en liten del av de rapporter som skickas till a-kassorna från Arbetsförmedlingen.
Att så många onödiga rapporter skickas beror på att olika regler och olika institutioner kommer i konflikt med varandra. Rapporteringskravet gäller även dem som har sökt a-kassa. Men Arbetsförmedlingen vet inte vilka som till slut beviljas ersättning. Tidigare har det inte varit några problem. Men med den nya lagen blir följden att a-kassorna får många ärenden om människor som egentligen inte hör dit, förklarar Arbetet.
Vad vi ser här är ett mycket tydligt exempel på hur problemen med digital arbetsmiljö ser ut i verkligheten. Typiskt består de just av dessa tre tydliga komponenter, som var för sig är skadliga – och som blir rent giftiga när de blandas:
- En filosofi av starkt ökad kontroll och mätning (och starkt minskad mänsklig interaktion och förtroende).
- Ett system där samverkan mellan olika typer av lagstiftning och delsystem ger oväntade konsekvenser.
- Ett it-system med undermålig design.
