Dagens system: medicinsk dokumentation med ”suddig paparazzikvalitet”
Publicerad 10 februari 2013 | Inga kommentarer ännu
Jon Ahlberg, medicinsk redaktör på Läkartidningen, berättar om hur läkarna på en ortopedisk klinik i många år efterfrågat ett sätt att kunna spara bilder från artroskopi-undersökningar (titthålskirurgi i leder). Flera gånger har man tillsatt en grupp för att hitta en lösning:
”De här grupperna brukar ivrigt sätta igång sitt arbete, men det hakar upp sig när det kommer till kompatibiliteten med journalsystemet. Visst är det tekniskt möjligt att koppla ihop systemen, men innan det kan bli aktuellt måste ju IT-avdelningen först ro i hamn projekt x, y och z, som dragit ut på tiden och kostat mer än vad någon kunnat ana. Så falnar engagemanget och det hela faller i glömska för att ungefär en gång om året aktualiseras på ungefär samma sätt.”
Ett annat sätt att dokumentera, Läkartidningen 29 jan 2013
Eftersom jag själv har gjort ett par artroskopi-undersökningar på mina trasiga knän (vilket gett mig andra intressanta erfarenheter), kändes det här viktigt.
Vad gör man då om man behöver spara intressanta artroskopibilder, i utbildningssyfte eller av medicinska skäl? Så här, berättade en av ortopederna för Jon Ahlberg:
”Jag fotograferar bildskärmen med min Iphone, sedan mailar jag bilden till mig själv från telefonen. Då kan jag ta upp bilden i min dator och sedan printa ut den på ett A4-papper och sedan skanna in denna papperskopia i journalarkivet. Så när jag sedan behöver ha tag på bilden så finns den faktiskt i patientens journal! Bildkvaliteten är av suddig paparazzikvalitet men med god vilja kan man i alla fall urskilja något av det man såg från början.”
Ett steg mot mindre byråkrati
Publicerad 9 februari 2013 | 2 kommentarer
Alla partiblock har nu markerat i skolfrågan.
– Låt lärarna vara lärare och inte administratörer, skriver Gustav Fridolin och Jabar Amin (mp) på DN Debatt.
– Vi måste minska lärarnas administration, säger Ibrahim Baylan (s) till Aftonbladet.
– Lärare ska inte vara byråkrater, deklarerar slutligen också utbildningsmnister Jan Björklund (fp) i Rapport.
I första hand är det individuella utvecklingsplaner (IUP) och omdömen i grundskolan som av allt att döma kommer att försvinna. Lärarförbundets ordförande kallar det ”en glädjens dag”.
Och det är definitivt ett steg i rätt riktning. Men IUP är bara en av flera byråkratiska pålagor inom skolan. Resten då?
Där finns det tyvärr också förslag om betydligt sämre lösningar. Både moderata och socialdemokratiska skolpolitiker har lanserat idéer om att ge lärarna sekreterare: Lärare kan få egna sekreterare (Hallandsekot, 6 feb 2013); Vill minska pappersjobbet – med hjälp av lärarsekreterare (Skolvärlden, 10 jan 2013).
Jag förstår att många lärare skulle uppskatta en hjälpande hand. Men skulle man skapa ”lärarsekreterare” skulle man också ge fritt fram för att lägga till allehanda nya byråkratiska arbetsuppgifter (som inte är ”pappersjobb”, utan skärmjobb). Och kostnaderna för dem måste tas någonstans ifrån – ur en budget som bättre skulle användas på undervisning.
Åtminstone miljöpartiet har, i artikeln på DN Debatt, glädjande nog en lite bredare ansats mot byråkratin. De säger sig vilja pressa ner beslut om stöd till elever som halkat efter till lärarna själva. ”Idag medför denna typ av insatser ofta ett omfattande administrativt arbete som tar lång tid”, skriver de. Det är rätt tänkt. Låt mer av besluten fattas av de som gör själva jobbet.
* * *
Lärare är också bara ett av en lång rad yrken, som har drabbats av samma dokumentations- och detaljstyrningshysteri. Det gäller också poliser, vård, socialarbetare, hemtjänst, högskola …
Vilket parti vågar gå emot byråkratiseringsvågen över hela linjen, inom alla yrken?
Hundratals miljoner kronor bort i tröga it-system
Publicerad 7 februari 2013 | Inga kommentarer ännu
”För en tid sedan ställde jag en spontan fråga på sociala medier där jag frågade poliser i hela landet om tidstjuvar. I svaren gick som en röd tråd att man hade synpunkter på väntetider, inloggningstider, onödiga moment, onödiga inmatningar, administrativt skit och lösenordshysteri. Datorn, som skulle bli vår vän, hade blivit vår värsta fiende.”
Dags att jaga tidstjuvar?. Polistidningen 7 feb 2013.
Kay Bauer, utredare på Kriminalsektionen i Malmö och skyddsombud, skriver krönika i Polistidningen. Han kan konkret visa på vad bristerna kostar:
”Av 28 952 anställda inom Polisen är det enligt expertis på området inte mindre än 4 300 personer som varje dag sitter och arbetar mot ”fel” server (…) Det kan till exempel handla om en radiobilspatrull som avrapporterar på annan station än den egna. Om man underdriver kraftigt och påstår att dessa personer sitter och glor på en till synes stillastående dator i 20 minuter varje dag så innebär det att personal sitter och väntar framför skärmen i 86 800 minuter varje dag. (…) Det motsvarar 327 000 timmar varje år.
Till det ska läggas alla andra tidstjuvar som att leta efter försvunna beslag, rätta felaktigt inskrivna beslag och försöka korrigera de förbannade kompatibilitetsproblemen med PDF-filer i DUR, ett problem som aldrig verkar kunna rättas till. Och varför ska jag redovisa fullständigt meningslösa uppgifter om vem som verkställde ett anhållande eller en häktning och när det skedde?”
Relaterat: För några månader sedan hade jag en gästkrönika i Polistidningen: Ett nytt IT-system kräver minst två till (sep 2012). I samma nummer skrev också ledaren att Rikspolisstyrelsen med all administration tappat förståelsen för vad polisarbete egentligen är.
Economist: Sverige utnyttjar inte sitt kunnande
Publicerad 7 februari 2013 | Inga kommentarer ännu
The Economist hade ett smickrande temanummer om de nordiska länderna i veckan. Vi framhålls på många sätt som ett föredöme. Men reportaget innhåller finns också kritiska observationer. En av dem är den här:
”one of the region’s biggest weaknesses: its failure to bring together design and engineering, two of its core strengths.”
(Global niche players, Economist 2 feb 2013)
Det är ju precis vad jag har sagt nu under ett par år (t ex till Vinnova). Sverige skulle kunna bli världsledande på digital design – om vi kopplade ihop vårt erkänd designkunnande och vår höga it-kompetens. Men designsamfundet är ju till 97% inriktade på stolar. Ska Norge ta ledningen istället?
Hur ska vi ändra på det här? Vilka initiativ behövs? Om nu Economist också säger det, är det någon som tar det på allvar då?
Fredagsläsning: ”How we got rid of time reports”
Publicerad 1 februari 2013 | 5 kommentarer
Rolig fredagsläsning – för att återknyta till temat om teori x och teori y:
Henrik Kniberg om How we got rid of time reports. Att ta bort tidrapporterna ökade produktkvaliteten och nöjdheten hos medarbetarna. (Man måste ladda ner pdf:en, men den är mycket läsvärd.)
Me: ”We will no longer be delivering time reports”
HR: ”But you have to. That is the routine”
Me: ”The routine is being changed. I just talked to Mr CEO” (OK, a bit deceptive, I admit)
HR: ”How will we know how much salary to pay people?”
Me: ”You have everybody’s employment contracts. Just pay their normal monthly salary.”
HR: ”What about overtime?”
Me: ”There won’t be much of that any more. When there is, I’ll let you know. Assume 40 hours per week in the meantime.”
HR: ”But we don’t want to change our routines, can’t you just keep doing the time reports?”
Me: ”I can have them auto-generated with 40 hours per week, and auto-emailed to you exactly on time every week. Would you like that?”
HR: ”Well, that feels rather silly.”
Många förbättringsprocesser av lean-karaktär fokuserar på att eliminera waste. Ett sätt att göra det är att införa kontroller och styrning. Kniberg visar att i deras fall var det styrningen och kontrollen som faktiskt innebar waste.
Henrik Kniberg är också mannen bakom boken Scrum and XP from the trenches.
Design för undersköterskor
Publicerad 23 januari 2013 | Inga kommentarer ännu
När gjorde du senast en app för Sveriges största yrkesgrupp – undersköterskor?
Det är en av de saker jag tog upp i den här föreläsningen om “Design som förändrar världen” på Valtech UX Meet (22 jan 2013). Den är ca 20 minuter, och du kommer direkt på mig i klippet (klicka på bilden nedan).
Uppdatering: Nu finns mina och allas slajds hos Valtech Labs.
George Orwell Day
Publicerad 21 januari 2013 | Inga kommentarer ännu
Idag är det George Orwell Day.
Med anledning därav ett par länkar i repris:
”Vi kan kontrollera allt som sker. Vilken traktor som är på vilket fält, hur djupt föraren plöjer eller hur mycket han skördar, bränsleförbrukningen, vilken jordmån det är just på detta fält, hur mycket regn som fallit…. Allt mäts och kommer in till de här servrarna och vi kan sedan se det på våra skärmar, säger Jevgenij Radovenjuk.”
”Vi kan kontrollera allt som sker”, 12 nov 2012
Enhetschefen som intervjuas tycker förstås att systemet är bra. Det ger dokumentation av vad man gjort; av det kan man avläsa om det behövs förändringar. Och frågan om övervakning viftar hon bort.
– Om jag är ärlig och jobbar som jag ska så har jag inget att dölja.
Det är nu exakt vad hemliga polisen i diktaturer brukar säga för att motivera allsköns kontroll och avlyssning …
Skulle du vilja jobba med övervakningspenna?, 15 okt 2012
Designkatastrofer
Publicerad 19 januari 2013 | 2 kommentarer
Var dödmansgreppet så illa utformat, att det pressades ner när städerskan behövde komma åt bakom förarstolen och fällde fram ryggstödet?
TT:s reportageteam säger sig ha sett att armstödet låg an mot förarspaken på olycksplatsen i Saltsjöbaden, där ett tåg rände in i ett bostadshus. Den städerska som skadades misstänks i alla fall inte längre för något brott; i stället kan företaget som driver tågtrafiken ha gjorts sig skyldiga till arbetsmiljöbrott, skriver Duojobbet (18 jan 2013).
Det verkar kanske märkligt att en säkerhetsanordning som ett dödmansgrepp skulle vara så designat, att förarstolen kan pressa ner det.
Men allvarliga olyckor har inte sällan orsakats av ganska enkla designmissar. Här är en ganska skakande läsning, skriven med ”sharp wit”, om katastrofala misstag i design av användargränssnitt: 6 Disasters Caused by Poorly Designed User Interfaces.
Det är nog klokt att invänta utredningen av olyckan i Saltsjöbaden, och avstå från spekulationer. Men vill man läsa ännu mer om svåra designmisstag, i en fortfarande lättläst men något mer seriös stil, kan jag rekommendera Set Phasers on Stun and other true tales of Design, Technology, and Human Error av Steven Casey. Den innehåller ett tjugotal case stories, varav en svensk: den olycka som inträffade på raketbasen Esrange 1993 och som tog en människas liv.
Därefter kan man gå vidare med Chiles Inviting Disaster, Dörners The logic of failure (med sitt i sammanhanget otäckt passande omslag), Hallinans Errornomics och Brafmans & Brafmans Sway. Jo, jag är lite besatt av sånt här.
Inga besparingar, och få goda effekter av e-journaler
Publicerad 17 januari 2013 | 4 kommentarer
Att införa e-journaler ger inte några ekonomiska besparingar. Förhoppningarna att de skulle ge större effektivitet och bättre vård har knappast heller infriats, enligt en ny studie av RAND Corporation som redovisas i New York Times. (In Second Look, Few Savings From Digital Health Records, 10 jan 2013).
För sju år sedan publicerade RAND en studie som utlovade stora besparingar och fördelar av elektroniska journaler. Den rapporten utlovade stora fördelar – och hade betalats av några av de största tillverkarna av e-journaler, som General Electric och Cerner.
Rapporten anses ha drivit på försäljningen i hög grad. Barack Obama gjorde ökad användning av e-journaler till en fråga i sin presidentkampanj. 2009 började USA ge stora subventioner till sjukhus som införde e-journaler. Enligt rapporten skulle de kunna spara in uppåt 500 miljarder kronor per år åt den amerikanska vården.
Men de påstådda besparingarna var överdrivna, säger RAND i den nya rapporten – som, till skillnad från den tidigare, inte bekostats av tillverkarna av e-journaler.
Kostnaderna verkar snarare öka av e-journaler. Och till exempel Cerners omsättning har tredubblats sedan 2005.
Den nya studien är inte unik. En undersökning av 4000 sjukhus som gjordes av Harvard University redan 2009 gav i princip samma resultat.
– Sjukhusen har inte sparat ett öre på datorisering, konstaterade huvudförfattaren David Himmelstein då. (Datoriserade journalsystem kostar mer än de smakar. ITivården, 23 nov 2009)
Att digitala journaler inte ger goda effekter beror på att systemen är dåliga och svåranvända, hävdar RANDs nya studie (What It Will Take To Achieve The As-Yet-Unfulfilled Promises Of Health Information Technology, abstract. Health Affairs, vol 32 no 1.)
I en annan artikel i NY Times hävdas att ”men e-journaler skulle kunna samköras och man kan hitta ovanliga samvarierande biverkningar” (Mining Electronic Records for Revealing Health Data, 14 jan 2012). Det är tydligt att det är branschens nya linje, när tidigare argument har visat sig grundlösa eller tveksamma. Men det finns många problem med sådana påståenden. Frågan är naturligtvis återigen, om sådana tänkbara fördelar motiverar kostnaderna med att ha ett dyrare, mer integritets-osäkert, och mycket mer arbetskrävande system för att bokföra varje nageltrång, heshet, vagel, fiskekrok i örat och skada på knäskål grund av svingad piñata-klubba.
Teori X och teori Y
Publicerad 8 januari 2013 | 3 kommentarer
1960 publicerade Harvard-professorn Douglas McGregor boken The human side of enterprise. I den kontrasterar han två olika sätt att se på arbete och vad som driver människor. Han kallar dem kort och gott Teori X och Teori Y. En enkel uppställning över skillnaderna kan se ut ungefär så här:
| Theory X | Theory Y |
|---|---|
| Views workers as shirkers, who dislikes work and will avoid it wherever possible | Views workers as naturally inclined to put effort into their work, just as they are tp put effort into their play or rest |
| Workers must be coerced into working towards goals set by the organisation | External controls are unnecessary, as workers will show self-direction in the pursuit of organisational objectives |
| People need to be directed. It is assumed that they are unambitious, will avoid responsibility and seek security above else | People usually accept and will often seek authority |
| People are self-centred and resistant to change | Most people are capable of using their own ingenuity to solve organisational problems |
| People are generally gullible | Most people are only given the chance to use a small proportion of their intellectual capabilities in the workplace |
Rent generellt är teori X sedan 60-talet allmänt betraktad som kontraproduktiv.
Men vad jag finner intressant, är att så gott som alla så kallade it-stödsystem som nu tas i bruk i arbetslivet, verkar stödja Teori X. Tidrapporteringssystem, kontrollsystem, process-styrningssystem, allt större krav på dokumentation, utgår alla från att medarbetaren måste styras, kontrolleras, drivas framåt; hennes möjlighet att själv påverka arbetet minskas. Och detta framställs ofta som en god sak: ”Vi kan kontrollera allt som sker. Vilken traktor som är på vilket fält, hur djupt föraren plöjer eller hur mycket han skördar…”
Men gör nu tankeexperimentet: vilka it-stöd skulle vi kunna skapa, som istället utgår från Teori Y? Hur skulle de se ut?
Uppdaterat: Läs ”First, let’s fire the managers” för ett teori y-exempel från verkligheten!
Bild: rubicon/flickr under cc-licens
