Liten introduktion till öppna data och APIer
Publicerad 23 april 2012 | Inga kommentarer ännu
Jag pratar om öppna data, API:er och öppen förvaltning i en liten film som Örebro kommun tagit fram och som nu finns på YouTube.
Filmen är tänkt att funka som en en introduktion till diskussioner om hur vad man kan göra med öppna data i sin egen organisation.
Initiativtagare var Björn Hagström, som delar sin tjänst mellan Örebro kommun och Edelegationen, och den fina produktionen är gjord av eminente Pelle Sten på InUse.
Om iPhone kommit 1986 …
Publicerad 15 april 2012 | 1 kommentar
Mest på kul: kommer du ihåg bloggposten om Susan Kare, som gav datorn ett mänskligt ansikte med ikonerna till de första versionerna av Mac?
Designern repponen har gjort en snygg re-design för iPhone ”i klassisk stil” (med ännu flera snygga bilder).
Från början var det bara en skiss; men nu kan man faktiskt installera det på sin iPhone (om den är jailbreakad).
Hatt läser blogg
Publicerad 11 april 2012 | Inga kommentarer ännu
Även IT-minister Anna-Karin Hatt gillar en god historia:
”Det påminner mig om en historia från årets början som verkar otrolig, men som faktiskt är sann, i alla fall enligt bloggen med det i sammanhanget mycket passande namnet javlaskitsystem.se.
Ett sällskap hade bokat bord på en italiensk restaurang i Norrköping…” [min länkning]
Digitaliseringens möjligheter måste gälla alla, 29 mars 2012
Anna-Karin Hatt framhåller ofta och gärna digitaliserings möjligheter. Det är bra. Det man kunde önska är väl en liten bit uppmärksamhet också åt de problem som finns, och som återstår att lösa (tips: följ länkarna i den här meningen).
Digitaliseringens goda möjligheter ska självklart komma alla till del, som Hatt framhåller i talet ovan. Lika självklart borde det vara, att digitaliseringens nackdelar inte ska behöva drabba någon.
Smart, snyggt samarbetsverktyg
Publicerad 21 mars 2012 | 1 kommentar
Här är ett exempel på hur snygga, välfungerande och innovativa it-system faktiskt kan vara. Trello är ett verktyg för att koordinera människor och arbetsuppgifter i ett projekt – visuellt, tydligt och flexibelt:
Vad som gör mig så glad över det här är att vi här ser en helt annan förståelse för vad samarbete i projekt idag verkligen innehåller och innebär. Jag har varit inne på det i en tidigare bloggpost (Vad är samarbete?).
Det står mer och mer klart att de lösningar som används i till exempel många intranät – ”projektrum”, dokumentarkiv, ett diskussionsforum – är helt missriktade. Vad ”samarbete” i dagens värld handlar om är helt andra saker.
Och:
Även om Trello presenteras som ett projektverktyg, är det inga problem med att föreställa sig det för en mängd andra uppgifter (för all del kanske för att nästan allting sker i projektform nu för tiden).
Skolan plågas just nu av svårt otidsenliga system för att dokumentera vad man gör och vilka framsteg eleverna gör. Det skulle gå alldeles utomordentligt att göra det i ett system av den här typen, med den här typen av interaktion.
Taggar: intranät > joel spolsky > samarbete > skola
Vad man faktiskt har Excel till
Publicerad 21 mars 2012 | 1 kommentar
En lite pärla från Joel Spolsky:
”Forgive me if I now divert into telling you a quick story about my time spent on the Microsoft Excel team way back in 1991. (Yes, I know you were not born yet, but I assure you that computers had been invented. Just hop up here on my knee and shut up.)
Everybody thought of Excel as a financial modeling application. It was used for creating calculation models with formulas and stuff. You would put in your assumptions and then calculate things like “if interest rates go up by 0.00001% next year, what percentage of Las Vegas homeowners will plunge into bankruptcy?” For example.
Round about 1993 a couple of us went on customer visits to see how people were using Excel. (…)
Over the next two weeks we visited dozens of Excel customers, and did not see anyone using Excel to actually perform what you would call ’calculations.’ Almost all of them were using Excel because it was a convenient way to create a table.
(Irrelevant sidenote: the few customers we could find who were doing calculations were banks, devising explosive devices called ’derivatives.’ They used Excel to maximize the bankers’ bonuses on nine out of ten years, and to cause western civilization to nearly collapse every tenth year.)
How Trello is different, 6 jan 2012
… och här är en annan post om vikten av att undersöka vad användarna verkligen gör med systemen: Vad gör hovmästaren med skärmen?
Spolskys bloggpost handlar egentligen om hans ny samarbets- och projektplaneringsverktyg Trello. Jag skriver mer om det i posten Smart, snyggt samarbetsverktyg.
Relaterat: Köp aktier i Excel (24 feb 2013)
Föreläsningar under våren
Publicerad 19 mars 2012 | Inga kommentarer ännu
Har lagt upp en sida där man kan se när och var jag föreläser den närmaste tiden.
Vilket jag ju gärna gör. Kontakta mig om du är intresserad.
Notiser om tidigare föreläsningar kan man ofta hitta här på bloggen under kategorien Kurser, konferenser och event. En del av dem har också fastnat på video.
Ny teknik förenklar …
Publicerad 7 mars 2012 | Inga kommentarer ännu
Ny teknik förenklar oerhört de sätt på vilka vi kan göra saker krångligare för oss själva.
Min översättning av Tully Hansens sentens “Technology radically simplifies the ways we can make things harder for ourselves.”
Jag tycker den här bilden passar här:
Kanske är det ett tecken på hur krångligt världens grundläge nu har blivit, att man måste sätta upp lappar som visar hur den här dörren faktiskt ska hanteras – nämligen genom att helt enkelt trycka på handtaget. (Originalinlägget hette Konsten att öppna en dörr.)
Försök inte förnya servicesektorn med industriella IT-system!
Publicerad 6 mars 2012 | Inga kommentarer ännu
Strålande föreläsning av John Seddon om flera viktiga saker, bland annat
- Varför försöken att rationalisera servicesektorn på industriellt vis driver upp kostnader i stället för att minska dem.
- Varför IT driver projekten åt fel håll (mer detaljstyrning).
- Vikten av att studera hur arbetet utförs i verkligheten.
- Vilka mätningar som leder verksamheten fel.
- Lär dig förstå skillanden mellan value demand och failure demand.
Titta på föreläsningen nedan – det är mycket väl investerade 30 minuter. Seddon talar tydlig och lättbegriplig engelska.
Re-thinking IT – John Seddon från Øredev-konferensen via Vimeo.
Uppdatering: Seddons metod tillämpad i Sverige på hemtjänsten: Goda nyheter: så skapar man bättre service, 8 mars 2012.
Taggar: lean > seddon > serviceyrken > systems thinking
Digital taylorism – rapport från LO
Publicerad 3 mars 2012 | 2 kommentarer
1966 höll LO kongress. Då diskuterade medlemmarna en rapport som pekade på hur arbete på många håll bröts ner i hårt styrda, uppstyckade arbetsuppgifter. Utan möjlighet till egna initiativ eller utveckling. Man kallade dem ”programmerbara”.
På 60-talet handlade det framför allt om industrin: om löpande band, om arbetsdagar där man likt en robot gjorde exakt samma armrörelse gång på gång på gång.
Och under 70- och 80-talen lyckades facken till rätt stor del få bort den sortens jobb. I början av 90-talet var man därför ganska hoppfull om att nå ännu längre, att få ett ännu rimligare arbetsliv. Men, konstaterar rapporten:
”Sedan kom 90-talskrisen med hårda rationaliseringar och facket blev upptagna med arbetslöshet, ökat arbetstempo och rehabiliteringsärenden.”
Och efter 90-talskrisen kom IT-euforin.
Så, ur tidens grums och mögel, dyker ett gammalt spöke opp igen. Till den kongress som LO håller i maj i år ligger en ny rapport. Där konstaterar man att de programmerade jobben nu ökar igen.
Och det är IT som i hög grad fungerar som motor i den utvecklingen. Ny teknik, mobila enheter och GPS, skapar nya möjligheter till mätning. Teknikens programmeringslogik förs över på arbetet i form av detaljerad processtyrning.
Det sker till stor del inom servicesektorn, och i typiskt kvinnodominerade yrken. Det är en ”industrialisering” av servicearbete, där man styr genom att mäta kvantitet i stället för kvalitet. Som om de handlade om att lyfta järntackor, och inte patienter.
Rapporten heter Fler arbetare måste få utvecklande jobb – inte digital Taylorism (direktlänk till pdf).
Den är inte särskilt omfattande, bara 17 sidor. Läsvärd och lättläst, men kunde kanske ha tjänat på att vara något utförligare och mer diskuterande. Förhoppningsvis bidrar den ändå till en rejäl debatt bland LOs medlemmar inför och på kongressen.
Massivt missnöje med skolsystem
Publicerad 29 februari 2012 | 2 kommentarer
När Helsingborgs Dagblad i mitten av januari berättade att man tänkte granska hur systemet Unikum används i kommunens skolor, fick de över hundra inlägg bara på några dagar, från både föräldrar och lärare.
Det är, tyvärr, till stor del skakande läsning att gå igenom alla inläggen (adressen till granskningen är hd.se/helsingborg/unikum/). Missnöjet är massivt. Några enstaka tycker verktyget är bra (ca 10 % enligt en enkät), men en överväldigande majoritet är mycket kritiska, uppgivna, förbannade, desperata.
”Det bästa jag gjort är att säga upp mig från Helsingborgs kommun och därmed slippa UNIKUM. Snacka om slöseri med både tid och pengar. Mina elevers föräldrar skulle bara veta hur mycket tid jag som lärare lägger på UNIKUM istället för att undervisa och vara med barnen, vilket jag gör nu…”
”Efter två års aktivt användande har jag blivit hyfsat bra på att hålla koll på var man hittar saker …”
”Lyssna på oss och byt bort Unikum. Vi har gett det en chans. När inte ens vi som ska ha det som arbetsredskap förstår det ordentligt. Då fattar man kanske vilka problem det innebär för föräldrarna. Eller hur?!
”Mina erfarenheter av Unikum är mycket negativa och bidrog starkt till att jag sökte mig till en Unikumbefriad grannkommun. Flera av mina tidigare kollegor är numera mycket avundsjuka på min Unikumbefriade arbetsplats. Och jag tror att de gärna hade följt efter om de kunde.”
För svårt och för mycket, säger föräldrarna:
”… då jag tycker hela systemet är så komplicerat och rörigt uppbyggt drar jag mig ifrån att gå in där varje gång man får ett mail om att något har gjort hänt eller noterats på Unikum.
Och då jag har arbetat som webbutvecklare i snart 10 år tycker jag de har misslyckat med användarvänligheten ganska mycket.””Vi valde en friskola för att slippa det röriga Unikum.”
”När Unikum infördes för två år sedan talades om barnsjukdomar. Men det har inte blivit bättre sedan dess. Jag undrar vad det kostat och hade helst sett att resurserna lades på fler lärare.”
”Navigeringen på sidan är under all kritik. Det går förvisso att klicka sig till vad som helst, men efter ett tag är man vilse och vet inte hur man tar sig tillbaka.”
”Jag måste erkänna att jag – trots rika erfarenheter från datavärlden – har stora problem med att hantera Unikums innehåll.”
”För mig som förälder känns Unikum som en oerhört ogenomtänkt produkt som tänks ut av ngn tekniker med intresse för datorprogram. Innan unikum infördes fick vi vid varje utvecklingssamtal en mall som liknar den i Unikum,där vi tydligt kunde se var vårt barn låg i förhållande till uppsatta mål för årskursen samt vilka kunskapsmål som läroplanen angav. Tydligt och lätt att hålla koll på som förälder och ett bra material att ha för att följa barnets utveckling. Tydlighet i vad som förväntades av oss som föräldrar och vad vi kunde förvänta av skolan. Nu får vi som föräldrar ibland gissa oss till vad som förväntas och vad skolan har för förväntningar på oss. Kommunikationen med lärarna/ mentorerna var mycket mer personlig och framförallt enklare och mer begriplig.”
”Att Helsingborgs stad valt att använda Unikum som detta verktyg är för mig som användare en gåta. Det uppfyller , enligt mig, inte kravet på användarvänlighet som borde ställas på ett sådant system. Det är krångligt, svårnavigerat och fruktansvärt opedagogiskt för mig som förälder.”
”Jag har verkligen försökt att ge detta program en chans och jag har ansträngt mig för att sätta mig in i de olika delarna men nej, det är för rörigt.
Frågan är också hur mycket dokumentation jag egentligen är i behov av?
Behöver jag veta varje delmål som ingår i alla de olika teman som klassen hinner gå igenom på en termin? Det blir ju en väldigt massa mål och delmål att hålla reda på.
När man sedan känner motståndet från pedagogerna också förstår man att detta tar värdefull tid från undervisningen och frågan är vad vi vill att pedagogerna ska lägga sin arbetstid på?”
Det är tydligt att det är ganska resursstarka och minst sagt datorvana föräldrar som kritiserar verktyget. Å andra sidan visar statistiken att användningen är mycket låg bland föräldrar i socialt utsatta områden.
Påtagligt är också att lärarna berättar att de inte vågar kritisera programmet inom skolan:
”Jag upplevde att min lönesättning drabbades och att jag fick en ganska dålig lönetutveckling under en tid. Detta är ganska skrämmande, men också ett tidens tecken.”
”Unikum är värdelöst. Det får man dock inte uttala i vår organisation, man ska vara ”lojal”, även om det inte gagnar utveckling.”
”Om alla dom lärare som kritiserar Unikum i personalrum och bland kolleger skulle skriva inlägg så skulle det bli överfullt på bloggen, jag tror att många har gett upp. För om de inte är lojala får man inte högre lön och råkar illa ut hos rektorerna. Rädslan är utbredd i skolorna.”
Många konstaterar att felet både är själva verktyget, och det dokumentation-raseri som det ska hantera. En lärare förklarar hur hon måste ta ställning till och pricka av 12 000 bedömningar, kanske till och med det dubbla, i systemet varje termin.
Vad som är viktigt att förstå, är att de två sidorna förutsätter varandra. Dokumentations-manin har kunnat utvecklas genom förutsättningen att man kunnat skapa ett it-verktyg för att hantera det. IT driver därför på utvecklingen. Men man missar målet
- genom att automatiskt anta, att ett digitalt verktyg by definition är enkelt (enklare än papper, te x).
- genom att inte beakta skalningseffekterna. Omdömen och planer, som verkade vettigt när man såg det i liten skala, får orimliga konsekvenser när det skalas upp och tid inte finns. En lärare konstaterar att bara att skriva omdömen krävde 82 arbetstimmar – som inte finns tid för. Många omdömen och mål blir därför i praktiken vaga och innehållslösa.
- genom att göra en produkt som slutanvändarna – föräldrarna – helt enkelt inte gillar. Därmed faller idén och allt arbete som läggs ner av lärarna är förgäves.
